Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1953 - Televisionen i dag, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
TEKNISK TIDSKRIFT
frekvensmodulering för ljudsignalen, och den
andra gruppen positiv bildmodulering samt
amplitudmodulerat ljud.
Denna skillnad medför att de båda grupperna
kräver mottagare av principiellt olika
konstruktioner. De skiljaktigheter som för övrigt
förefinnes mellan systemen inom varje grupp är av
mindre betydelse. De framgår av följande tabell:
Antal Antal Band-
linjer bilder bredd
per bild per sekund Mp/s
Grupp I: Negativ bildmodulering, frekvensmodulerat ljud
USA, Kanada, Sydamerika.. 525 30 6,0
Danmark, Holland, Italien,
Norge, Schweiz, Spanien,
Sverige, Tyskland ................625 25 7,0
Australien ................................625 25 7,5
Sovjetunionen ..........................625 25 8,0
Grupp II: Positiv bildmodulering, amplitudmodulerat ljud
Storbritannien ............. 405 25 5,0
Frankrike ................ 819 25 14,0
Belgien ...................{ ^5 25 7’°
I första gruppen ligger huvudskillnaden mellan
systemen i det av de olika nätfrekvenserna, 60
p/s i Amerika och 50 p/s i övriga länder,
betingade olika antalet delbilder. Antalet linjer har
emellertid valts så att produkten av antalet
linjer och antalet bilder, delbildsfrekvensen, är
praktiskt taget densamma i 525-linjers och
625-linjerssystemen, varigenom mottagarna blir
praktiskt taget identiska.
Den enorma expansion som televisionen
undergår i USA kommer utan tvivel att ha ett
bestämmande inflytande på den tekniska utvecklingen,
som mest kommer att gynna de europeiska
länder som tillämpar 625-Iinjerssystemet, och i viss
mån Australien och Sovjetunionen. Den lilla
skillnaden i bandbredd som detta land har
fastnat för kan inte ha något större inflytande på
bildkvaliteten, men kommer å andra sidan att
kräva i viss mån speciella mottagare och
förbindelsenät.
Oin man inom den första gruppen kan tala om
en i stort sett gemensam standard, är detta icke
fallet för den andra, eftersom de tre länder som
den omfattar har antagit system som väsentligt
skiljer sig från varandra.
Storbritannien antog sitt 405-linjerssystem
redan 1937 och har, efter en ny utredning efter
senaste kriget, icke funnit sig kunna vidta någon
ändring. Frankrike hade från början ett
441-linjerssystem, som fortfarande användes, men
beslöt efter världskriget införa ett nytt system
med 819 linjer och 14 Mp/s bandbredd, som nu
skall införas över hela landet. Därmed har
Frankrike skaffat sig sina egna tekniska
problem, av vilka en del ännu återstår att lösa.
I ännu större utsträckning gäller detta den
Fig. 2. TV-sändaren Sutton Coldfield vid Birmingham.
belgiska dubbelstandarden, som sammanhänger
med landets uppdelning på två språkgrupper. I
den fransktalande södra delen skall den franska
bildfrekvensstandarden användas, men med
smalare bandbredd; i den norra, flamländska delen,
skall den europeiska bildfrekvensstandarden
användas, men med den andra gruppens
module-ringssystem.
På den europeiska TV-fronten har man för
övrigt hunnit så långt att man vid ett möte med
Internationella Rådgivande Radiokommittén
(CCIR) i Stockholm i maj—juni 1952 kom
överens om en frekvensplan för Europa. Varje land
fick sig därvid tilldelat ett tillräckligt stort antal
sändare för att den väntade utvecklingen väl
skall kunna mötas, och med sådana frekvenser
att de olika sändarna så litet som möjligt skall
störa varandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
