Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1953 - STF:s årsmöte 1953
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
TEKNISK TIDSKRIFT
port, torde väl vara utom all diskussion för närvarande.
Vi blir nog tvungna att angripa problemet på annat vis
och genom sänkning av vårt kostnads- och prisläge ernå
den konkurrenskraft som vi behöver. Den restriktiva
ekonomiska politiken måste fortsätta, och denna restriktiva
politik får icke endast beröra näringslivet inom den s.k.
enskilda sektorn utan måste också omfatta den politik
som inverkar på medlens användning inom den offentliga
sektorn. Vi kan mycket väl, om vi fortsätter en restriktiv
politik, bemöta inte bara en inflationstendens, utan också
det stora och särskilt på lång sikt viktiga problemet att ge
industrin, och särskilt exportindustrin, tillräckliga
resurser att hävda sig i konkurrensen.
Hur kan vi svenska ingenjörer i detta läge göra vår
insats? Jag ser två vägar. Den ena är ju att vi i
Teknologföreningen genom våra utbildningsmöjligheter hjälper till
att skola teknikens män i vårt land för alla de uppgifter
de har att möta. Utbildnings- och kursverksamheten inom
vår förening har under de senare åren fått en fastare
inriktning och en målmedveten planering på lång sikt. Låt
oss än mer intensifiera arbetet inom denna gren av vår
verksamhet och låt oss tillse, att våra kamrater blir väl
rustade att tjäna vårt näringsliv och vårt folk. Våra
exportintressen ställer även här krav på oss.
Den andra vägen är att vi ingenjörer, vana att handskas
med realiteter, bidrar till att våra ekonomiska problem blir
sedda med realistiska ögon. De tillgångar vi har i form
av skickliga arbetare, ingenjörer och övriga tekniker är
så stora, att om de ekonomiska frågorna behandlas
realistiskt, behöver vi icke hysa några farhågor för vårt lands
framtida utveckling. Denna vår realistiska syn på
problemen måste även innebära en realistisk syn på vår egen
insats och den ersättning vi begär därför."
Härefter utdelades till Stig Nohrlander och Rune
Hallagård stipendier ur Bengt Ingeströms Stipendiefond, för
studier i utlandet av turbin- och pumpverkstäder samt större
vattenkraftanläggningar.
Teknisk Tidskrifts pris för "Arets bästa industriannons"
1952, som tilldelats Höganäs-Billesholms AB,
presenterades av juryns ordförande Rolf Stéenhoff, vilken i en
överblick bl.a. yttrade:
"Om resultatet av denna femåriga pristävling kan man
måhända säga, att den har bidragit till att annonsörerna
blivit mer medvetna om de sakliga argumentens stora
betydelse framför den tidigare starkt betonade blickfångsten
och andra tekniska finter i lay-outen. Man strävar numera
i högre grad än förr att uppfylla de tre kraven på en
industriannons, nämligen klarhet, saklighet och begränsning.
För denna tävlings facit kan jag inte finna ett bättre ord
är det moderna uttrycket ’konsumentupplysning’.
Teknisk Tidskrifts jubileumspris i teknisk stilistik, vilken
tävling för något år sedan slutfördes, var avsett som
belöning för den uppsats med tekniskt innehåll, som bäst
fyllde kraven på saklig, koncis och språkligt förtjänstfull
framställning. Erfarenheterna från denna likaledes
femåriga tävling har redovisats i Tekn. T. 1951 s. 205.
I 50 av de 130 manuskripten hade konsekvent använts
singularisform, och man har kunnat konstatera, att detta
icke ens i tekniskt invecklade sammanhang varit till men
för klarheten. Exaktheten sätter visserligen sin prägel på
ingenjörens språk, men någon mera enhetlig
ingenjörssvenska finns inte. En viss risk har befunnits föreligga för
infektion med s.k. kanslisvenska. Det var också i viss mån
för att motverka denna sjukdom, som stilistikpriset
instiftades."
Stipendierna och priset utdelades av H.M. Konungen
varefter föredrag hölls av G A Jacobsson om "Lättmetallernas
egenskaper och användning" och av H Lund om
"Lättmetallernas råvaror och framställning".
