Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 december 1952 - Hänt inom tekniken - Tekniska Högskolans nya kårhus, av sah - Arbetsmarknaden inom de tekniska yrkena - Regulatorskolan - Vi som går tobaksvägen - Tysk radio- och televisionsutställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
1087
Då teknikens framåtskridande utgör en av
förutsättningarna för det nutida samhällets livsduglighet över huvud
taget, inåsle det kännas högst stimulerande att vara med
i denna gigantiska evolution. Ni unga studenter är just
kallade att medverka i detta högeligen intressanta, ja,
livsviktiga skeende. Men ni är härvidlag icke endast kuggar i
en viljelös maskin. Ni är i stället — och ni bör vara detta
— högst personligen aktiva individer, som var och en kan
bidra till att länka utvecklingen åt det håll, som bäst
tjänar människornas sanna intressen. Och kom alltid ihåg att
tekniken måste vara kulturens tjänare, ej dess herre."
Efter invigningen, som även markerade THS
50-årsjubi-leum, följde middag för kårhusets donatorer och andra
studentkårens gynnare, varvid Pro Patrias medalj
utdelades till bl.a. studentkårens direktör E Nyström och
kårhusets vaktmästare A Karsäter. Kårens hedersplakett i guld
tilldelades KTH:s rektor R Woxén, som dessutom kallades
till hedersledamot av kåren; silverplaketter tilldelades
byggnadskommitténs övriga medlemmar, N Ahrbom, N
Hast och F Odqvist. Vid middagen hölls en mängd tal, av
vilka professorernas var bäst, varefter följde studenternas,
industrimännens och — ett bra stycke efter — närvarande
ecklesiastikministrars.
Det ny- och ombyggda kårhuset, som till arkitekter har
S Markelius och B Lindroos, är tre gånger så stort som det
gamla — ytan har ökat från 1 570 till 4 700 nr. Arbetena
har kostat i runt tal 2,2 Mkr., av vilka staten har lämnat
ett ränte- och amorteringsfritt lån på 0,5 Mkr.; övriga
medel har hopbragts av industrin samt genom kårens egna
avsättningar och insamlingar.
Den 3 kr.-insamling som Svenska Teknologföreningen har
igångsatt bland sina ledamöter, och som skall överlämnas
som gåva för inredning av såväl Teknis’ som Chalmers’
en månad tidigare invigda nya kårhus, pågår till årets
slut; bidrag kan lämnas på postgiro 19 32 23. sah
Arbetsmarknaden inom de tekniska yrkena.
Arbetsmarknadsstyrelsen meddelar i en översikt för september—
oktober 1952, att arbetsmarknadsläget för teknikernas del
i viss mån har skärpts. Den tidigare observerade tendensen
till större återhållsamhet i fråga om nyanställning är än
mer påtaglig. På en del håll, t.ex. inom exportindustrin,
har beställningar på teknisk arbetskraft återtagits, då man
vill avvakta konjunkturutvecklingen. Kraven på
kvalificerade examina och meriterande praktik iir höga, och
företagen ställer sig i allmänhet mycket kritiska vid urvalet
bland anmälda sökande.
Det skärpta läget återspeglas på sökandesidan bl.a. i en
minskning av antalet ombytessökande och ett ökat intresse
för anställningar på annan ort. Detta medför i sin tur
starkare interlokal konkurrens om de lediga arbetstillfällena.
Egentlig brist har förekommit t.ex. i Stockholm på
kvalificerade ritare-konstruktörer och arbetsledare inom
byggnadsbranschen. I olika delar av landet råder brist på
värme- och sanitetstekniker. Vägförvaltningarnas behov av
väg- och vattenbyggnadsingenjörer har inte heller kunnat
tillgodoses.
Placeringssvårigheter har kunnat konstateras för
nyutexaminerade med nyligen avslutad värnplikt samt för yngre
tekniker med lägre utbildning och otillräcklig praktik. Den
sistnämnda kategorin hade mindre möjligheter än tidigare
att erhålla befattning i ingenjörsställning, men därutöver
också försämrade chanser att få arbetaranställning i facket.
Regulatorskolan är en brevkurs som Regulator &
Instrument AB Billman har startat till värme-,
ventilations-och sanitetsbranschens tjänst. Kursen, som vill ge en
lättfattlig och praktisk introduktion till den moderna
regleringstekniken, är närmast avsedd för montörer,
installatörer, fastighetsskötare och fastighetsägare, men även
intressant för driftchefer och konsulterande ingenjörer; de
sistnämnda kan genom breven skaffa sig ett praktiskt litet
uppslagsverk.
