Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1952 - Lager och smörjning - Glidlager, av Gustav Boestad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
1109
Lager och smörjning
Så länge maskiner har konstruerats har
lagringar och deras smörjning hört till de svåraste
konstruktionsproblemen. Lager av olika former
hör också till de maskinelement som allra längst
har varit, och som i stor utsträckning ännu är
föremål för huvudsakligen empirisk bedömning
— oftast av mycket subjektiv art. Om man
undantar glidlager med höga periferihastigheter
(en ringa del av totalproduktionen av lager),
vilkas arbetssätt i vissa väsentliga stycken har
varit relativt väl känt sedan flera årtionden
tillbaka, har kunskapen om de fysikaliska fenomen
som är av betydelse för glid- och rullagers
funktion och livslängd varit av föga vetenskaplig art.
De framsteg som framför allt under det senaste
årtiondet har gjorts genom forskningen inom
la-gerkonstruktions- och smörjmedelstekniken har
emellertid fått en alltför ringa spridning i
förhållande till deras ekonomiska betydelse. Steget
mellan vetenskap och praktiskt tillämpad
teknik har varit kortast för de rön som gjorts på
smörjmedlens och rullningslagerteknikens
områden. Detta är helt naturligt, då de vetenskapliga
resurserna på dessa områden funnits hos
tillverkarna själva. Tillverkningen av glidlager å andra
sidan, är så splittrad att forskningen här
huvudsakligen har knutits till högskolelaboratorier, på
senare tid även till oljefirmornas laboratorier,
och dess resultat kommer då betydligt
långsammare till synes i de praktiska konstruktionerna.
De följande fyra uppsatserna jämte
diskussionsreferat vill hos en större krets tekniker dels
sprida kännedom om några av de resultat som den
vetenskapliga forskningen har givit, och dels
delge de praktiska erfarenheter inom området som
har gjorts hos olika industrier och annorstädes.
Glidlager
Professor Gustav Boestad, Stockholm
Glidlagret är ett gammalt maskinelement —
man använde det i maskiner långt innan
Reynolds på 1880-talet och Sommerfeld, Michell
m.fl. i början på 1900-talet kom underfund med
hur det verkligen fungerade.
Glidlager har vissa goda egenskaper. De går
tyst. De lämpar sig för höga hastigheter och be-
Föredrag i avd. Mekanik den 4 april 1952.
621.822
621.89
lastningar. De tål och dämpar bra vibrationer
och kan med fördel utföras delade. De kan
utformas så, att de tar litet utrymme i radiell led.
De tillåter i vissa fall noggrannare centrering
än någon annan lagertyp. Under vad som för
närvarande är laboratorieförhållanden kan de
köras med mindre friktionsförluster än vad som
är möjligt vid rullningslager. Normalt är
friktionen mycket större, men det betyder inte alltid
så mycket. Värre är att friktionen är stor vid
start under belastning; därvid slits lagren. Eljest
har välsmorda glidlager obegränsad livslängd,
åtminstone teoretiskt. Med goda tätningar blir
oljeförbrukningen mycket liten. Tillverkning av
enstaka glidlager drar relativt höga kostnader,
men i massproduktion ställer de sig billigare än
rullningslager.
Alla dessa omständigheter gör att glidlagren
"are still going strong", till båtnad för oss alla.
Miljontals lager tillverkas och tas i bruk var dag.
Det finns utrymme för många lagertyper.
Konstruktion och beräkning
Alla glidlager består av minst tre element. Två
av dem är lagerkropp och axel. Det tredje är
smörjmedelsfilmen, som är ett maskinelement
för sig, jämförligt med rullkropparna i
rullningslager. Utan sådan film får man metallisk
kontakt och någonting som hellre förtjänar kallas
gnidlager.
Glidlagrets tre element kan varieras på
mångahanda sätt, till form och dimension, spel och
ytbeskaffenhet, material i kropp och axel,
smörjmedlets art och sättet att tillföra detta,
glidhastigheten, lagerbelastningens riktning, sättet
att understödja lagerkroppen, tätningars
utförande. Olika tillverkningsmetoder kan också
till-lämpas.
Glidlager dimensioneras med hjälp av praktisk
erfarenhet och teori. För de båda vanligaste
lagertyperna, blocklager och cylindriska lager, fig.
1, kan bärförmågan F och friktionskoefficienten
ß beräknas ur följande formler
Blocklager:
_ 0,15 rj o) rm z b l2
= *I>+(3T
. ilntm CO 7] z br //\21
^ = V–F-L1+\&/ j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