På eftermiddagen öppnades utställningen "Lättmetall 53"
av utställningsstyrelsens ordförande B Starck med följande
ord:
"Det har visat sig att ett allmänt intresse fanns för en
informativ utställning på vid bas samt för en serie
därtill knutna föredrag. En styrelse bildades med
representanter från de intresserade föreningarna, och till
utställningskommissarie utsågs konstnären Anders Beckman.
Vad som menas med "lättmetall" är icke entydigt bestämt,
men i anslutning till gällande språkbruk avser vi med
detta ord de tekniskt viktigaste lättmetallerna, aluminium,
magnesium och titan samt legeringar, vari dessa metaller
ingår med minst 50 %. Aluminium har redan nått en fast
position på marknaden. Magnesium har mångenstädes
visat sig vara en mycket användbar metall, då krav ställs
på speciellt låg täthet. Titan har ännu icke nått praktisk
användning men stora förhoppningar knyts till denna
metalls framtid.
Många lever i den tron att det var flyget som avgjorde
kriget. De lättmetallintresserade ansluter sig gärna till den
tanken men tolkar den så att det var lättmetall, som
avgjorde kriget. Våra dagars flyg kan icke byggas utan
lättmetall. Det senaste världskriget kan betecknas som en
genombrottstid för lättmetall, speciellt aluminium. Detta kan
belysas med att aluminiumproduktionen i USA från 1938
till 1943 steg från 130 000 t till 835 000 t, medan
magnesiumproduktionen samtidigt steg från 3 000 t till 167 000 t.
Efter kriget förutsåg man betydligt reducerad marknad
för lättmetallerna. För att icke få överproduktion lade
man ner driften på flera ställen. Snart visade det sig
emellertid att detta var förhastat. En svårartad brist gjorde sig
gällande världen över och ett utbyggnadsprogram av
tidigare oanade dimensioner har påbörjats.
Det är oerhörda investeringar som pågår på skilda platser
t.ex. i USA och Kanada, Brittiska Samväldet, Norge och
Frankrike och i viss mån även i vårt land. Den tro på
lättmetall, som ligger bakom dessa investeringar är
emellertid icke begränsad enbart till råvaruproducenterna utan
omfattas även av de företag vars uppgift är att ytterligare
förädla de primära råvarorna. Dessa verk — snart sagt
världen över — har även ökat sin kapacitet. Den brist på
råvaror och halvfabrikat, som tidigare hämmat
utvecklingen finns icke nu längre. Vi kan säkerligen under ett
flertal år räkna med en i förhållande till den utvidgade
förädlingskapaciteten riklig tillgång på lättmetall.
Vi tror dock inte på en lättmetallålder, möjligen på en
de lätta materialens ålder och säkert på en tid, då snart
sagt ett oändligt antal olika materialtyper kommer att stå
till mänsklighetens förfogande. Det förhållandet att det
— såvitt känt är — finns mer än dubbelt så mycket
lättmetall som järn i jordskorpan tar vi som ett tecken på
lättmetallernas stora framtida betydelse.
Vi tror, att lättmetallerna tack vare sina förnämliga
egenskaper i allmänhet och i förhållande till sin vikt kommer
att fylla många skiftande uppgifter, att de kommer att
lätta människornas bördor och — använda i trafikmedel —
minska avståndet mellan människor och att de sålunda har
en viktig funktion att fylla i vårt framtida samhälle."
Utställningen, som blivit omsorgsfullt och väl planerad
och vackert arrangerad i Östermans Marmorhallar, visade
överskådligt hur lättmetallerna framställts av olika
råvaror och hur metallerna vidare bearbetas till halvfabrikat
och till färdigvaror.
De svenska industrier och ett flertal utländska, som
arbetar på området, gav ett rikhaltigt urval ur sin tillverkning
av olika produkter. Vidare visades metoder och apparater
för bearbetning av lättmetaller, svetsning, ytbehandling
m.m. Lättmetallernas användning för olika ändamål
belystes även av ett stort antal exempel.
Efter middag i KTH:s nya kårhus diskuterades det efter
två års utredning framlagda förslaget till omorganisation
av Teknologföreningen (Tekn. T. 1952 s. 1105). Diskussionen
blev livlig, långvarig och ganska förvirrad. Ordf. hade
därför en svår uppgift då han försökte koncentrera den till de
åtgärder som omedelbart bör tas under prövning och som
tidigare (Tekn. T. 1952 s. 1107) angivits i fem punkter.
Praktiskt taget alla uttalade sig för en förändring av Tek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
