Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1953 - Hänt inom tekniken - Internationell gummikonferens - Drupa 1954 - Internationell konditorifackmässa - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
TEKNISK TIDSKRIFT
Internationell gummikonferens. Det holländska
gummiforskningsinstitutet Rubber-Stichting anordnar den 7—8
oktober 1953 i Delft liksom föregående år en
teknisk-vetenskaplig konferens om de senaste tekniska framstegen inom
gummiindustrin. Tio föreläsningar är planerade med
föreläsare från England, Frankrike, Holland, Indonesien och USA.
Den uppfinnarkonferens för uppfinningar inom
gummiområdet (Tekn. T. 1953 s. 106), som även anordnas av
Rubber Stichting, skall hållas den 9 oktober i direkt
anslutning till denna konferens. Härigenom beredes
uppfinnarna tillfälle att demonstrera sina uppfinningar för ett
sakkunnigt internationellt auditorium.
Upplysningar erhålles genom Skandinaviska sektionen av
International Rubber Office, Riddargatan 23 B, Stockholm.
Drupa 1954, en internationell mässa för tryck och
papper, hålles i Düsseldorf den 15—30 maj 1954. Liksom
motsvarande mässa 1951 anordnas den av Fachgemeinschaft
Druck- und Papiermaschinen, Arbeitsgemeinschaft
Gra-phische Verbände, Arbeitsgemeinschaft Papier und Pappe
verarbeitende Industrie, Treuhandstelle der Zellstoff- und
Papierindustrie, Bundesverband des Papiergrosshandels,
Verband der Mineralfarben-Industrie och Bund Deutscher
Gebrauchsgraphiker.
Upplysningar erhålles genom Nordwestdeutsche
Ausstel-lungs-Gesellschaft, Ehrenhof 4, Düsseldorf.
Internationell konditorifackmässa anordnas den 25 april
—3 maj 1953 i Düsseldorf. Mässan kommer att omfatta
utom råvaror och halvfabrikat för konditoribranschen även
alla slags konditorimaskiner (även kylanläggningar) samt
butiksinredningar, servis och bestick, förpackningar m.m.
Upplysningar erhålles genom Nordwestdeutsche
Ausstel-lungs-Gesellschaft, Ehrenhof 4, Düsseldorf.
Problemliörnan
Problem 2/53 lydde: "Genom en klen ledare, som är krökt
längs parabeln lf = A ax, ledes strömmen i. Beräkna
magnetiska fältstyrkan (flödestätheten) i parabelns
brännpunkt!"
Det synes här motiverat att börja med en kort
rekapi-tulering av enheter och konstanter rörande Biot—Savarts
lag i CGS- och MKSA-systemen.
Ett strömelement av längden l (cm) och förande
strömmen I påverkar en magnetpol av styrkan m (enhetspoler)
på avståndet r (cm) med en kraft
k (dyn) = konst.
mil• sin v
där v är vinkeln mellan strömelementets riktning och
förbindelselinjen mellan strömelementet och magnetpolen.
Om denna lag tillämpas på en cirkel, i vars medelpunkt
en enhetspol befinner sig, blir fältstyrkan
H (dyn/enhetspol = gauss) = konst.
In - I
Definieras nu I som styrkan av den ström som —
kretsande i en cirkel med radien 1 cm kring en enhetspol —
påverkar denna med en kraft av 2?i dyn per cm av
periferin, blir konstantens värde 1. Denna strömstyrkeenhet
kallas den elektromagnetiska och är 10 gånger så stor som
1 internationell ampere (i). Biot—Savarts lag kan därför
i CGS-enheter skrivas
dH
i ds • sin v
10
I det rationaliserade MKSA-systemet mätes magnetisk
fältstyrka (flödestäthet) i sorten Vs/m~ eller Wb/m2 och
betecknas B. Då 1 voit = 108 eme och 1 m2 = 104 eme, blir
1 Wb/m2 = 104 gauss. Storheten H uttrycker i detta system
amperevarvstätheten (A/m), varvid mellan B och H råder
sambandet B = där ku0 är system konstanten med
värdet 4 n • 10~7. Resonemanget förutsätter hittills — liksom
i fortsättningen — att det omgivande mediets
permeabilitet är 1, vilket definitionsmässigt gäller för vakuum och
med tillräcklig noggrannhet också för luft. Skrives Biot—
Savarts lag i vektorform, lyder den
Mo •i I ds X r
4 ti
B
(1)
Fig. 1
Enligt fig. 1 blir
ds X r = ds • r • sin cc
i _ r ~ dr
ds = —–
sin oc
x — a + r eos iq>
Vidare är enligt parabelns definition
r — a + x
Om x elimineras mellan (4) och (5) erhålles r =
och med ^ ^ f = ur (2) och (3) blir
r r
(2)
(3)
(4)
(5)
2 a
1 -eos I
2 jr
B — 0 1 (i — cos »jr,) rf»
8jraJ
0
ßo i
4 a
I CGS-systemets enheter blir lösningen på samma sätt
ji • i
H -
10 a
En alternativ lösningsmetod med i huvudsak samma
räkningar erbjudes av möjligheten till parameterframställning
i polära koordinater.
Flera problemlösare har i svaret igenkänt uttrycket för
fältstyrkan i centrum av en cirkel med radien 2 a. Enligt
ett påpekande av sign. ög och utredningar av bl.a. sign.
Hel och Sbck, blir fältstyrkan lika för alla kägelsnitt med
samma (halv) parameter p = 2 a. För specialfallet två kor-
fio i
sande räta linjer blir B=-, men härvid måste ström-
71 • p
riktningarna, liksom i hyperbelfallet, väljas så att dB blir
negativ för ena "halvan".
Rätta lösningar har dessutom insänts av L Ahlgren, S
Enger, Nils F Enninger, L E Lindfors, Uno Mossberg, Arne
Norrman, E Vinnerberg, S Ygge, H A, N E, I F, F G, Li,
S Ng, Nn, W Sch och SÖRNE.
Problem 4/53. En klen stav stöder enligt fig. 2 med sin
ena ände mot en sträv bordskiva i en punkt vars avstånd
från skivans kant är mindre än längden av staven. Denna
får falla i riktning mot
kanten. Sök kvoten mellan
stavens vinkelhastighet
omedelbart efter och omedelbart
före anslaget mot bordskivan
och bestäm kvotens
maximalvärde. Stötförlusten
försummas. A Lg Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
