Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1953 - Byggnadsmaterial och formgivning, av Helge Zimdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1953
53
dvs. den fukt som inte orsakas av utifrån
kommande regn utan av byggfukt eller inifrån
kommande fukt från våta lokaler eller från levande
varelser. Man har då funnit, att om man förser
en yttervägg eller yttertak med en tät
ytbeläggning utvändigt, så måste inifrån kommande fukt,
för att inte kondensera inuti väggen, ventileras
bort närmast innanför ytterbeklädnaden. Denna
är i sin tur till för att utgöra skydd mot regn
och yttre åverkan. Man har då behov att
konstruera fasader som är försedda med frihängande
täta skivmaterial utvändigt. Ur
formgivningssynpunkt gäller det då att finna vackra och hållbara
sådana. Man har att tillgå sådana material som
glas, eternit, brännlackerad järnplåt,
aluminiumplåt, naturstensskivor o.d.
Särskilt i USA ser man många nyare byggnader,
som är beklädda med en tunnskalig
ytterväggskonstruktion. Dessa skivmaterial i
fönsterbröst-ningar bildar tillsammans med fönsterbanden
liksom ett lätt ytterskal upphängt utanpå
betong-eller stålstomme. Om ytterskalet inte är bärande,
kan det ur formsynpunkt fritt komponeras efter
rummens olika behov av dagsljus och med
hänsyn till fasadverkan.
Man kan vänta sig att sådana skivmaterial för
fasadändamål får en ökad användning, särskilt
vid stomhus. Man har då fördelen att kunna
montera den precisionsutförda fasaden efteråt,
sedan stommen gjutits eller murats.
I Sverige har naturstensindustrin börjat
till-lämpa skivprincipen för fasadändamål. Andra
intressanta skivmaterial för fasadändamål är den
hårdemaljerade badkarsplåten från bl.a.
Gustavsberg, vilken nu prövas på några större
byggnader i vårt land. Man har här i sin hand en
obegränsad färgpalett i emaljfärger.
Ett material som i USA fått stor användning
som skivmaterial för fasader är aluminiumplåt
i olika eloxeringar. I Sverige befinner sig
användningen av aluminium i husbyggandet ännu på
försöksstadiet.
Bland nyare metoder att överspänna stora rum
har skalkonstruktioner i betong kommit i
centrum för intresset.
Principen är den att om man kan utnyttja en
buktig betongyta och förhindra dess
formförändring, så kan man överspänna mycket stora
rums-mått med extremt tunna betongskal utan
bärande balkar.
Dessa konstruktioner har fördelen att vara
lätta, eleganta och synnerligen
materialbesparan-de. De kräver å andra sidan speciell
yrkeskunskap vid armering och formsättning.
Beräkningarna är också svåra och behärskas endast av ett
fåtal ingenjörer.
Ur arkitektonisk synpunkt kan man säga att
sedan gotikens valvbyggnadskonst har knappast
någon ny konstruktion skänkt oss de rika
möjligheter som just upptäckten av
skalkonstruktionerna.
Hos oss har de ännu fått en begränsad
tillämpning vid industribyggnader, men utomlands
finner man dem även i läktartak, konsertsalar,
utställningshallar, kyrkor m. m.
Vi kan emellertid urskilja en utveckling av
Fig. 5. Utfackning av ett
sexvånings kontorshus i
Lund med användande
av emaljerad plåt i täta
delar (ark. Zimdahls
Arkitektkontor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
