Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1953 - Hänt inom tekniken - STF-ledamöternas fördelning efter ålder och utbildning - Skånska Ingenjörsklubben - Lediga industri- och hantverkslokaler i Stockholms län - Anslag för skoglig forskning - Tredje Europeiska Verktygsmaskinutställningen - Internationell värme- och sanitetsteknisk konferens - Utrecht-mässan 1953 - SEN-normförslag - Nya tidskrifter - TNC: 4. Särskrivning och hopskrivning, av G B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1953
153
Födelseår % Födelseår °/o
1861—1870 ................. 0,4 1901—1910 ................. 21,0
1871—1880 ................. 4,4 1911—1920 ................. 31,3
1881—1890 ................. 10,8 1921—1929 ................. 16,3
1891-1900 ................. 15’8
över 60 °/o befinner sig i de tekniskt mest aktiva åldrarna
30—55 år.
Skånska Ingenjörsklubben meddelar i sin föredömligt
tidigt tryckta årsberättelse för 1952, att klubbens
medlemsantal den 31 december 1952 var 1 108. Ordförande för 1953
är Anders Bergman och sekreterare Lennart Larsson.
Lediga industri- och hantverkslokaler i Stockholms
län. Det av Stockholms läns landsting tillsatta
Närings-och Kommunikationsrådet har gjort en inventering av för
närvarande outnyttjade lokaler, lämpliga för industri och
hantverk. Genom inventeringen har man fått uppgifter om
25 sådana lokaler, belägna inom större och mindre
tätorter i länet. Lokalerna, som skiftar i storlek från 1 500
-—60 m2, äges av såväl kommuner som enskilda. Många
är belägna på orter där tillgången på arbetskraft är
riklig och där befolkningen är i stort behov av
sysselsättningsmöjligheter.
Några nya "hantverkshus" är även planerade och torde
komma att uppföras inom närmaste framtid.
Upplysningar erhålles genom ingenjör Stig Järlind,
Statens Hantverksinstitut, Stockholm 4, tel. 44 06 80.
Anslag för skoglig forskning. Ansökningar om anslag
ur Fondon för skoglig forskning (Tekn. T. 1950 s. 279)
bör inges före den 1 april till fondens styrelse, K.
Domänstyrelsen, Stockholm 2. Närmare upplysningar erhålles
genom sekreteraren, jägmästare R Nyström, Domänstyrelsen,
tel. 22 50 40.
Tredje Europeiska Verktygsmaskinutställningen
anordnas den 4—13 september 1953 i Bryssel av
Verktygsmaskinindustriernas Förenade Europakommitté. Liksom
vid utställningarna i Paris 1951 och Hannover 1952 indelas
utställarna i grupper icke efter nationalitet utan efter det
specialområde utställningsobjekten företräder.
Upplysningar erhålles genom Commissariat Général de la 3ème
Exposition Européenne de la Machine-Outil, 21, Rue des
Drapiers, Bruxelles.
Internationell värme- och sanitetsteknisk konferens.
Det franska samfundet Institut Technique du Båtiment et
des Travaux Publics anordnar den 11—13 maj 1953 sin
årligen återkommande konferens om frågor från området
uppvärmning, ventilation och luftkonditionering. Vid
konferensen kommer bl.a. ett antal utländska
föredragshållare att behandla värme- och sanitetsteknikens senaste
utveckling i deras hemland; om läget i Sverige talar
professor J A Rydberg. Studiebesök ingår i programmet. En
utställning för dokumentation på området anordnas.
Upplysningar lämnar Institut Technique du Båtiment et des
Travaux Publics, 28, Boulevard Raspail, Paris (VII).
Utrecht-mässan 1953. K. Nederländska Industrimässan
anordnar i Utrecht en internationell vårmässa den 17—26
mars och en höstmässa den 1—10 september. En
internationell mässa för mejeriutrustning anordnas den 22—30 juni
i Utrecht i samband med Internationella Mejerikongressen
som hålles i Scheveningen.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till rekommendationer för
kontrollutrustningar, SEN R 6001 (allmänt) och SEN R 6011
(lednings-och uttagsmärkning). Remisstiden utgår den 8 mars.
