Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1953 - Böcker - Blätter der Technikgeschichte, h. 15, av WS - Protecting personnel in wartime, av Sten G A Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
TEKNISK TIDSKRIFT
under förra hälften av 1800-talet, ger en intressant revy
över den tidens byggnadskonst. Nikola Teslas livsverk
skildras i det minnestal som hölls vid avtäckningen av
hans staty utanför Wiens tekniska museum 1952. En
bokrevy över 42 teknikhistoriska verk samt en förteckning
över bemärkelsedagar i österrikisk teknikhistoria 1953
avslutar boken. WS
Protecting personnel in wartime, Studies in Business
Policy No. 55, National Industrial Conference Board Inc.,
New York 1952. 124 s. 4 $.
I förordet till denna handbok framhålles att i eventuella
framtida krig kommer troligen människorna att bli mål
för krigshandlingarna i högre grad än industriella och
militära anläggningar. Med hänsyn härtill säges
myndigheterna i Washington gradvis revidera sin uppfattning om
troliga atombombmål. Det anses troligt att atombomber mot
USA huvudsakligen fällas mot större städer och mindre
troligt att de användas för "prickbombning" av speciella
industriella och militära mål — undantag göres dock för
atombombproduktionen. Industrier i eller i närheten av
de stora städerna har således särskilt starka skäl att
förbereda sitt verkskydd och ordna skyddsmöjligheter för
sina anställda.
Skyddsrum av de typer, som användes i Europa under
andra världskriget, kan i många fall erbjuda gott skydd
även mot atombomber. National Industrial Conference
Board har därför från flera hundra engelska, tyska och
franska industrier insamlat erfarenheter beträffande
personalskyddets: "Hur? Varför? och Med vilket resultat?"
De insamlade uppgifterna har sedan bearbetats och
sammanställts i denna publikation.
Bokens första hälft behandlar huvudsakligen
organisationsfrågor rörande industriellt verkskydd. Tämligen
ingående redogörelser lämnas för engelska och tyska
organisationsformer och dessas utveckling under och efter
kriget. Framställningen är rikligt illustrerad med
organisationstablåer, vilka även visar sambandet mellan
verkskyddet och det allmänna civilförsvaret. Sakframställning-
en kompletteras kontinuerligt med citat ur officiella och
interna verkskyddsrapporter, presscitat, uttalanden av
industriledare m.m.
Ett särskilt kapitel ägnas förhållandena vid flyglarm. I
industrierna var den besvärligaste avvägningsfrågan, hur
man skulle ge erforderligt skydd då flyganfall verkligen
slogs ut mot ett företag och samtidigt reducera förlusten
i produktionstid genom "falskt" alarm till ett minimum.
I Storbritannien gjordes stora produktionsvinster genom
att arbetarna icke uppsökte skyddsrummen vid allmänt
flyglarm utan först sedan industrins egen larmsignal gått.
Exempel nämnes där man på detta sätt nedbringat den
förlorade tiden till bara 20 "/o av hela "den allmänna"
flyglarmstiden. I Tyskland spelade denna "arbete under
larm"-metodik icke så stor roll, eftersom
luftbevaknings-organisationerna här hade större möjlighet att förvarna
de avsedda bombmålen.
Stor uppmärksamhet ägnades åt att informera arbetarna
om hur de skulle bete sig vid larm, och flera exempel på
individuella instruktionskort eller -formulär återges.
"Flera europeiska industriledare minns att deras förslå
reaktion inför verkskyddets övningar och
blindutryckningar var att det hela var nonsens — slöseri med god tid och
ett ännu större slöseri med goda pengar. Ett fåtal har
fortfarande samma åsikt. De allra flesta anser emellertid nu
att dessa övningar är absolut nödvändiga för att bygga
upp ett effektivt verkskydd." Så sammanfattar broschyren
avsnittet om industripersonalens utbildning och träning, ett
avsnitt som bl.a. innehåller en utförlig och livfull rapport
från en verkskyddsövning i ett stort industriföretag.
Bokens senare hälft ägnas så gott som helt åt
beskrivning av olika byggnadstekniska skyddsåtgärder för
personal. Krigserfarenheterna visar entydigt att redan
tämligen enkla skyddsåtgärder ge god effekt. Detta
förhållande illustreras mycket tydligt av följande siffror från British
Home Office:
Risken att bli skadad är Relativvärde
•/o
Om Du står i det fria eller på en gata ............ 100
Om Du ligger ned i det fria eller på en gata ...... 50
Om Du ligger bakom en låg mur eller liknande eller
i dörrnisch ........................................ 35
Om Du tar skydd i tegelhus borta från fönstren .... 15
Om Du tar skydd i skyddsgrav, bra
splitterskyddsrum ovan jord eller i förstärkt källarlokal ....... 8
Fig. 1. Armering i Braunschiveig-täckning — en
"fullträff-säker" betongtäckning som utexperimenterades i Tyskland
under andra världskriget.
Europeiska uppgifter om olika destruktiva
vapenverkningar såsom luftstötvågseffekter, inträngning och
genomslag av bomber samt splitterverkningar redovisas ganska
fullständigt. Ett stort ental skyddsrumstyper alltifrån
mycket enkla splitterskydd till de största massiva
fullträff-skyddsrummen beskrives i anslutning till ett rikhaltigt och
förstklassigt illustrationsmaterial. Mera okonventionella
utförandeformer såsom de tyska Winkel-tornen
("Spitz-türme") och franska betongskyddsrum med
fabrikstillver-kad plåtinklädnad har givits stort utrymme och anses ha
fungerat mycket tillfredsställande.
De tyska industriskyddsrummen byggdes i mycket stor
utsträckning ovan jord, därför att man därigenom kunde
använda mindre väggtjocklekar och följaktligen sparade
arbete och material. Maskeringssynpunkter liksom
estetiska synpunkter ansågs för industriskyddsrummen i regel
icke behöva tillmätas särskilt stor betydelse.
Några ritningar finns även som visa olika
täcknings-typer av armerad betong. BI.a. beskrives
"Braunschweig-armeringen", vilken vid försök visat sig ha mycket god
motståndsförmåga mot kontaktdetonationer. Fig. 1 visar
huru denna täckningstyp är uppbyggd med ett mycket
finmaskigt armeringsnät på täckningens undersida. Detta
nät, som är väl förankrat in i täckningens mitt med
särskilda förankringsjärn, förhindrar att större partier
utstöts från täckningen. Braunschweig-täckningen erfordrar
i jämförelse med andra använda betongtäckningstyper liten
armeringsmängd, endast ca 30 kg/m3 betong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
