Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1953 - Användningar av ultraljud, av B E Noltingk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2’f mars 1953
219
sänder, och den totala reaktionen tar därför
lång tid.
De kemiska reaktioner som uppstår på grund
av ultraljudets inverkan är merendels
oxidationsprocesser. Sålunda bildas t.ex. väteperoxid i
vatten, som utsätts för ultraljud. Det enda
området inom kemin där ultraljud än så länge
används rent industriellt är enligt uppgift åldring
av viner och spritdrycker. Kanske beror
framgången vid denna tillämpning på vad man
menar med åldring — eller med vin.
Ytterligare ett område, inom vilket ultraljud
fått viss användning, är vid framställning av
konstgjort blodplasma. Detta område är
emellertid ännu föga utforskat.
Användning inom biologin
Ultraljud kan användas som bakteriedödande
medel. Dock är det i de flesta fall inte särskilt
ekonomiskt och föga tidsbesparande att använda
metoder med ultraljud. Detta därför att
bakterierna förstörs i allmänhet med en hastighet som
avtar ungefär logaritmiskt med tiden. Det
fordras därför långvarig bestrålning för uppnående
av betydande sterilisering. Vid framställning av
enzym tycks ultraljudmetoderna däremot vara
mycket gynnsamma därför att ultraljudet dödar
bakterierna utan att förstöra enzymen i cellerna.
Då man dödar bakterier genom värmebehandling
(kokning) förstör man i allmänhet även
enzymen.
Användning inom terapin
Tidigare har framhållits att användning av
ultraljud mången gång endast är ekonomiskt
motiverad, då den produkt, som skall framställas
eller behandlas kan ges ett högt pris eller är
dyrbar. En dyrbar artikel är människokroppen och
då det gäller att hela denna från sjukdom kan i
vissa fall även ultraljud komma till användning.
Ultraljudets botande verkan är ännu ej tillfullo
klarlagd, man tror bl.a. att den värmeverkan
som uppstår vid ultraljudbehandling spelar en
rätt stor om ej avgörande roll. De enskilda
cellerna i kroppen sätts under behandlingen i
vibrationer och behandlingsstället får på så sätt en
massage, vilken genom att den då sätter i gång
blodomloppet hjälper kroppens egen helande
kraft på traven.
Mycket omfattande försök med ultraljudterapi
har under åren utförts särskilt i Tyskland. Dessa
försök har inte huvudsakligen varit inriktade på
att få fram en förklaring på vad som verkligen
äger rum i den behandlade kroppsdelen utan
snarare på att få fram effektiva
behandlingsmetoder. Ischias och besläktade åkommor har
med gott resultat behandlats med ultraljud.
Svår-läkta sår läks ofta fort och neuralgi har lindrats
genom rätt behandling med ultraljud. Man har
numera rätt stor erfarenhet på det terapeutiska
området, och de metoder som används är ganska
tillförlitliga.
De ultraljudgeneratorer som används i terapin
arbetar vanligen med en frekvens av 1 Mp/s.
Ultraljudgivaren är en kvartskristall så
monterad i en hållare, att den kan föras fram och
tillbaka över behandlingsstället. En typisk
behandlingsdos är ungefär 1 W/cm2 under 10 min
varannan dag i 14 dagar.
Användning för rökutfällning
Man har med framgång använt ultralj ud för
utfällning av rök i luft (Tekn. T. 1951 s. 504). Den
process som äger ruin då röken koagulerar är
knappt någon kavitationsprocess och man har
ännu inte någon säker förklaring på fenomenets
natur. Enligt en teori tror man, att de lättare
rökpartiklarna under ultraljudbestrålningen
kommer i gång med större vibrationsamplituder
än de tyngre och då de lättare partiklarna
kolliderar ined de tyngre bildas ännu tyngre
partiklar, vilka efter hand faller till marken.
Enligt en annan teori tror man, att närbelägna
rökpartiklar i stort sett står stilla, men att
gashastigheten mellan partiklarna ökar då
ultraljudbestrålningen sätter in, på så sätt sjunker
trycket mellan partiklarna och dessa dras
tillsammans. Ingendera teorin stämmer emellertid
med den styrka varmed koaguleringen i
praktiken äger rum.
Ultraljudets koaguleringsverkan är mycket
märkbar redan vid en ljudeffekt av 1 W/cm2;
den frekvens som skall användas bör ligga i det
lägre ultraljudregistret eller i det högre hörbara
registret.
Användning för borrning
Borrning av hål i mycket hårda material kan
ske med ett verktyg som vibrerar med mycket
hög frekvens. Denna metod har varit känd i
många år, men man har först på senare år
lyckats framställa ett lämpligt verktyg. Detta är i
princip en borrhammare där borret sätts i axiella
vibrationer av en vibrationsgenerator. Borret
bringas i kontakt med det material, vari man
önskar göra hål och äter sig sakta igenom detta.
Som slipmedel använder man en suspension av
t.ex. borkarbid som spolas över arbetsstycket. Ju
sprödare det material är, vari hålet skall göras,
desto snabbare kan borrningen genomföras.
Sålunda går det utmärkt att borra i glas,
kvarts-eller keramikmaterial. Borrning i hårdmetall
med denna metod tar lång tid — ca 10 h för
bort-borrning av 1 cm3 — men metoden är ibland den
enda användbara. Det bör påpekas att eftersom
borrets axiella rörelseamplitud är mycket liten,
kommer det hål, som upptas att bli en exakt
tredimensionell kopia av borret. Man kan ta upp
inte bara runda hål utan även hål med valbar
profil kan tydligen erhållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
