Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1953 - Elektrolytisk och kemisk polering av metaller, av Uno Trägårdh - Stjärnåret ersätter medelsoldygnet - Härdbart, rostfritt kromståls korrosionsmotstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2’f mars 1953
189
nåden beror på att elektropoleringen på koppar
och mässing kvarlämnar ett tunt oxidskikt,
lösligt i saltsyra men olösligt i reducerande
svavelsyra, vilket skärmar det underliggande gittret.
Aluminium, mässing och rostfritt stål får
genom elektropolering större korrosionsmotstånd
och större anlöpningsbeständighet i luft.
Elektropolering möjliggör studium av metallytors
verkliga egenskaper, särskilt deras
elektrokemiska förhållanden.
Tekniska tillämpningar
Elektropoleringen har blivit ett oumbärligt
hjälpmedel inom metallografi^3- 24 och
metallfysiken. Mikrohårdhetsbestämning kan utföras
med stor noggrannhet efter elektropolering,
varvid föroreningar kan upptäckas. Med denna
metod kan man t.ex. i aluminium bestämma 0,004 %
främmande metaller. Elektropolering lämpar sig
även för arbetskontroll, t.ex. av gjutgods. Inom
kullagerindustrin används metoden för att
fastställa avkolning hos stål.
Elektropolering ger lägre friktion i lager.
Denna egenskap utnyttjas bl.a. av det
franskspanska bolaget Hispano-Suiza25, som
elektro-polerar vissa mot ordetal jer och koniska
kugghjul. Vid dragning eller pressning av detaljer kan
operationernas antal minskas och
mellanglödg-ningar slopas om metallblecket eller rondellen
på förhand elektropolerats. Detta
sammanhänger med den lägre friktionskoefficienten hos en
elektropolerad yta.
Inom vakuumrörtekniken utnyttjas
elektropoleringen för att minska kallemissionen, som
ingriper störande i elektronrörens funktion, särskilt
i röntgenrör och generatorer för kärnfysik. Vid
elektropolering av permanentmagneter, t.ex. av
Permalloy, ökas permeabiliteten och därmed
minskas virvelströmsförlusterna. Elektriska
egenskaper förbättras genom dylik polering dels
genom ökning av ledningsförmågan för
högfrekventa strömmar, dels genom minskning av
övergångsmotståndet hos volframkontakter,
minskning av gnistbildningen och ökning av
livslängden.
För framställning av spetsiga föremål t.ex.
vol-framspetsar i moderna kristalldetektorer och
transistorer har denna poleringsmetod börjat
användas, emedan spetsen blir bättre definierad.
Av liknande typ är den användning som
elektropoleringen på senaste tiden fått vid skärning och
fräsning av metaller.
Elektropoleringen har emellertid fått sin största
användning inom ytbehandlingstekniken som
ersättning för mekanisk polering eller
komplettering av denna26- 27> 28-29’30. Hel- och halvfabrikat
av kromnickelstål t.ex. matbestick, handtag och
beslag elektropoleras numera i automatiska
anläggningar till lägre kostnad, och de får högre
glans än vid mekanisk polering.
Litteratur
1. Jacquet, P A: Electrolytic polishing of metallic sur[aces. Met.
Finish 47 (1949) h. 5 s. 48, h. 6 s. 83, h. 7 s. 58, h 9 s. 60, h. 10
s. 68.
2. Elmore, W C: Electrolytic polishing. J. appl. Phys. 10 (1939)
s. 724, 11 (1940) s. 797.
3. Edwards, J: An experimental study of electropolishing. J.
Electrodep. techn. Soc. 28 (1952).
4. Hoar, T P: The electropolishing of nickel in urea-cimmonium
chloride melts. J. Electrodep. techn. Soc. 26 (1950).
5. Hoar, T P: Surface films in anodic processes. C. R. Com.
intern. Thermodyn. Cinet. electrochim. (CITCE) 3 (1951) s. 146.
6. Huber, K: Die anodische Glänzung und ihre Beziehung zur
anodischen Passivierung. Z. Elektrochem. 55 (1951) s. 165.