Kursen består av fyra brev, utarbetade av erfarna
branschmän. Första brevet ger en inblick i vad
regleringsteknik är, hur den har utvecklats och vilken betydelse den
har i det moderna samhället. De följande breven
beskriver mera detaljerat de olika apparater, "byggstenar", som
ingår i en regulator och de principer som ligger till grund
för dem samt ger exempel på hur byggstenarna
kombineras till olika regulatorutrustningar. För val av regulatorer
ges råd och synpunkter. Slutligen behandlas frågor om
regulatorernas montering, start och skötsel. Med sista brevet
följer ett slutprov med frågor; genom att insända svar på
dessa kan den som vill, sedan svaren godkänts, få ett
synligt bevis på sina kunskaper i form av ett diplom.
Kursen kostar 6,25 kr. Anmälan göres till Regulatorskolan,
Kursledningen, Box 7073, Stockholm 7.
Vi som går tobaksvägen heter en film som Svenska
Tobaksmonopolet låtit inspela. Filmen är huvudsakligen
avsedd att visas för företagets anställda, deras familjer och
vänner. I första hand är den alltså ett led i
Tobaksmonopolets interna information, men man ämnar också visa
den för tobakshandlare och andra återförsäljare av
tobaksvaror. Vidare är filmen rent dokumentarisk.
Den visar bl.a. hur man förr spann tuggtobak med
mycket primitiv maskinell utrustning (hämtad från
Tobaksmonopolets museum) och hur man tillverkar cigarrer för
hand, en konst som alltjämt utövas i Sverige ehuru numera
i mycket liten skala. Vid cigarrtillverkningen tar en
arbetare en efter ögonmått avpassad mängd skuren tobak,
inlagan, ordnar denna jämnt och lindar in den i ett
tobaksblad, ombladet. På detta sätt fås en vickel kring vilken
en annan arbetare lindar i spiral ett efter ögonmått
tillskuret täckblad. Härunder ger ban cigarren dess form och
putsar sedan dess ändar med en sax. Det fordras givetvis
stor yrkesskicklighet för att på detta sätt göra en jämn
produkt av god kvalitet.
Numera tillverkas alla cigarrcigarretter och största delen
av cigarrerna i maskiner som så vitt möjligt härmar
handgreppen vid den gamla handmetoden. Maskinerna har
givetvis större produktionskapacitet per arbetare än som
kunde uppnås vid handarbete. De ger en jämn produkt som
handsorteras efter täckbladens färg för att
förpackningarna skall få ett tilltalande utseende.
Råtobaken har, när den kommer till Tobaksmonopolet,
en vattenhalt på 11—13 °/o, och bladen är då spröda. För
att de skall kunna hanteras fuktas de därför med ånga
eller vatten så att de får en vattenhalt på 25—30 ’"/o. De
tröskas eller stripas i maskin för avlägsnande av
huvudnerven, stjälken. Orientalisk tobak stripas dock icke, då
den är mycket småbladig. En del virginiatobak såsas. Flera
tobakssorter blandas, vanligen ingår ett trettiotal i en
cigarrett. Blandningen skärs i fina strimlor i en annan
maskin. Blendtobak, en blandning av amerikansk och
orientalisk tobak, rostas i trummor till 12—13 % vattenhalt och
går sedan till strängmaskiner i vilka cigarretter tillverkas
med en hastighet av 650 000—700 000 per arbetsdag.
Piptobak förbehandlas i princip lika som cigarrettobak.
Vid tillverkning av snus mals tobaken i kvarnar, siktas,
fuktas med vatten, försätts med kemikalier i en
blandningsmaskin och går till lådor som sätts in i svettrum där
tobaken hålls vid 60—80°C i en vecka för fermentering.
Blandningen siktas därpå och förpackas. Man använder
också kallsvettning som tar längre tid och ger snus av
annan typ. All den i Sverige odlade tobaken används till snus.
Svenska Tobaksmonopolet började sin verksamhet 1915,
men det var då inte det första tobaksmonopolet i Sverige.
Redan 1641 infördes nämligen ett sådant av drottning
Kristinas förmyndarregering.
Tysk radio- och televisionsutställning anordnas den
29 augusti—6 september 1953 i Düsseldorf. Upplysningar
erhålles genom Nordwestdeutsche
Ausstellungs-Gesell-schaft, Ehrenhof 4, Düsseldorf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
