Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1953 - Andras erfarenheter - Öppenhjärtigt samtal ger bättre arbetsresultat, av Pg - Bedömning av vegetabiliska torkande oljor, av SHl - Aluminiumlindningar i reaktorer och transformatorer, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1953 127
handlat enligt eder önskan trots att motsatsen kan vara
fallet;
tveka inte att visa er fulla uppskattning, i den händelse
det presterade är värt beröm; det sporrar till att fortsätta
på samma sätt; uteblir ett erkännsamt ord kan den tanken
lätt uppstå, att det tjänar inte mycket till att göra ett gott
arbete, ingen bryr sig om det;
om ni råkar ut för att den anställde anser er vara
partisk och ha favoriter, till vilka han inte hör, är det bäst
att inte ödsla tid på att bestrida detta; förklara i stället
varför ni måste favorisera dem som tillhör de bästa;
skulle den anställde endast sitta och lyssna, och på direkt
förfrågan i en eller annan sak säga att ban inte har något
att anföra, bör man inte utöva någon större press för att
få honom att tala, utan avsluta sammankomsten i all
vänlighet; naturligtvis bör man efteråt försöka få reda på
orsakerna till hans avoghet;
det är i regel klokt att inte säga något, som förråder hur
man värdesätter en arbetskamrat till den anställde; blir
det bekant, att överläggningarna inte är strängt
konfidentiella, är det snart slut med förtroendet;
avsluta samtalet med att göra en sammanfattning av
för-tjänster och brister; framhåll att ni kommer att ägna
särskild uppmärksamhet åt vad som brister och göra allt
ni-kan för att hjälpa honom;
skulle någon helt tappa fattningen, när han hör kritik,
och kanske börja gråta, bör man låta honom hållas; att på
något sätt göra narr av honom är helt förkastligt; det är
ofta fördelaktigt att gå ut ur rummet, tills han hunnit
’ lugna sig och sedan säga att "vi skall talas vid något
senare; det kan hända vem som helst att någon gång förlora
herraväldet över sig själv".
Om någon anställd inte alls håller måttet är intet annat
att göra än att säga som det är, ärligt och bestämt, men
låt den anställde få tillfälle att komma med ett genmäle
(R Brown & R Miles i Factory sept. 1952). Pg
Bedömning av vegetabiliska torkande oljor. En
vegetabilisk torkande oljas värde för färgindustrin vid
tillverkning av bestrykningsmedel kan inte rätt bedömas om man
tar hänsyn till bara en faktor, t.ex. dess torktid som för
inte särskilt länge sedan ansågs vara av dominerande
betydelse. Resultatet härav blev att en oljas pris bestämdes
mer eller mindre av dess jodtal som är ett mått på dess
halt av dubbelbindningar vilken i sin tur bestämmer dess
torkhastighet.
Under de senaste decennierna har torkande oljor i
växande utsträckning använts direkt kombinerade med
naturliga eller syntetiska hartser eller till framställning av
alkyder. I sådana kombinationer är emellertid oljans
torkegenskaper inte nödvändigt av dominerande betydelse.
Vissa typer av rå linolja med lång torktid används t.ex. med
fördel vid tillverkning av alkyder i oförändrad form eller
som fettsyror. Det är troligt att denna metod att utnyttja
oljor kommer att utvecklas därhän att oljornas värde i
sista hand bestäms av deras lämplighet för tillverkning
av alkyder.
Dessa bildas inte bara genom reaktion mellan en
poly-alkohol och en syntetisk dibasig syra, såsom ftalsyra,
utan man har numera klart för sig att t.ex. kopalfernissa
har alkydstruktur, ty en tvåbasig syra bildas vid oljans
utsmältning. Man kan kanske gå så långt att termiskt
polymeriserad linolja med tvärbindningar mellan
omättade fettsyragrupper betraktas som en alkyd därför att ett
sådant komplex kan anses bilda en tvåbasig syrarest.
Uppfattningen att en oljas värde bör bestämmas av dess
halt av syraradikaler med flera icke konjugerade
dubbelbindningar, vilka kan ge tvärbindningar, stämmer
anmärkningsvärt bra med värderingen av linolsyrarika oljor som
en viss mängd linolsyraglycerid oberoende av deras
botaniska ursprung (jfr Tekn. T. 1949 s. 829).
