Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Erfarenheter av husbygge med portalkran, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
527
Fig. 13. Formsättning och
inläggning av karmar i gjutbädden.
och återfyllning, framforsling av materialet till
byggnadsplatsen och fördelning av det på själva
bygget.
Det senare skedet, där kranen utgör det
väsentligaste hjälpverktyget, skall här något närmare
analyseras. För att nå sin fulla effektivitet bör
kranen icke låsas fast vid bygget längre tid än
absolut nödvändigt. Frågan uppstår då hur stora
kvantiteter material som återstår att
transportera sedan kranen av ekonomiska skäl
avlägsnats.
I följande tabell redovisas de i ett hus totalt
ingående materialkvantiteterna och
transportsättet. Här räknas med en trevåningsbyggnad 11 X
58 m, innehållande 30 lägenheter om
genomsnittligt 55 m2 lägenhetsyta; schaktdjupet antas vara
2,0 m:
Kvantitet Transportmedel
t
Schaktning .............. 2 150 Grävmaskin
Återfyllning ............. 180 2 330 Planeringsmaskin
Betong till grund och skyddsrum ............. 350 Monorail
Betong (bjälklag och
väggar) ................... 2 950
Sand (golv) .............. 240
Trappor ................ 60 Portalkran
Takstolar och panel...... 12
Isoleringsmaterial ........ 15
Taktegel ................ 21 3 648"
Golvmaterial (trä) ........ 40
Snickerier ............... 6
Dörrar och fönster....... 9 Huvudsakligen manuellt med handhiss
Rörledningar och
radiatorer .................... 15
Badkar, wc, tvättställ ____ 6
Färg, spackel m.m....... 15 91J
Totalt 3 739
Per kvadratmeter lägenhetsyta blir
fördelningen av materialkvantiteterna:
t/m2 °/o
Stommaterial: krän ............... 2,21 97,5
Inredning, utrustning: manuellt .... 0,06 2,5
Totalt 2,27 100
Det bör påpekas, att ifrågavarande byggnad är
utförd helt i betong, varför stommens vikt blir
relativt stor jämfört med vanliga murade
byggnaders.
Ytbeklädnad
Med anledning av svårigheten att få
kvalificerade murare har på senaste tiden åtskilliga
försök gjorts att helt eliminera putsen, såväl i tak
som på väggar. Vid innertak av betong ligger
det nära till hands att genom speciellt
formbyggande skaffa en så slät betongyta, att endast en
mycket enkel ytbehandling erfordras. Man har
gjort försök med hårda eller härdade
träfiberskivor, vattenfast plywood, säckväv och
plastpapp. Resultaten har varit ganska skiftande, men
i de flesta fall lyckade.
Vid murning av väggar med tegel, lättbetong
eller betonghålblock blir ytan så ojämn, att
därest putsen skall slopas något annat
avjäm-ningsmaterial måste användas. Vissa försök har
förekommit med exempelvis gipsplattor, varvid
främst det "torra" arbetssättet vintertid varit
utslagsgivande för denna väggbeklädnad.
Samma formyta som ovan angivits för taken
har även försökts vid betongväggarna. Det kan
i detta sammanhang påpekas, att det i regel icke
visat sig ekonomiskt lönande att slopa putsen
enbart i taken, främst i mindre rum, beroende
bland annat på att ställningsbygget blir i det
närmaste detsamma antingen taket putsas eller ej.
Även på andra håll har försök med "släta" be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
