Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1953 - Profilprojektorer, av Jiri G Vogl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1953
23
diameter 2 R — r G och avståndet mellan objektiv och
skärm, projektionsavståndet, m = f G. Man får då det
minsta avbildbara föremålet
m Å
ymin f^ —jj-
Den högsta tillåtna förstoringen, vid vilken böjningen i
bilden ej är alltför störande, blir
_ _ 0,1 0,1 R
l*inax - = -y~
ymin m A
Förstoringen kan eventuellt bli dubbelt så stor, om man
tillåter ett stort parallellitetsfel i belysningsdelen.
Vid en högklassisk projektor med m = 2 000 mm och
R = 300 mm blir maximala förstoringen 30—60 gånger.
För att kunna höja förstoringen ytterligare, bör r göras
större utan att man ökar synfältet. Samtidigt kan man här
konstatera, att en billigare projektor med skärmradien
R = 150 mm ej kan ge fullgoda resultat, om förstoringen
överskrider ca 15—30 gånger.
Detta gäller emellertid belysning av små detaljer, fina
skalor eller vid bearbetningsundersökningar. För
profilmätning kan användas större förstoring.
Böjningsfenomenet yttrar sig på skärmen genom en smal ljuskant runt
om alla detaljer och även runt om skuggan. Denna kant
kan verka betydligt mindre störande, när den lägger sig
runt om en profilskugga. Praktiskt kan man bevisa, att
vid profilmätning kan dubbla förstoringen användas, dvs.
ca 100 gånger i det första numeriskt behandlade fallet och
50 gånger i det andra.
Sammanfattningsvis kan man konstatera, att
böjningsfiguren blir mer störande ju mer parallella
belysningsstrålarna är, men på samma gång minskar inflytandet av
objektivets avbildningsfel och även djupskärpan blir
gynnsammare. För studium av fina detaljer bör då möjligen
icke parallella strålar användas, men för mätning av
profiler kan dessa bländas av mer.
Praktiskt utförande
De i marknaden förekommande profilprojektorerna kan
indelas i grupperna mätprojektorer, avsyningsprojektorer,
profilprojektorer kombinerade med mätmaskin eller
bearbetningsmaskin, anordningar för ytprojicering, projektorer
med konvergerande belysningsstrålar samt
specialprojektorer.
Mätprojektorer är universala instrument byggda enligt
tidigare nämnda principer. De finner en utbredd
användning överallt, där det visar sig att en mätmaskin är alltför
ömtålig, och mätningar med en dylik är tidsödande och för
mycket laboratoriebetonade. En mätprojektor med
skärm-storlek ca 600 X 500 mm och utbytbara förstoringar 10,
20, 50 och 100 gånger är optiskt uppbyggd enligt fig. 1 b.
Ett stort synfält — vid bibehållen tolerans på distorsion
— är vid denna grupp av instrument av särskild
betydelse.
Avsyningsprojektorer är avsedda för en snabb avsyning
av detaljer. Projektionens fördel gentemot mätmaskinen
eller mekaniska mätanordningar som exempelvis mätdon
med indikatorklocka är påfallande. Man kan rita hela
profilen i förstorad skala, t.ex. 10 eller 20 gånger, och förse
ritningen med toleransmått. Lämpligen utförs alla
konturer med dubbla linjer.
Kravet på ett stort synfält är vid denna kontroll mindre
viktig. Däremot är det nödvändigt att bilden är rättvänd,
dvs. alla rörelser på objektet bör ske i samma riktning som
på skärmen, fig. 4. Frångår man något av dessa krav, t.ex.
den rättvända bilden, kan användningen som
avsynings-projektor bli ganska problematisk och en del svårigheter
vid kontrollen kan uppstå.
Profilprojektorer kombinerade med mätmaskiner ger
större synfält än enbart en profilprojektor, vars
begränsning ligger i synfältet. Med en projektor kan man sålunda
ej projicera stora detaljer i sin helhet på en gång, trots
Fig. 4. Avsyningsprojektor med 20 gångers förstoring,
17,5 mm synfält och rättvänd bild.
att synfältet är betydligt större än mätmikroskopets, utan
man är tvungen att antingen fördela mätningen i flera
avsnitt eller också förse objektbordet med en mätanordning.
I de flesta fall kan dylika svårigheter lösas med en ofta
enkel fixtur eller med ett hjälpstycke. Objektbordet
förvandlas alltså till ett koordinatbord eller till en
koordinat-mätmaskin.
Mätmaskinens precision och avläsningsmöjlighet bör
naturligtvis överensstämma med profilprojektorns. Vid 10
gångers förstoring behöver mätmaskinen icke garantera
större precision än 0,01 mm. För 100 gångers förstoring
är en dylik mätanordning oanvändbar, då projektorn
arbetar med en precision av 0,001 mm. Bordets mätdon bör
då tillåta en precision av 0,001 mm. Man kan även ta
steget fullt ut och minska projektorns synfält och använda
enbart centrum av skärmen som siktanordning och utföra
hela mätningen på själva mätmaskinen.
Profilprojektorer kombinerade med
bearbetningsmaskiner kan underlätta arbetet i många fall. En
bearbetningsmaskin försedd med projektionsskärm, på vilken både
verktyget och arbetsstycket synes i förstorad skala och där
hela operationen kan följas, är säkert den rätta lösningen
för många tillverkningsproblem. Man utrustar exempelvis
en slipmaskin med en projektionstillsats, så att invecklade
profiler kan ritas i t.ex. 10 gångers förstoring och följas
med manövreringsrattar, fig. 5. Även svarvar och andra
maskiner kan utrustas med projektionsaggregat, men i
regel stöter man på svårigheter, då projektionen tarvar ett
visst utrymme, som inte alltid står till förfogande.
Anordningar för ytprojicering kan man använda, om
arbetsstyckets utformning hindrar uppkomsten av en
skugg-profil. Man är då tvungen att belysa objektet underifrån
och utföra mätningar på denna bild. Det är naturligt, att
precisionen härvid eventuellt kan bli lidande, då vi
frångått profilprojektorns grundprincip; det är icke längre
fråga om någon parallellprojektion utan om en vanlig op-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