7. Mühlberger, II: Aus der Praxis des anodischen Polierens von
Messing und Kupfer. Z. Metallkde. 43 (1952) s. 142.
8. Jacquet, P A: The safe use of perchloric-acetic
electropolishing baths. Met. Finish. 47 (1949) h. 11 s. 62.
9. Jacquet, P A: Improved electrolytes for the anodic polishing
of certain metals. Sheet Met. Ind. 26 (1949) s. 578.
10. Faust, C L & Prat, H A: Electropolishing stainless steels in
phosphoric acid baths. Proc. Amer. Electropl. Soc. 28 (1941) s. 104.
11. Charlesworth, P A: The commercial electrolytic polishing of
stainless steels. J. Electrodep. techn. Soc. 26 (1950) s. 43.
12. Silman, H: Chemical and electroplated finishes. London 1952.
13. Sparks, W A: The electrolytic polishing of carbon-manganese
steels. J. Electrodep. techn. Soc. 21 (1946) s. 245.
14. Faust, G L: Electropolishing electrolyte. US Pat. 2407543 (1946).
15. Berger, P: Electrolytic polishing of brass pressings. Proc.
intern. Electrodep. Conf. 3 (1947) s. 33.
16. Axtexx, \V G: The electropolishing of brass. Iron Age 163
(1949) h. 26 s. 48.
17. Pullex, N D: An anodic treatment for the production of
aluminium reflectors. J. Inst. Met. 59 (1936) s. 151.
18. Schenk, M: Werkstoff Aluminium und seine anodische
Oxyda-tion. Bern 1948 s. 800.
19. Meyer, N R & Brown, S H: Cleaning, etching, chemical
polishing and brightening of aluminium. Proc. Amer. Electropl. Soc. 36
(1949) s. 163.
20. Hereixguel, J & Second, R: Le polissage chimique de
Valumi-nium et de ses alliages. Rev. Métall. 48 (1951) s. 262.
21. Moore, A J W: The physical and chemical changes which
accompany the polishing of metals. J. Electrodep. techn. Soc. 28
(1952).
22. Faust, C L: Surface preparation by electropolishing. Pittsburg
International Conference ön Surface Reactions 1948 s. 187.
23. Knuth-Winterfeldt, E: Electropolishing with special refercnce
to two commercial types of polishing apparatus for metallographic
purposes. Mikroskopie 5 (1950).
24. Van Dijck, G: Pollisage electrolytique d’un acier doux etude
de la rugosité. Bull. Soc. roy. Belg. Ing. & Ind. (1952) h. 5 s. 225.
25. Jacquet, P A: Gegenivärtiger Stånd des industriellen
elektro-lytischen Polierens. Metalloberfläche 4 (1950) s. A 81.
26. Faust, C L: Electropolishing — ivhat is its status today Proc.
Amer. Electropl. Soc. 33 (1946) s. 49.
27. Faust, C L & Gravles, E E: Industrial electropolishing. Proc.
Amer. Electropl. Soc. 35 (1948) s. 223.
28. Zentuer-Gordon, H E: New developments of electrolytic
polishing. J. Electrodep. techn. Soc. 26 (1950).
29. Raether, H: über die Struktur einer Metalloberfläche.
Metalloberfläche 6 (1952) s. A 113.
30. Faust, C L: Smoothing by electropolishing and chemical
polishing. Proc. Amer. Electropl. Soc. 37 (1950).
St järnåret ersätter medelsold ygnet som tidsnormal,
om ett förslag från Internationella Byrån för Mått och
Vikt antas. Det sideriska året, som är den tid jorden
behöver för att fullborda ett varv i ekliptikan i förhållande
till fixstjärnorna, är konstant, medan medelsoldygnet
avtar med ca 0,01 s på 100 år genom att jordens
rotationshastighet minskar; dessutom varierar det periodiskt.
Härdbart, rostfritt kromståls korrosionsmotstånd går
ibland förlorat vid stålets värmebehandling. I allmänhet
kan sägas att det är minst efter återupphettning till 430—
590°C. Stålets seghet växer sakta till ett maximum vid ca
820°C och avtar sedan snabbt; dess hårdhet faller snabbt
i området 590—820°C och stiger sedan brant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
