Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1953 - Isolatorkeramik för tändstift, av Elmar Umblia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953
399
Isolatorkeramik för tändstift
Mag. chem. Elrnar Umblia, Stockholm
Av många olika sätt att klassificera tändstift
må omnämnas indelning i låg- och
högkompres-sionstyp och efter stiftens värmetal, en empirisk
storhet som beror huvudsakligen på stiftets
värmeupptagnings- och
värmebortledningsför-måga. Isolatorn (fig. 1) är tändstiftets
ojämförligt viktigaste del, de två övriga huvuddelarna
är elektroderna och metallhylsan. Av vital
betydelse för stiftets funktion är dessutom
packningarna mellan isolatorn och metallhylsan samt
fogen mellan mittelektroden och isolatorn.
Tändstiftet bör givetvis hålla jämna steg med
motorns utveckling. För att kunna utvinna
maximieffekt vid en viss cylindervolym måste
kompressionen höjas, varvtalet ökas och
förbränningskammaren konstrueras efter särskilda
regler, så att högre verkningsgrad men samtidigt
även högre förbränningstemperatur fås.
Ytterligare ekonomi kan nås genom höjning av
motorbränslets oktantal för fullt utnyttjande av hög
kompression. Allt detta innebär mera
påfrestande driftsbetingelser för tändstift.
Fordringar på tändstift
Över ett tändstifts 0,3—0,6 mm tändgap läggs
vid tändning en spänning på 5 000—10 000 V.
Både elektrodspetsarna och isolatorfoten utsätts
i förbränningskammaren växelvis för den
relativt kalla bränsle-luftblandningen och en
förbränningstemperatur av mer än 2 000°C. Vid hög
hastighet sker denna temperaturväxling mer än
30 gånger per sekund. Utom påkänningarna på
grund av temperaturväxling måste tändstiftet
uthärda dels motorns vibrering och dels
förbränningsgasernas kemiska angrepp vid hög
temperatur. Under sådana förhållanden bör stiftet
kunna utföra 50—100 milj. tändningar utan att
någon gasläcka uppstår vid tryck av upp till ca
60 kp/cm2 eller något överslag vid en
tändspänning av flera tusen voit. Detta fordrar givetvis
synnerligen högklassiga material för såväl
isolatorer som elektroder och ett alldeles särskilt
sätt att foga ihop dessa.
Det moderna tändstiftet har frambragts genom
intimt samarbete mellan keramiker, elektriker
och metallurger. Ett stort arbete har nedlagts på
utvecklingen av isolatorkeramiken. Denna bör
definieras som ett elkeramiskt material för liög-
621.43.046.2
666.593
temperaturisolation under synnerligen
påfrestande driftbetingelser.
De oftast förekommande felen hos tändstift är
glöd- och misständning och därjämte även
läckor i fogar, sprickning av isolatorer och
sönderbränning av elektroder. Tändningsfelen står i
intimt samband med isolatormaterialets
egenskaper.
Glödtändning äger rum i fall, då någon detalj
i cylindern, främst isolatorfoten, blir så varm,
att den antänder bränsleluftblandningen.
Följden är knackning, kraftförlust och en hård
påfrestning av motorn. Glödtändningen
sammanhänger med ett annat besvärligt fenomen,
isola-torfotens nedsotning, om denna är för kall.
Hemligheten med ett tändstifts konstruktion ligger
i att isolatorfoten måste hållas vid en sådan
temperatur, att ingen glödtändning sker men
allt sot från bränslet förbrinner. Detta
temperaturintervall är olika stort för olika motorer och
olika driftbetingelser. Därför behövs också flera
tändstiftstyper.
En motor, som är byggd för hög
arbetstemperatur, skall ha "hårda" (kalla) stift, som snabbt
avleder värme. En motor med låg
arbetstemperatur skall i stället ha "mjuka" (varma) stift.
Inställningen av stiftens värmetal sker på
empirisk väg genom att ändra isolatorns och
elektrodernas dimensioner och form, anbringa
metallringar på isolatorfoten, kyla isolatorn eller an-
Fig. 1.
Bil-tändstift av
t.v. äldre,
t.h. modern
typ*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
