Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1953 - Lyftvagnars mekaniska problem, av S Sandelowsky - Nybyggen - Flygrobotar i USA, av sah - »Swedish style» i engelskt nybygge, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1953
123
under större delen av lyftvägen, fig. 7, ehuru inte på långt
när så stor som vid normalkonstruktionen.
Sammanfattningsvis kan för de båda vagnstyperna sägas,
att trots att ingen yttre utväxling förekommer mellan
arbetscylinderns väg och lastens, uppstår betydande krafter
dels i överföringsorganen och dels i ramverket, vilka vid
normalkonstruktionen är maximalt 12 och vid
parallello-gramvagnen maximalt 6 gånger så stora som den last som
skall lyftas. Enär ramkrafterna uppträder i vagnens
längs-riktning, måste ramverkets huvudpartier, som har
betydande dimensioner, göras flera gånger större än vad som vore
fallet om man endast behövde ta hänsyn till de av lasten
förorsakade påkänningarna.
Verkningsgraden tycks inte bli nämnvärt påverkad av de
många länkpunkterna. En undersökning har givit vid
handen att den mekaniska verkningsgraden är ca 90 Vo och
totalverkningsgraden inberäknat den hydrauliska
överföringen ca 70 «/o i början och 80 "Vo efter några pumpslag.
Nybyggen
Flygrobotar i USA. Robotkonstruktörens mål för
tryckknappskrigets förverkligande är två konstruktioner: en
träffsäker interkontinental atombombrobot som inte kan
stoppas av jaktflyg, och en jaktrobot som kan förstöra
fiendens träffsäkra, ostoppbara interkontinentala
atombombrobotar. Denna paradox på fulländning synes dock
ännu vara mycket avlägsen, även om kapplöpningen mot
målet är ganska intensiv på båda sidorna järnridån.
I USA har man hittills för konstruktion, utveckling och
prov av styrda robotar av alla typer lagt ut nära 3 000 M$.
Ännu står man emellertid på experimentstadiet, och någon
större serieproduktion av robotar har inte kommit i gång.
De flygrobotar som står till buds i dag skulle i varje fall
inte vara mycket överlägsna de tyska V-1 och V-2.
Längst har man hunnit med jaktrobotar med kort
räckvidd, som kan vara i produktion under de närmaste två
åren. Bombrobotar med lång räckvidd torde icke bli klara
under de närmaste tio åren. Å andra sidan torde inom tre
à fem år robotar av något slag finnas i tillräckliga
kvantiteter för att kunna användas av alla försvarsgrenar;
någon speciell försvarsgren eller vapengren torde
flygrobotarna icke erfordra förrän i mitten av 1960-talet.
De typer som nu står till buds i USA, på så sätt att de
är eller snart skall komma i produktion, är följande:
markrobotar (från marken mot markmål): B-61
"Matador" och XB-62 "Snark", radarstyrda reaktionsmotordrivna
robotar med medelstor resp. stor räckvidd, samt "Hermes"
med kort räckvidd;
luftvärnsrobotar (från marken mot luftmål): "Nike" och
"Terrier", armé- resp. marinrobotar som sägs kunna
förfölja och förstöra ett jaktplan inom 15 km håll; senast
har tillkommit den radarstyrda XF-99 "Bowmark";
attackrobotar (från flygplan mot markmål): XB-63
"Ras-cal", en motordriven radiostyrd robot; från senaste
världskriget kvarstår de radiostyrda glidbomberna "Azon",
"Ra-zon" och "Tarzon";
jaktrobotar (från flygplan mot luftmål): "Sparrow", som
utskjuten från ett flygplan kan hinna upp och förstöra ett
annat på 7 km håll; senast har tillkommit den radarstyrda
XF-98 "Falcon".
För att fullständiga bilden kan nämnas att äldre flygplan
kan förses med robotstyrning, fyllas med sprängmedel och
flygas till målet, styrda med radio av ett följeflygplan.
Denna metod har kommit till användning i Korea-kriget
(Business Week 25 okt. 1952). sah
"Swedish style" i engelskt nybygge. Under 1952
öppnades vid Exchange Street i Norwich ett nytt affärshus,
"Norfolk House". Till invigningen utgav husets
byggherre, Raymond King, en illustrerad broschyr, där han
bl.a. skriver i företalet.
"Norfolk House has provided an opportunity to create
a building which I hope will be worthy of the City and
County and has also fulfilled a désiré to introduce the
Swedish style of planning and architecture, for the main
elevation to the building closely resembles that of
Halmstad Town Hall, a noteworthy example of contemporary
Swedish architecture.
Some years ago this Halmstad development had attracted
me and subsequent visits to Sweden increased the désiré to
adopt the new and simple style of architecture so prevalent
in that country.
From Exchange Street, therefore, my eyes turned to
Sweden and Halmstad and my feet followed together with
those of Alec Wright, the Architect, who has executed the
development ön my behalf. We were stimulated and ready
to embark upon the project which has now been brought
to a conclusion."
I broschyren motiveras tämligen ingående varför man har
valt den svenska stilen._Om denna säges bl.a. följande: "I
Lyftvagn med direkt verkande hydraulik
Det borde ligga nära till hands att söka undvika de
extra-krafter, som uppstår i ramverket och som fördyrar hela
konstruktionen, genom att välja en hydraulisk överföring
från arbetscylindern till bakhjulsystemet.
I en sådan konstruktion, fig. 8, består ramverket och
flaket av ett stålrörsystem 1, vilket är anslutet till
cylinderns 3 ihåliga kolv 4. Cylindrarna 3 utgör en del av ett
gemensamt framparti, vilket förutom de två omnämnda
cylindrarna upptar ett dubbelpumpsystem, manövrerat med
pedal 5 samt länkrullarna 6 med skackel 7.
Baktill upptar ramverket två arbetskolvar 8, utförda i ett
stycke med kuggstången 9. Dessa griper in i kuggsegment
10, vilka arbetar på samma sätt som detalj 10 i fig. 3.
Vid pumpning av oljan påverkas såväl kolvarna A som
de bakre kolvarna 8, så att ramverket lyftes. Genom ett
strypsystem kan en parallellförflyttning åstadkommas, eller
också en snabbare resp. långsammare samtidig lyftning
baktill.
En detaljberäkning med stöd av konstruktionsritningar
har givit vid handen att denna vagn kan utföras med en
vikt av ca 45 kg, varvid belastningen och lyfthöjden
förblir desamma som i de förut visade konstruktionerna.
Fig. 8. Lyftvagn med
direktver-kande hydraulik, upptill
viloläge, nedtill upplyft läge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
