Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 december 1952 - TNC: 23. Missbrukade eller felaktiga ord, forts., av JW - Problemhörnan, av A Lg - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1064
TEKNISK TIDSKRIFT
hända att man säger "denna avdelning är vår största
flaskhals", när man menar trängsta eller värsta flaskhals.
Man kan säga att temperaturen är omkring 0°C, när den
ligger inom området mellan strax under och strax över
noll; man håller sig enligt ordalydelsen runt omkring noll.
Om nollvärdet bildar en undre gräns för
variationsmöjligheten blir det därför ologiskt att säga t.ex. "en kiselhalt
av omkring 0 %"; det går inte att komma "omkring".
Samma betänkligheter inger uttalandet: "Vid dessa båda
tillstånd var dödligheten före streptomycinets upptäckt
omkring 100 %>". I sådana fall bör man säga nära, i det
närmaste e.d., eller också bör man ånge närheten med siffror,
t.ex. en kiselhalt av högst 0,03 °/o. Ett med "omkring"
liktydigt ord är cirka (besläktat med cirkel). Det bör
användas med samma försiktighet.
Dubbelsägning, tautologi, som innebär att samma sak
säges två gånger i samma uttryck, är ett kapitel för sig.
Om man tänker på att eliminera betyder ta bort, avlägsna,
finner man att innebörden av det inte ovanliga
"borteliminera" skulle bli: ta bort bort, avlägsna bort, och det är alltså
en klar dubbelsägning. Andra fel av samma art är "billigt
pris" (billig = av lågt pris), "hålborrad" provstav
(borrad—genom borrning försedd med hål), "fotpedal"
(pedal = spak e.d. som skötes med foten). Mycket vanliga är
dubbelsägningar av typen "på grund av hygieniska skäl"
(grund = orsak = skäl), "det berodde på en helt annan
orsak" (bero på = ha till orsak). Här bottnar
dubbelsägning-en i kontamination, dvs. sammanblandning av två uttryck:
på grund av hygieniska krav, av hygieniska skäl; det
berodde på något helt annat, hade en helt annan orsak.
(7:13)
Liksom i fallet "borteliminera" ger man många andra
verb onödiga prefix: "uppförstora" i st.f. förstora,
"ned-förminska" i st.f. förminska, "förmala" i st.f. mala,
"förspinna" i st.f. spinna, m.fl. (6: 32, 13: 29)
Tankstreck användes för att beteckna ett storleksområde
eller en tidrymd mellan angivna gränser. Det får då
utläsas: (från) till, eller: mellan och. Sammanträde hålles
(från) klockan 9 till 11, eller mellan klockan 9 och 11,
skrives: Sammanträde hålles kl. 9—11, icke "från kl. 9—11",
ej heller "mellan kl. 9—11". Dessa fel, som tillhör
konta-minationernas klass, är mycket vanliga. Till samma klass
hör också felen "mellan kl. 9 till 11" och "man måste välja
mellan a eller b". De sammanblandade uttrycken är:
mellan och, från till; mellan a och b, a eller b. (6: 38, 13: 30)
Till sist skall nämnas några alltför ofta brukade eller icke
alls önskvärda uttryck.
Att vid antalsuppgifter skriva styck(en) eller st. har blivit
en vana som övergått till missbruk. Det är fullkomligt
överflödigt att skriva exempelvis "5 st., motorer", "1 000 st.
patroner", "varje år utexamineras 45 stycken elever"; 5
motorer, 1 000 patroner, 45 elever är tydligt nog. Däremot
kan "st." vara berättigat på räkningar och i statistiska
uppgifter, särskilt om måttenhet skall anges i särskild kolumn.
(18: 13)
Ordet respektive, oftast förkortat till "resp.", kan någon
gång ha en uppgift att fylla, men missbrukas ofta och är
aldrig verkligt behövligt. Det förefaller som om många
författare så helt fångats av den i deras tycke vederhäftiga
klangen och den förmenta mångsidiga användbarheten hos
resp., att de bygger upp sina formuleringar kring detta
ord så ofta de ser en möjlighet att använda det. Att det
sedan kan visa sig svårt att ersätta det med något ensamt
ord, utan att samtidigt göra andra ändringar, anföres
gärna som bevis för dess omistlighet. I verkligheten går
det mycket bra att reda sig med: sina, (de) olika, och, eller,
dels — dels ... eller med enkla omskrivningar. (17: 33)
På liknande sätt har vissa författare fastnat för uttrycket
"och/eller", som i allmänhet utan någon soin helst
olägenhet kan ersättas med och eller eller. De fall då man
behöver göra tydligt att det är fråga om a eller b eller
bådadera torde vara så få att man då gott kan göra sig besvär
att skriva ut vad man menar i läsbar form. (17:36) JW
Problemhörnan
Problem 8/52 var följande: "På en plan yta reses en mila
av klent rundvirke med konstant längd och konstant
förhållande mellan topp- och rotdiameter. Sök den kurva som
topparna beskriver i ett diametralt vertikalsnitt genom
milan."
Fig. 1.
Rundvirkesstavarna antas ha längden / och toppvinkeln
d<p. Om generatriserna utdras enligt fig. 1 skulle stavarnas
längd bli L. Förhållandet mellan topp- och rotdiameter
kan då skrivas
L — I
L
Ur fig. 1 erhålles för koordinaterna x och y
L d (p
sin fp
l eos
m |
dvs. x = /, log cot 2 — I eos (p ^
y = / sin (p j
som är den sökta kurvans ekvation i parameterform.
Om <p elimineras får man
x=tlog^±
Kurvan är nära besläktad med en traktrix (jfr
"Problem-boken" s. 134) och övergår till en sådan för / = L. Detta
förefaller också vid något begrundande vara rätt naturligt.
Förestående lösning har insänts av sign. Ög. Problemförf.,
sign. Hel, samt sign. Sbck har använt samma metod, under
det att T Ygge utgått från traktrixen och därifrån härlett
den sökta kurvan, övriga problemlösare, som kommit till
riktigt resultat, har varit N F Enninger, S Gynt och sign.
I F.
Problem 10/52. Väsentligen som ett kuriosum
presenteras följande aritmetiska uppgift: Vilket är fördelaktigast
för en anställd, att få sin månadslön ökad varje månad
med 1 kr. eller att få sin årslön ökad varje anställningsår
med 150 kr.? Lönen utbetalas i bägge fallen månadsvis i
efterskott. Ingen hänsyn tas till ränta.
Problemhörnans läsare inbjudes att inkomma med
förslag till nya uppgifter. Honorar efter införandet. A Lg
Tillägg. I uppsatsen "Hur borrningstekniken har
förbättrat bergbrytningen" i Tekn. T. 1952 s. 883 skall till de
angivna tillverkarna av fjäderstål tilläggas Sandvikens
Jernverks AB.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