Kännedomen om fettsyrornas natur och fördelning i
gly-ceridmolekylerna bör vara av stort värde för färgindu-
strin, men dess verkliga värde ger sig tillkänna först när
verkan av ändringar i en oljas sammansättning på färgens
egenskaper är känd. Därom vet man emellertid ännu
mycket litet. Två oljor A och B med t.ex.
sammansättningarna:
A B
Linolensyra ..................... % 20 40
Linolsyra ........................ °/o 00 20
Oljesyra ........................ °/o 10 30
Mättade syror ..................°/o 10 10
skulle ha samma jodtal, och det torde för närvarande vara
omöjligt att säga vilken av dem som torkar snabbast eller
ger den hårdaste filmen.
Att detta inte är känt beror på att man saknat enkla och
pålitliga analysmetoder för bestämning av olika fettsyror
och att därför det stora praktiska vetande som
färgindustrin hopbragt är byggt på försök med oljor vilkas
sammansättning icke bestämts. Då användbara analysmetoder
nu står till förfogande bör industrin inom de närmaste tio
åren ha funnit svar på många frågor av den typ som just
ställts.
I en naturlig torkande olja utan konjugerade
dubbelbindningar tycks ca 25 ’"/o av fettsyrorna vara mättade eller
oljesyra. Antas de vara jämnt fördelade på
glyceridmole-kylerna, måste de flesta av dessa innehålla en syraradikal
med liten reaktivitet, och polymerisation kan ske bara
mellan de båda övriga. För att en olöslig film, innehållande
tvärbindningar mellan glyceridmolekylerna, skall bildas vid
torkning fordras att tre bindningar per molekyl uppstår
mellan en viss del av glyceridmolekylerna. Det är utan
betydelse om dessa bindningar uppstår genom termisk
polymerisation (C — C-bindningar) eller genom
oxidationspoly-merisation (C — O- och C — C-bindningar).
Det är känt att metylengrupperna mellan
dubbelbindningarna i fettsyraradikaler ulan konjugerade
dubbelbindningar är särskilt reaktiva. Linolsyra (9,?2-oktadekadiensyra)
har en sådan metylengrupp och den kan därför vanligen
bilda bara en tvärbindning per molekyl vid
oxidationspoly-merisation. Linolensyra (9,/2,?5-oktadekatriensyra) liar
däremot två reaktiva metylengrupper, och det synes därför
önskvärt att torkande oljor i allmänhet har en avsevärd
halt av linolensyra så att tvärbindningar kan uppstå i
tillräcklig mängd vid torkning. Frågan om det idealiska
förhållandet mellan linol- och linolensyra återstår att
besvara. Det är en klar skillnad mellan filmer av rent
tri-linolein och rent trilinolenin. De förra liknar linoljefilmer,
de senare är lika hårda som fernissfilmer.
En annan fråga är oljefilmens gulnande. Det är inte en
enkel funktion av oljans linolensyrahalt (eller jodtal) som
man tidigare antagit. Atmosfärens renhet är av betydelse
och särskilt filmens fysikaliska egenskaper, t.ex. dess
resistens mot små temperaturstegringar under åldringen. I
allmänhet gäller för material av samma typ att ju hårdare
filmen är, desto mindre gulnar den. I en starkt förorenad
atmosfär gulnar alla filmer av torkande oljor, men den
ökning i hårdhet, som linolensyra ger, motverkar och
dominerar ibland över den tendens till gulnande som beror
på syrans kemiska reaktivitet (L A JORDAN i Chemistry &
Industri 12 dec. 1952). SHl
Aluminiumlindningar i reaktorer och transformatorer.
Aluminium kan med fördel ersätta koppar som
lindnings-material i reaktorer och luftisolerade transformatorer.
Vid reaktorer vinner man ca 25 ®/o i vikt. Aluminiums
eljest tråkiga egenskap att oxideras i luft är här gynnsam.
Aluminiumoxid är nämligen en god isolator, vilket gör att
man ej behöver införa extra isolation mellan varven. Den
mindre mekaniska hållfastheten och den större
värmeutvidgningen hos aluminium än hos koppar kräver hänsyn
vid dimensioneringen. Stagningen måste förstärkas.
I en luftisolerad transformator väger lindningar av
aluminium hälften av motsvarande kopparlindningar.
Samtidigt ökas järnvikten 7—10 ®/o. Totalvikten sjunker 2—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>