Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1952 - TNC: 24. Möts eller mötes, används eller användes? av JW - Debatt: Konstruera och konkurrera, av Columbus Burström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1102
TEKNISK TIDSKRIFT
4. Uttalssvårigheter gör att den längre formen med -es
under alla förhållanden är att föredra i sådana ord som
tämjes, vämjes, vänjes, tänjes, fästes, och blir nödvändig
i läses, fryses m.fl. Även följes, säljes, väljes (skiljes har
biformen skils) kan av sådana skäl vara berättigade.
5. Verben draga, giva, hava och taga får numera i
infinitiv företrädesvis den korta formen dra, ge, ha och ta
(liksom det intransitiva bliva får formen bli). I passiv
presens följer de samma regler som andra här behandlade
verb, med undantag av att den korta formen inte är drags,
givs osv. utan: dras, ges, (bas), tas. Sålunda skriver man
enligt 1: det ges ingen pardon, det tas full hänsyn, och
enligt 2: skruvarna dras till. varorna tas oin hand av...,
men eljest i regel: härav drages den slutsatsen, full
hänsyn tages. Formen ges är mera allmänt användbar:
lönetillägg ges åt dem som . . .
6. Det finns några få hithörande passiva verb, där den
långa presensformen är lika med imperfektformen,
nämligen: användes, lyftes, smältes, sändes, tändes, vändes och
några till. Om man i presens använder den korta formen
vinner man alltså i tydlighet, t.ex. metoden används ofta.
Hos imperfektformen kvarstår däremot dubbelbetydelsen;
användes kan betyda brukades, men också brukas. Oftast
går det emellertid lätt att formulera meningen så att den
rätta betydelsen kommer fram, t.ex. metoden användes
numera ofta. Det synes därför inte påkallat att ställa upp
särskilda regler för just dessa verb.
C. De utpräglat skriftspråkliga passiva verben, främst de
flerstaviga fasta sammansättningarna men också vissa
kortare verb som tillhör det stela skriftspråket, t.ex. rönas,
får i regel den långa presensändelsen -es. Denna ger ofta
också bättre ordrytm. Exempel: det användes (eller
används, se B 6) alltför tunt omslag, det uppfödes mycket
kalvar, det erbjudes ingen gottgörelse, det rönes ingen
efterfrågan, styrelsen utgöres av fem personer, luften
insuges, vattnet uppvärmes, nedkyles; tilldrages, medgives
(eller medges), handhaves, antages. Jämför härmed B 1. 2
och 5. JW
Debatt
Konstruera och konkurrera
I Tekn. T. 1952 s. 732 har I Åkerfors givit en välbehövlig
tankeställare åt industrins folk i allmänhet och
konstruktörer i synnerhet. Hans uppmaning var: "Konstruera och
konkurrera!" och den gäller inte bara för
maskinproduce-rande verkstäder utan i lika hög grad för andra industrier.
Var kan man bättre utforska hur en maskin skall vara
beskaffad än på den plats där den skall användas? I många
fall kan den visserligen konstrueras genom samarbete med
den verkstad som tillverkar den, men ofta måste
pionjärarbetet utföras vid det företag som skall använda den. Det
är också detta som vinner mest på förbättringar och
nykonstruktioner genom att dess produkt blir billigare eller
bättre.
Företagets konstruktör, industrikonstruktören, har
emellertid speciella problem att brottas med. De flesta tycks
förstå att hans praktiska kunskaper är av största vikt. Den
praktik som fordras av eleverna vid de tekniska
högskolorna borde vara längre, men den tid som står till förfogande
är begränsad. Det vore utan tvivel önskvärt med flerårig
verkstadspraktik för varje konstruktör, som skall göra
verkstadsritningar, men under denna tid hinner han kanske
glömma mycket av de teoretiska kunskaper som han
behöver på en annan industris konstruktionskontor.
Dessutom går utvecklingen nu så fort att en van
verkstadsman, som utan närmare kontakt med praktiken får
stå några år vid ett ritbord, blir en konservativ och ofta
envist gammalmodig konstruktör. Genom mer eller mindre
grundlig tillverkningspraktik måste konstruktören därför
ständigt upprätthålla kontakt med tillverkningens folk och
med det diskutera ritningarna innan de definitivt fastställs.
