- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
260

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 31 mars 1953 - Den svenska reaktionsmotorn »Dovern», av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Rotorenhet.

Fig. 4.
Kompressorskov-lar, t.v. äldre, t.h. nyare
utförande.

avtappning av luft vid lägre varvtal. Tryckförhållandet är
5,2 och luftmängden 55 kg/s-

Specialutförande av motorn med isskydd har luftintag
med ihåliga stag, ihåliga inloppsledskenor och ihålig
nos-kon, samtliga uppvärmda för isskydd med varmluft från
kompressorns sista steg.

Brännkamrarna, som har rak genomströmning, har
flam-rör av Nimonic-material. I varje brännkammare är insatt
en dubbel spridare med insprutning medströms.

Turbinen är en enstegs axialturbin. Turbinhuset är av
rostfritt stål med en krans ledskenor. Rotorskivan är av
Jessop H 46-legering med solida blad av Nimonic 80
A-legering. Rotoraxeln är förbunden med skivan med koniska
bultar i axiell riktning. Turbinrotorn är lagrad i ett
rull-lager framför turbinen. Utloppet har konstant area, om
inte efterbrännkammare används.

Bränslesystemet utgöres av två Lucas GC-200 kolvpumpar
med variabel slaglängd, manöverlåda med elektriskt
manövrerad högtryckskran, accelerationsregulator, bränsleför-

Fig. 3. Motordata enligt kalibrering i provbock; F
drag-kraft, p lufttryck i kp/m’, T absolut temperatur, b specifik
bränsleförbrukning, n varvtal.

delare samt lågtrycksfilter. Spridarna, en för varje
brännkammare, är av typ Lucas Duplex III.
Smörjoljesystemet är av torrsumptyp med tryckoljepump
och returpump av kugghjulstyp. Oljetrycket är 2,5—3,0
kp/cm2. För huvudlagren finns en lubrikator av kolvtyp.
Motorn är även försedd med oljefilter och inbyggd oljetank.

Motorn kan startas med en Rotax 112 V
likströmsstart-motor eller med en BTH krutstarter med dubbel laddning.
Tändsystemet är skärmat och har två Rotax
högeffekt-tändboxar och två Lodge högeffekttändstift. För drift av
hjälpapparater i flygplanet är motorn utrustad med en
växellåda för uttag av 70 hk effekt.

Prestanda

Såsom nämnts krävdes en dragkraft på 3 000 kp. Denna
dragkraft erhölls vid 7 000 r/m, fig. 3, och en ökning av
varvtalet till 7 500 gav ca 3 800 kp dragkraft, alltså
avsevärt mycket mer än vad som begärts.

Som ett mått på den effekt som omsättes i turbinen kan
nämnas att varje skovel i turbinen överför 150 hk.

Den specifika bränsleförbrukningen har också blivit
gynnsammare än enligt specifikationen med minimivärdet 0,92
kg/kph. Smörjoljeförbrukningen är normalt 0,6 kg/h.

Utloppstemperaturen på gaserna varierar mellan ca 350°C
och 800° C.

Utvecklingsarbetet

Kostnaderna för utvecklingsarbetet kan fördelas på i
huvudsak tre olika poster. Den största representeras av
tillverkning av olika detaljer till maskinen. Härefter följer
kostnader för konstruktions- och annat ingenjörsarbete.
Den tredje huvudposten representeras av förvånande höga
kostnader för bränsle till provkörningarna.

Under första delen av provningen beredde pumpningen i
kompressorn utomordentliga svårigheter, men efter en lång
serie modifieringar har man så småningom fått fram en helt
pumpningsfri kompressor. De viktigaste stegen härvid har
varit införande av avtappning, vilket dock numera endast
användes för att möjliggöra en snabb acceleration,
övergång till konstruktion baserad på virvelströmning, vilket
medför ändrat utförande på skovlarna, fig. 4, samt en
omsorgsfull avvägning av de olika kompressorstegen gentemot
varandra. I denna utvecklingsserie har över hundra
utvecklingsformer på kompressorn provkörts med oftast små
utvecklingssteg.

Brännkamrarna har också varit föremål för ett mycket
intensivt utvecklingsarbete, önskade prestanda uppnåddes
mycket snart utom med avseende på livslängd. Det
behövdes sedan ett omfattande arbete för att man med
bibehållande av goda prestanda skulle få en fullgod livslängd.
Orsaken härtill kan bl.a. ha varit att brännkammarna har
förhållandevis hög belastning och små tryckförluster.
Brännkammarbelastningen är ungefär 150 gånger så stor
som i en modern jagarångpanna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free