Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1953 - Värmemätare, av Sten Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
511
Fig. 13. Relationen mellan registrering och
tappningsmängd hos CB-varmvattenmätare; skala på m/50 med 50
delstreck, på m/51 med 80 delstreck.
lämpbar på grund av svårigheter att få tillräckligt lika
bi-metallfjädrar, är följande. En delström tas ut t.ex. med
en strypfläns, till ett kalorimeterkärl. I detta är en
bi-metallfjäder innesluten, som utvidgar sig i proportion till
temperaturen, vilken motsvarar den värmemängd, som
tillförs kalorimetern. Fjäderrörelsen åstadkommer
vridning av ett räkneverks axel. När kalorimeterkärlet
avkyles och fjädern återgår i ursprungsläget, hindrar en
spärrklinka räkneverket att följa med baklänges.
Bälgvarmvattenmätare har man försökt konstruera enligt
olika principer. Man har utnyttjat temperaturregistrering
med trjxktermometrar (jfr fig. 8) med trycket överfört till
bälgar, som ställer in rörelseorgan, vilka drivs av
vattenströmmen. På grund av svårigheterna att använda rörliga
mätorgan i varmvatten är det emellertid ovisst om man
på denna väg kan åstadkomma en lägenhetsmätare.
Ehuru enligt ovan en beprövad godtagbar
lösning till enkel varmvattenmätare redan finnes,
bör alla nya uppslag väl undersökas. Kan en idé
icke utnyttjas (av t.ex. kostnadsskäl) för
lägenhetsmätning, är det dock tänkbart att samma
princip kan få användning för en mycket
efterlängtad gruppmätare.
lens destillationsrör. Ampullen är utformad som ett slutet
upp- och nedvänt U-rör, fig. 12 b, vars ena skänkel
tjänstgör som mätrör. Den andra skänkeln för uppsamling av
destillatet är isolerad från värmeackumulatorn.
En annan dansk konstruktion av destillationsmätare
(Lansner), som dock ännu ej finns i marknaden, arbetar
enligt följande princip. En delström genom en slinga får
uppvärma en vätska, t.ex. flytande paraffin, som avdunstar
och sedan kondenseras i en slinga inlagd i en
avkylnings-behållare. Kondensatet får droppa ned i ett skovelhjuls
små skålar. Vid tillräcklig fyllning vrider sig hjulet ett
kvarts varv, skålen töms och vätskan återföres till
av-dunstningsbehållaren, medan en ny skål intar sådant läge
att den kan fyllas. Hjulets rörelse registreras med ett
räkneverk. Hjulet kan bromsas magnetiskt.
En bimetallmätare, som dock ej visat sig praktiskt till-
Fig 14. Ctorius
varmvattenmätare.
Slutord
Trots de stora svårigheter som är förenade med
värmemätningsproblemet har inan fått fram
många väl beprövade kalorimätare användbara
som huvudmätare. De ställer sig dock i
allmänhet för dyra för mindre värmeeffekter, t.ex. som
gruppmätare. Därför bör konstruktionsarbetet
närmast koncentreras på dylika. Ihågkommas
bör då, att det här icke gäller precisionsmätning,
utan man bör eftersträva en driftsäker, prisbillig
apparat, speciellt till fördelning av medelstora
värme- och varmvattenmängder.
För ren fördelning av kostnaden mellan olika
mindre förbrukningsenheter måste man än mer
hålla mätarkostnaden nere. Det gäller att göra
en avvägning mellan noggrannheten och
kostnaden i proportion till mätningens nytta — främst
då den sparsamhetsanda, som beräknas
åstadkommas vid värmemätning. Det är nödvändigt
att inte ha för stora krav på noggrannhet, dock
får man inte gå så långt att allmänheten förlorar
förtroendet för mätmetoden och därmed minskar
sitt intresse för god hushållning. Men om t.ex.
den tekniska rådgivaren — utan att själv äga
tillräcklig personlig erfarenhet — kritiserar och
nedsätter även det bästa som finns tillgängligt,
påverkas den allmänna uppfattningen ofta
olyckligt. Man kan icke komma ifrån gjorda opartiska
uttalanden, att med de fördelningsmätare, som
redan nu finnes, åstadkommes en avsevärt
rättvisare kostnadsfördelning mellan alla parter än
då fördelning sker efter t.ex. golvytor.
Nu finns i Sverige installerade hundratals
kalorimätare och över 120 000 fördelningsmätare
inom ett tusental olika huskroppar. Ehuru de
flesta har tillkommit under de senaste fem åren,
finnes även tioårig erfarenhet av många
anläggningar. Ihågkommas bör, att värmefördelnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