På så sätt kan man bäst utnyttja de möjligheter som nya
metoder och maskiner bjuder.
Det torde ofta förbises att konstruktören inte bara
behöver känna till hur den maskin, som han ritar, skall
tillverkas utan också vad den skall uträtta. Uppgifter om
arbetssätt, bearbetningsmetod, lokala förhållanden etc. får
han oftast endast i andra hand. Den som skall ha en ny
maskin eller en omkonstruktion går kanske till
ritkontoret med en skallös skiss — ofta oläslig — och ber att få
en ritning. Ibland kan det t.o.m. vara svårt för
konstruktören att få ens de mest primära uppgifterna utöver
skissen. Konstruktören försöker sedan göra något vettigt av
denna, men uppgiften är hopplös, och hans intresse för
den blir minimalt.
Hur skall man då få konstruktören att arbeta aktivt?
Inom industrier där konstruktionerna skall användas vid
framställning av andra produkter, t.ex. gruvor, smältverk,
cellulosafabriker, sockerfabriker etc., bör konstruktören
inordnas i organisationen så att han kan följa driften och
särskilt de arbetande maskinernas egenskaper och skötsel.
Rit- och konstruktionskontoret får inte bli en ö för sig
där man beställer ritningar av folk som arbetar i lugn och
avskildhet. Har konstruktionskontoret blivit "självhushåll"
är det bäst att upplösa det och placera ut personalen som
biträdande konstruktörer och ritare på de olika
avdelningarna.
Ett centralt konstruktionskontor bör vara synnerligen
elastiskt. Man skall kunna sända personal från det till
driftavdelningarna för utredningar, särskilt av driftstörningar,
flaskhalsar i produktionen osv. Vid utförandet av en
nykonstruktion bör konstruktören i många fall göra
metodstudier med tidtagarur i samarbete med
arbetsstudieavdel-ningen eller i dess regi. En eller två veckors metodstudier
av ett arbete ger i de flesta fall en mycket ingående
kännedom om de problem som skall lösas.
Goda förslag till nya apparater och arbetsmetoder
kommer ofta från arbetsstudieingenjörerna, men man har en
känsla av att ändå mer skulle vinnas om de konstruerade
mer eller om konstruktörerna arbetsstuderade mer.
Konstruktören kan vidare lämpligen medverka vid eller överta
kapacitetsmätningar och andra datakontroller. En maskin
som han arbetar med på detta sätt lär han nämligen känna,
och därför kan han lättare förbättra den.
Konstruktören bör också rådfrågas vid köp av maskiner
därför att ban — om han får arbeta enligt den tidigare
skisserade allmäntekniska linjen — blir en god teknisk
rådgivare. Genom att låta honom delta vid val av maskiner
låter man honom se vad andra har. vilket kan ge goda
impulser till nykonstruktioner och förhindra att han ritar
maskiner som redan finns i marknaden.
Det kan kanske tyckas att konstruktören med dessa
arbetsmetoder får för liten tid att ägna åt sitt egentliga
arbete, att konstruera, men detta skall inte vara
självändamål. Huvudsaken är att resultatet blir bra med minsta
möjliga arbete. Den idealiske konstruktören är säkerligen
den som är en intresserad och allmänbildad ingenjör med
goda teoretiska kunskaper och som genom allmän teknisk
tjänst inom sitt företag blivit väl förtrogen med dess
problem.
Man får inte heller glömma att en industri för att bli
verkligt effektiv skall planeras och organiseras som en
enda maskin i vilken människor och maskiner ingår som
samhörande detaljer. Man behöver inte se på människorna
mindre mänskligt för det. Huvudsaken är att
industrianläggningen från början till slut får jämnstark
produktion, korta transportvägar och fordrar minimal skötsel. När
en sådan anläggning skall planeras kan emellertid inte
driftingenjören hela tiden stå vid ritbordet och ge
anvisningar, utan den som för pennan skall själv veta vad
som skall göras mellan diskussionssammanträdena. Detta
kan han inte lära sig en gång för alla, utan han måste
ständigt följa utvecklingen.
Ingen torde förneka att konstruktören behöver erfaren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
