Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1953 - Varför sjöregleringar? av Åke Rusck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1953
133
Varför sjöregleringar?
Generaldirektör Åke Rusck. Stockholm
Den naturliga avrinningen från en sjö är
entydigt bestämd av vattenståndet i sjön. Önskar
man variera avrinningen oberoende" av
vattenståndet och således göra en sjöreglering, måste
en damm byggas vid utloppet och särskilda
av-bördningsanordningar anordnas i form av
tunnlar eller sänkningskanaler med tillhörande
av-stängningsanordningar såsom luckor eller
trot-telventiler. Syftar man endast till en sänkning av
vattenstånden, kan det räcka med en
upprensning av utloppet.
Det kan vara flera orsaker till att sjöar
regleras. Sjöregleringar kan utföras i syfte att skaffa
fram ny odlingsmark och benämns då oftast
sjösänkningar. De kan syfta till att förhindra
översvämningar, flodkontroll, att skaffa
vattenmagasin för bevattningsändamål, irrigation, och
slutligen att utjämna och anpassa vattentappningen
för kraftverkens behov.
I många länder med otillräcklig nederbörd är
bevattningsföretagen dominerande och vid
vattendrag med starka nederbördsvariationer och
liten sjöareal har flodkontrollen det största
intresset. I vårt land var förr i tiden
sjösänkningsföretag det dominerande syftet, medan
sjöregleringarna numera har sin främsta uppgift i
kraftförsörjningens tjänst. Ofta kan sjöregleringar
samtidigt tjäna flera ändamål, såsom fallet är
med de stora amerikanska
"multipurpose"-före-tagen i exempelvis Tennessee-, Colorado- och
Co-lumbia-floderna.
Jag vill icke underlåta att erinra om den roll
sjöregleringarna spelar i många andra länders
ekonomi och levnadsbetingelser, främst i de
länder där en sträng hushållning med vattnet är
nödvändig. Sjöregleringsprojekten i sådana
länder som USA och Indien intar en framskjuten
plats i det allmännas ansträngningar att skapa
bättre levnadsförhållanden, en ökad
livsmedelsförsörjning och trygghet för befolkningen.
För USA:s del kan man hänvisa till alla de
initiativ, som i dessa frågor tagits av den
federala regeringen och det personliga intresse
presidenter från olika partier visat för dessa frågor
och då särskilt framlidne presidenten Franklin
D Roosevelt. I Indien är känslan för
sjöregleringarnas vikt sedan gammalt spridd i vida led. Det
Föredrag i Geografiska Förbundet den 23 januari 1953.
627.125
har sagts mig att det är en uråldrig regel att en
av de sju dygderna för en hindu är att bygga
en damm. Det moderna Indien är i full färd med
att i den utsträckning dess ekonomiska och
tekniska resurser tillåter reglera landets
vattentillgångar.
Exemplen skulle kunna mångfaldigas från
andra länder och jag skulle även kunna erinra
om allt det arbete och intresse, som nedlägges
på dessa frågor från FN och dess organ. Vid
den stora vetenskapliga konferens, som hösten
1949 anordnades av Unesco i Lake Success,
upptog tillvaratagandet av världens vattentillgångar
en framskjuten plats.
Kraftproduktion och kraftkonsumtion
Som bekant har vi här i landet ej några
nämnvärda tillgångar av kol eller olja. Däremot har
vi ganska gott om vattenkraft. Detta har
medfört att kraftproduktionen redan på ett tidigt
stadium koncentrerades på vattenkraft. I dag
har vi utbyggt vattenkraft motsvarande ungefär
en årsproduktion àv 20 000 milj. kWh och vi
räknar med att i ett slutstadium kunna årligen
nyttiggöra 60 000 milj. kWh. Vi har sålunda för
närvarande tagit i anspråk en tredjedel av våra
resurser.
Denna relation mellan utnyttjad och total
krafttillgång har stått sig konstant under lång tid,
beroende på att storleken av den utbyggbara
krafttillgången successivt beräknats till allt högre
värde. Elektrifieringskommittén räknade
sålunda år 1923 med 32 500 milj. kWh/år, men genom
en förbättrad utbyggnadsteknik och genom
utnyttjning av sjöregleringsinöjligheterna har
värdet kunnat höjas till nästan det dubbla. Det är
väl icke uteslutet att ytterligare någon ökning
kan ernås i framtiden, men någon så särskilt
stor ökning utöver det nu gällande värdet 60 000
milj. kWh tror jag icke man skall räkna med.
Vattenkraften är koncentrerad till landets norra
delar; icke mindre än 85 % av tillgångarna finns
i Norrland. Befolkningens fördelning i landet
företer en rakt motsatt fördelning, med 85 ,%
av den totala befolkningen i Svea- och Götaland,
Det är även här som den dominerande
kraftförbrukningen finns. Huvuddelen av
kraftresurserna i Svea- och Götaland är sedan länge tagen i
anspråk och tillskott måste tillföras dessa pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
