Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1953 - Elektronik i verkstäderna, av Carl-Axel Wannerskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1953
593
Fig. 8.
Profiler skurna
enligt
gnist-metoden.
rens regleringsorgan i rätt riktning till dess
motorhastigheten åter överensstämmer med den
önskade sträckningen i kabeln.
Specialkonstruerade verktygsmaskiner
På den senaste tiden har facktidskrifterna
innehållit en och annan artikel om spånavverkande
verktygsmaskiner, vilka arbetar efter helt nya
principer och som i vissa fall kan sägas vara rent
elektroniska.
Man kan bygga maskiner, där avverkningen
sker genom elektrisk gnistbildning, fig. 7.
Maskinen kan utformas som en svarv, fräs eller
borrmaskin och den bearbetar utan svårighet
mycket hårda material, t.ex. hårdmetall.
Gnistorna bildas mellan arbetsstycket och en
elektrod i en dielektrisk vätska, som hela tiden
omflyter elektroden och arbetsstycket. Varje
gnista avverkar en liten kvantitet av
arbetsstycket och genom att välja en lämplig
gnist-storlek och frekvens kan man åstadkomma alla
grader av ytfinhet. Någon ljusbåge utbildas
aldrig, varför ytan avverkas utan nämnvärd
temperaturhöjning.
Strömstyrkan hålles automatiskt på ett
konstant värde. Elektrodströmmen passerar genom
motståndet R och ger vid den önskade
strömstyrkan ett spänningsfall VR över R som är lika
med den på potentiometern P inställda
referensspänningen Vref. Så länge VR — Vref är
signalspänningen till förstärkaren noll. Ändras
elektrodströmmen av någon anledning uppstår
genast en skillnad mellan VR och Vref.
Spänningsskillnaden förstärkes, och den förstärkta
spänningen påverkar den reversibla motorn, som
driver elektroden i sådan riktning att
strömstyrkan återgår till önskat värde. När detta
uppnåtts är åter VR — Vref = 0, och motorn stannar.
Vid borrning i hårdmetall användes ett
verktyg, som har hålets form, eftersom verktyget ej
behöver rotera. Härigenom får man möjlighet att
borra komplicerade hål, fig. 8.
Bearbetning med hjälp av ultraljud är en annan
metod för bearbetning av hårda metaller.
Dessutom lär den lämpa sig mycket väl för
bearbetning av spröda keramiska material, eftersom
dessa icke utsättes för slag eller spänningar.
Verktyget kopplas till en ultraljudsvängare.
Svängaren vibrerar med en frekvens, som ligger
mellan 20 000 och 30 000 p/s.
Vibrationerna överförs till verktyget, som trycks
mot arbetsstycket. Verktyget kringspolas av
slipmaterial, uppslammat i en vätska. Slipkornen
utför själva skärarbetet, när de hamras mot
arbetsstycket genom de snabba vibrationerna i
verktyget. Metoden uppges ha många
användningsmöjligheter och som exempel kan nämnas
upptagning av hål och spår i hårda material,
formning av stansverktyg, gravering av
bokstavsstansar, upptagning av oljehål i härdade
kugghjul etc.
De beskrivna bearbetningsmetoderna har
kommit till praktisk användning vid bl.a. formning
och ytbehandling av pressverktyg. De anses
dessutom användbara och lovande för ett flertal
-andra fall.
Syngonelement
Syngonelementen eller som man också kan
kalla dem de "elektriska axlarna" förekommer
ännu ganska sparsamt i verktygsmaskiner.
Syngonelementen överför synkront på elektrisk väg
vridningen hos en axel till en annan axel (Tekn.
T. 1952 s. 700). I vissa fall rör det sig endast
om indikering av axelns läge, varvid mycket små
element med litet vridmoment används. I andra
fall kan det röra sig om kraftöverföring med
stora moment.
Vid kraftöverföring, fig. 9, driver en
huvudmotor över en växellåda t.ex. en svarvspindel.
Till motoraxeln har också kopplats den elektriska
axelns givarmotor. Givarmotorn kan synkront
överföra växellådans varvtal till en
mottagar-motor. Denna kan i sin tur driva t.ex. en
matningsrörelse, som skall gå synkront med
svarv-spindeln. Någon mekanisk förbindelse mellan
växellådan och matningsrörelsen behövs alltså
inte.
Systemet finns t.ex. tillämpat på en plansvarv,
där matningen av tvärsliden sker synkront med
huvudväxellådan. Svarven kan därför användas
för skärning av noggranna gängor. Kompletteras
Fig. 9. Syngonelement.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
