Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1952 - Glidlager, av Gustav Boestad - Rullningslager, av Arvid Palmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1112
blocklager. fig. 12. Tätningen byggde på relativt
små spalter mellan koniska ytor, av vilka den
ena roterade med axeln.
Konstruktionsdata
Inom glidlagertekniken användes tunna
lagermetallskikt, korta cylindriska lager och litet
antal block i blocklager. Icke metalliska
lagermaterial, såsom gummi, vävbakelit, kol, nylon,
användes mer och mer. Tappytorna utföres gärna
härdade, finslipade och polerade. Ofta sätter man
på särskilda härdade hylsor, flamhärdar eller
hårdförkromar. Stor vikt lägges vid god
ytbe-skaffenhet, och ytojämnhet mindre än 1 ß
eftersträvas. Oljefilmens tjocklek är mången gång av
denna storleksordning.
Lagren monteras självinställande. Man
intresserar sig för glidlager av kullagerdimensioner.
Man har hellre fickor än vanliga oljespår,
eventuellt inga oljespår alls. Självsmörjande lager
användes för långsam gång.
Bättre smörjoljor tillgripes allteftersom de
kommer fram. En flack viskositetskarakterika upp-
Fig. 12. Nomy-lager med
koniska tätningsytor.
■228 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Materialkombinationer i
glidlager.
Fig. 10. Glidlager med
kullagerdimensioner; c
härdad hylsa, g lagerkropp, t
styrring.
Fig. 11. Lagertätningar.
skattas, ty man kan då vidmakthålla
filmtjockleken bättre vid hög temperatur, vilket är viktigt
eftersom temperaturstegringen i oljefilmen växer
linjärt med stigande lagerbelastning och är ca
50°C vid belastningen 100 kp/cm2. Flack
visko-sitetskurva medger därför högre lagerbelastning.
Man använder vatten som smörjmedel vid
gummi- och bakelitlager. Det är aktuellt att
smörja med luft, något som, teoretiskt, kan
till-lämpas även utan trycklufttillförsel. Låga
yttryck, höga hastigheter, liten friktion hör därvid
samman.
Man kör även vanliga lager med höga
hastigheter, 60—70 m/s, när det anses nödvändigt; vid
axialkamskivors periferi över 100 m/s. Enligt
prov vid KTH fungerar ett lager som lager ännu
vid sådana viskositeter och hastigheter att
strömningen i filmen övergått från att vara laminär
till att bli turbulent. Men friktionskoefficienten
växer då med hastigheten i potens 1,5 mot eljest
0,5.
Med lagerbelastningen går man vid stora lager
och jämn belastning till 40—50 kp/cm2.
Avgörande är filmtjockleken. Vid växlande belastning,
som ju är ett gynnsammare fall, går man upp till
200 kp/cm2 och mer, t.ex. i vevstaksrörelser.
Rullningslager
Tekn. dr Arvid Palmgren, Göteborg
Litteraturen om den egentliga
rullningslagertek-niken är sparsam. Min bok "Kullagerteknikens
grunder" (Göteborg 1943) återger teknikens
ståndpunkt vid slutet av den period, som jag
skulle vilja kalla den empiriska. Sedan denna
bok skrevs har det hänt mycket. Vi har i själva
verket kommit in i en ny epok i behandlingen av
väsentliga sidor av rullningslagertekniken. Vi
har inom denna teknik två väsentliga
problemkomplex, ett som har att göra med rörelserna
och ett med krafterna (se Acta Polytechnica
nr 7, 96).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