Intresserade kan rekvirera förslagen från Svenska
Teknologföreningen.
Nya tidskrifter. Den finska Verkstadstekniska tidskriften
"Konepajamies" (Tekn. T. 1951 s. 248) har övertagits av
Finlands Metallindustriförening (Mekanförbundets
motsvarighet i Finland) och i samband därmed fått ett större
omfång. Texten är som tidigare finskspråkig; endast korta
referat av huvuduppsatserna återges på svenska. Till
redaktör har utsetts diplomingenjör O E Huhtamo.
Tidskriften utkommer en gång i månaden och kostar i
prenumeration 700 fmk/år.
Beckerbolagen, som har övertagit AB Gentele & Co., har
återupplivat denna firmas kundtidskrift "Färgen". Den
utges nu i ett större format och omfång; varje nummer ägnas
ett visst avsnitt av färg- och lackområdet. Tidskriften
utges i fri följd. Utgivare är A Heljestrand.
Den tyska instrument- och regulatortillverkaren
Askania-Werke AG, Berlin, har efter en sju års paus åter börjat
utge sin tidskrift "Askania-Warte", som innehåller
tekniska och vetenskapliga uppsatser från företagets
verksamhetsområde. Redaktör är överingenjör O Teufert.
Tidskriften kan erhållas genom AB Björnverken, Göteborg,
som i Sverige representerar firman.
TNC
4. Särskrivning och hopskrivning
Åtskilliga två- eller flerordiga uttryck förekommer i svensk
skrift antingen hopskrivna eller särskrivna. Särskilt är det
fallet då det första ordet är en obetonad preposition (för,
i, till, under, över m.fl.), t.ex. itu (eg. i två), underfund,
överallt; för övrigt, i synnerhet, till godo.
För en del av dessa uttryck är skrivsättet fast, men för
andra är det vacklande. Man får skilja mellan två fall.
.4. Skrivsättet beror på uttryckets funktion
"Inunder" kan hopskrivas eller särskrivas, men oftast
har de olika skrivsätten olika funktion. Jfr "Vad kan ligga
inunder?" och "Det lades in under pärmen". I det senare
exemplet hör in ihop med verbet lades (inlades) och under
är prepositionen som styr ordet pärmen. Betoningen ger
ju också här en anvisning om skrivsättet. Genom
betoningen kan man också skilja mellan "Han satt bak i vagnen"
och "Han satt baki". Man kan skriva både "för tidig" och
"förtidig" (med tonvikt på för), men i det ena fallet har
vi att göra med adjektivet tidig, i det andra med en
avledning till substantivet (i) förtid. Man kan skriva både
"styrbords ankare" och "styrbordsankare", t.ex. "Han
lättade styrbords ankare" och "Han lät styrbordsankaret
gå". Man kan skriva "Han läste sitt fadervår", men också
"Han läste både Fader vår och Välsignelsen". Ibland är
det en stilfråga om uttrycket skall få karaktären av
sammansättning eller av fristående ord. I poetisk stil är
"fjärranifrån" (med sammansättningsaccent) icke en
orimlig form, medan man i sakprosa skriver "fjärran ifrån". I
"högtberömd" och "högt berömd", "nästföregående" och
"näst föregående" kan man genom särskrivningen vilja ge
en viss tyngd åt det modifierande adverbet (högt, näst).
"Han kommer långt ifrån" och "Det är långtifrån säkert"
uppvisar olika betydelsenyanser.
B. Skrivsättet är rent grafiskt betingat
Svenska akademiens ordlista upptar en hel rad uttryck
med den hopskrivna formen som uppslagsord. Vid en
hastig blick på ordlistan kan man därför lätt få det
intrycket att akademien har velat rekommendera att orden
skrivs ihop. Ser man närmare efter skall man dock finna
att så inte alltid är fallet. Efter flera av dessa uttryck
följer nämligen anmärkningar som "särskr (ives) helst" eller
"särskr. vanl.".
Ehuru uppslagsformen är hopskriven rekommenderas
alltså särskrivning i bl.a. följande fall. De upptas här i
särskriven form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
