Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1953 - Andras erfarenheter - Användning av aerosoler, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
TEKNISK TIDSKRIFT
Användning av aerosoler. System bestående av mycket
små fasta eller flytande partiklar suspenderade i en gas
kallas aerosoler (jfr Tekn. T. 1949 s. 605). I slutet av
1930-talet började man utnyttja dem för spridning av
insektsmedel. Under andra världskriget växte användningen av
aerosoler snabbt. De utnyttjades bl.a. i stor skala vid
bekämpning av insekter med DDT under djungelkrigen i
Birma och Stilla Havet.
Efter kriget har aerosoler mest använts för att förhindra
angrepp av insekter, svampar och bakterier på
kulturväxter och husdjur, men de utnyttjas också i varulager,
hushåll, butiker, restauranter, sjukhus m.m. vid bekämpning
av flugor, kackerlackor, vägglöss, myror, mal och andra
insekter. Vidare har man börjat använda aerosoler av t.ex.
resorcinol och hexylresorcinol för att hindra infektioner
(jfr Tekn. T. 1949 s. 733) med luftburna bakterier och
virus. Vid regnmakeri (Tekn. T. 1951 s. 441) genom
spridning av silverjodid dispergeras denna till en aerosol.
Vid mekanisk framställning av aerosoler pressas det
material, som skall dispergeras i luften, i flytande form genom
ett munstycke. Vanligen ingår ett flyktigt lösningsmedel i
vätskan så att de erhållna dropparnas storlek minskas
genom avdunstning. Vätskan kan matas in i en snabb
luftström antingen genom tyngdkraften eller genom
uppsugning (fig. 1).
Den drivande gasströmmen behöver emellertid inte vara
luft. Under kriget använde man i fält en "aerosolbomb"
(fig. 2) innehållande Freon 12 (diklorfluormetan) som
kondenseras genom tryck vid rumstemperatur och vid 20°G
har ett ångtryck på 5,75 kp/cm2. I vätskan löses de
vanligaste insektsmedlen pyretrum och DDT, varvid ett
lös-ningsförmedlande ämne tillsätts därför att DDT är mycket
litet lösligt i Freon. I allmänhet tillfogar man också
piper-onylbutoxid eller piperonylcyklonen som ökar pyretrums
effektivitet ca 8 gånger utan att själva ha insekticid verkan.
Enligt samma princip arbetar lågtrycksgeneratorer som
kommit i marknaden under 1952. De har fördelen att
behållare med mindre godstjocklek kan användas, varigenom
deras pris blir lägre och fraktkostnaderna minskas.
Drivmedel är bl.a. komprimerad kolsyra i behållare av den
typ som används till sodavattensifoner.
I USA används i snabbt växande utsträckning små
tryckförpackningar inte bara för insektsmedel utan också för
många andra produkter. Vid tryckning på en knapp
sprutas innehållet ut i finfördelad form genom ett munstycke.
Som drivmedel används i allmänhet halogenerade kolväten,
såsom Freon, ofta flera sådana ämnen i blandning. Man
beräknar att det under 1952 såldes ca 100 milj.
"aerosol-förpackningar (fig. 3), varav mer än hälften innehöll
insektsmedel.
Resten användes bl.a. till toalettartiklar, såsom hårfärg,
sololja, "flytande hårnät" och parfym, till färger och
läcker, framför allt nitrocellulosalack med vilken man kan
bättra skador på polerade möbler, och till lösningar av
akryl- och vinylplaster t.ex. för impregnering av tyg,
fixering av teckningar och täckande av polerade ytor på
silver- eller mässingsföremål. Man har också framställt
sprut-bara bronsfärger. Ett stort användningsområde uppges
vara hydrofobering av tyger med lösningar av polysiloxan,
plast eller vax.
I de flesta av dessa fall används preparaten för
beläggning av fasta ytor och inte för åstadkommande av
aerosoler ehuru de ges denna beteckning. Andra liknande
preparat är grädde, raktvål och champoneringsmedel som
kommer ur "aerosolförpackningarna" i form av färdigt
skum (vispgrädde) eller lödder.
Vid termisk framställning av aerosoler upphettas det ämne
som skall dispergeras i luften så mycket att det förgasas
utan att sönderdelas. En metod är att man blandar det,
t.ex. DDT, gammexan eller azobensen, med ämnen som
efter antändning brinner långsamt och därvid alstrar
tillräcklig värmemängd för underhållande av förbränningen
och förångning av insekticiden men inte så stor att denna
Aerosol
Fig. 1. Apparat för
framställning av aerosoler med
luftström.
Fig. 2. Fluonbomb för
framställning av aerosoler.
förstörs. I praktiken kan dock en viss sönderdelning av
den inte undvikas. Apparater av denna typ kan användas
både utomhus och inomhus.
En apparat (fig. 4), som bara används inomhus, består
av ett elvärmt metallblock vars temperatur regleras av en
termostat och på vilket står en upptill öppen skål av
aluminium. I denna placeras det ämne som skall dispergeras,
och dess temperatur ställs in så att det är flytande men
inte kokar. Inget lösningsmedel behövs. Materialet
förflyktigas sakta; ångan förs uppåt av den varma luften och
kondenseras under bildning av en aerosol som fördelas i
rummet av luftströmmarna.
Denna metod är särskilt lämplig för alstring av en
kontinuerlig ström av aerosol under månader eller år. De
förluster som uppstår genom ventilation och kondensation
på väggar och tak ersätts ständigt av ny aerosol. Ett
jämviktsläge uppnås därför vid en bestämd koncentration av
dispergerat ämne. Den kan ställas in så att aerosolen är
osynlig, praktiskt taget luktlös och oskadlig för människor,
medan den är dödlig för insekter, bakterier eller virus.
Fig. 3.
Aerosolförpackning; A ventil, B rör, C
metallbehållare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
