Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1953 - Provning av trälådor, av Rolf Steenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
513
Provning av trälådor
Överingenjör Rolf Stéenhoff, Stockholm
Våren 1952 genomfördes vid Apotekarnes
Mineralvattens AB i Stockholm en grundlig
ny-standardisering av glasemballaget (Tekn. T. 1953
s. 85), varvid även nytt ytteremballage togs i
bruk. Detta hade konstruerats från flera
utgångspunkter. Det skulle sålunda bilda moduler dels
nedåt mot ett par olika flasktyper, dels uppåt
mot de sedan länge standardiserade bilflaken.
Vidare borde det fyllda ytteremballaget vara
väsentligt lättare att lyfta och lagra än tidigare
använda enheter, och slutligen skulle
virkesekono-miseringen drivas så långt som möjligt.
Då det nya ytteremballaget före utsläppandet
på marknaden måste föreligga färdigt i ett antal
av åtskilliga hundratusen, representerande ett
betydande värde, syntes önskligt, att vissa
forcerade prov gjordes för att döma mellan olika
konstruktioner. Denna provning utfördes sommaren
1951 i samarbete med Statens Provningsanstalts
trälaboratorium (Sv. Bryggeri-T. 1952 s. 44).
Av de provade lådorna skall här utväljas de två
mest aktuella. Den ena av dessa, fortsättningsvis
kallad "spjällådan", hade den konstruktion och
de dimensioner, som framgår av fig. 1, medan
den andra, som kallas "vanliga lådan", skilde sig
från spjällådan genom att den hade hela sidor.
Båda lådorna var runt gavlarna bandade med
mjukt bandjärn av dimensionen 12 X 1>5 mm,
vilket spikats från mittersta bottenbrädan utåt
båda sidorna med 2" spik nr 15.
De påkänningar, som lådorna blir utsatta för
under hanterandet, torde kunna sammanfattas
sålunda:
skjuvning av bottenfalsen eller knäckning av
gavlarna vid stapling av fyllda lådor till stor
höjd;
stöt mot vertikal kant, när en fylld låda slängs
i väg på golvet och träffar en vägg;
stöt mot horisontell kant vid vårdslös kastning
från bilflak, järnvägsvagn eller lastkaj;
brytning mellan gavel och botten, när lådan
bäres i ena handtaget eller när lådorna flera i
bredd lyftes i mekaniska lyftare;
krypning av bottenspikarna, ett fenomen, som
man ansett bero på att lådorna under
distributionen utsättes för små men ideliga stötar mot
bilflaket.
För undersökning av skjuvningen placerades
lådor med bottnen mot ett plant underlag och
620.1 : 621.798.12
belastades till brott genom tryck mot
överkanterna. Brott inträffade vid i medeltal 6 200 kp
hos spjällådan och 3 750 kp hos den vanliga
lådan, i båda fallen beroende på knäckning av
gavlarna. Brotthållfastheten var sålunda i båda
fallen fullt tillfredsställande, men spjällådan var
den starkaste. Det viktigaste var emellertid, att
ingendera lådan uppvisade någon skjuvning av
virket kring urtagningen runt bottnen.
För undersökning av verkan av stöt mot
vertikal kant applicerades tryck mot tvenne av lådans
motstående vertikala kanter till dess brott
inträffade. Sammantryckningen i
belastningsriktningen uppmättes vid intervall på 25 kp. I detta
fall är belastningen vid brott icke av intresse,
eftersom backen då är deformerad till
oanvändbarhet. I stället är det initialstyvheten, som är
av vikt. Erhållna resultat (fig. 2 heldragna
linjer) visar att någon differens av praktisk
betydelse i detta hänseende icke synes föreligga
mellan spjällådan och den vanliga lådan.
Hållfastheten mot stöt mot horisontell kant
provades genom att lådorna inspändes diagonalt
mellan tvenne horisontella gavelkanter, sålunda
mellan den ena gavelns överkant och den andra
gavelns underkant, och tryck applicerades till
brott. Trycket anbringades på gavelkanterna
därför att den nya lådans spjälsidor, som vid
denna belastningstyp upptar tryckpåkänningen,
ansågs svagare än gavlarna och att provet för
den skull skulle bli mer utslagsgivande, om det
utfördes på nu nämnt sätt.
Icke heller i detta fall ansågs belastningen vid
brott vara av intresse, utan man inriktade sig på
att söka fastställa deformationen vid
påkänningar väsentligt under brottbelastningen.
Resultatet (fig. 2 streckade linjer) tyder på att någon
skillnad icke heller vid denna belastningstyp
existerar mellan de båda lådtyperna.
Fig. 1. Spjällådans huvuddimensioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
