Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1953 - Det spröda brottets uppkomst och fortplantning, av Cyrill Schaub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
TEKNISK TIDSKRIFT
f Fig. 1. Prov stavar, med A
utbrett, B kort
kontrak-tionsområde.
"omslagstemperatur". Högre omslagstemperatur
anses vara ett tecken på större benägenhet för
sprödbrott. En i Holland på sistone utförd
statistisk undersökning visar, att osäkerheten vid
bestämning av omslagstemperaturen i en provserie
om fem "Charpy V-notch"-proystavar per
temperatur är av storleksordningen ± 10°C.
Olika material eller material, behandlade på
olika sätt, graderas i stort sett lika vid
användning av olika teknologiska provningsmetoder. De
skillnader i gradering, som i vissa fall
konstaterats, har i regel kunnat anses icke signifikativa,
dvs. beroende av olikheter i provuttagningen, till-
Fig. 2.
Drag-provstav enligt
fig. 1 B med, B
primärbrott, A
perifert
skjuv-brott.
Fig. 3.
Utbildning av
ett
sprödbrott.
fälligheter m.m. Detta medför att vilken metod
som helst i princip kan användas för en
kvalitativ bedömning av ett materials benägenhet för
sprödbrott.
Genom planmässig användning av en
standardiserad teknologisk slagprovningsmetod, t.ex.
Charpy "V-notch" har ståltillverkaren goda
möjligheter att via löpande provningar bestämma
olika tillverkningstekniska åtgärders inverkan på
materialets sprödbrottsbenägenhet och därigenom
driva utvecklingen åt rätt håll. Kvantitativ
beräkning av ett materials lämplighet för en given
konstruktion, t.ex. ett svetsat fartyg, ur
slagseghets-temperaturdiagrammet måste för
närvarande tyvärr anses vara omöjligt. Kvalitativa
slutsatser kan dock göras, om tidigare
erfarenhetsmaterial finns.
Sprödbrottets initiering
Som tidigare nämnts initieras sprödbrott i
regel i en del av konstruktionen, där
anvisningsverkan av ett eller annat slag föreligger.
Anvisningsverkan uppträder exempelvis i skarpare
hörn eller andra ställen med tvära
sektionsförändringar. Såsom mycket farliga i detta
hänseende måste defekter i form av sprickor och dylikt
anses vara. Även i punkter med höga lokala
svetsspänningar kan ett sprödbrott börja, om
spänningarna spontant leder till självsprickning
av materialet.
En anvisning innebär dels en under vissa
omständigheter mycket hög spänningskoncentration
i materialet, dels en utpräglad treaxlighet hos
spänningstillståndet i ett område nära sprickans
botten något längre in i materialet. I anslutning
till skarpare anvisningar uppträder inuti
materialet en treaxlighet av typen o, o/2, <7/2,
varigenom möjligheten för plastisk deformation
därstädes minskas till hälften, dvs. rmax — <r/4 i
stället för g/2 vid enaxlig dragning.
Spänningskoncentrationen omedelbart invid
anvisningens botten innebär därutöver ofta en dold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
