- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
600

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1953 - Radioaktiva isotoper i gummiteknik och gummiforskning, av Torbjörn Westermark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

600

tillåter mer omfattande undersökningar av
förslitningens beroende av viktiga tekniska
omständigheter, såsom temperatur, ringtryck,
transmission av kraft, vägbeläggningens art, vägens
lutning, fordonets hastighet etc.

Det synes som om svårigheten med den höga
bakgrunden trots allt bör kunna övervinnas.
Troligen är det dock enklast och billigast att vid
uppmätning av aktiviteten begagna en enkel
nätansluten GM-räknare av konventionell typ.

Skulle man ha intresse för att införa metoden
i Sverige kan Goodrichs erfarenheter utnyttjas.
Vad som troligen måste undersökas är
märkningen av trifenylfosfatet och sättet att utföra
syntesen med hänsyn till de strål- och
infektionsrisker som finns vid dessa processer. Provningen
kan vara av stort intresse, kanske mindre vid
rutinundersökningar än vid förbättring av
däckens slitstyrka genom omläggning av
tillverkningen.

Andra förslitningsstiidier har antytts i
litteraturen9. Man lär t.ex. hålla på med studium av
materialöverföring i bromsar med radioaktiva
metoder. Vidare skall metoden ha använts i
samband med utprovningen av ett nytt och mycket
starkt lim. Man kan också använda den för att
studera förslitning av läcker eller
gummibeläggningar t.ex. på golv.

Andra bestämningar

Tätheten hos ett föremål med enkel form kan
bestämmas med en yttre strålningskälla15,
förutsatt att det har rätt jämn sammansättning.
Metoden kan användas för fasta ämnen och
vätskor och har bl.a. tillämpats för betong12.
Möjligen kan metoden vara av värde även inom
gummiområdet, t.ex. vi bestämning av provstyckens
täthet.

Frätning t.ex. syrors på fasta ämnen kan ofta
mätas med mycket hög känslighet. Vid
tillämpning på gummi kan man tänka sig att studera
hur en viss märkt komponent löses ut av
frätande vätskor.

Transporttid för en viss portion materia och
dennas spridning vid en tillverkningsprocess kan
lätt avgöras om ämnet märks med en
radioisotop.

Fig. 5.
Arkviktsmät-ning med betastrålar
enligt
transmissions-metoden; D detektor,
t.ex.
jonisationskam-mare, S
strålnings-källa, L rörligt band,
t.ex. pappersbana.

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. ß. Betakomparator (LKB—West er mar k—Lamm)
inmonterad för arkviktskontroll på pappersmaskin.

Aktiveringsanalys. (Tekn. T. 1951 s. 605) utför
man genom att först bestråla ett föremål t.ex.
med neutroner i en reaktor och sedan studera
den aktivitet, som uppstått. Med kännedom om
data för kärnegenskaper avgör man vilka ämnen
som fanns i materialet. Genom kemisk
uppdelning av detta i komponenter kan man nå ännu
längre och kan även driva metoden till en viss
kvantitativ noggrannhet.

Davidson10 har sökt aktivera naturgummi, men
endast en obetydlig aktivitet uppstod, vilket man
i själva verket kan vänta sig då kol, väte och syre
är svåra att aktivera. Däremot bör man i blandat
gummimaterial kunna påvisa åtskilliga
komponenter, men ännu synes denna möjlighet ej ha
utnyttjats.

Teknisk drift

Tjockleksmätning med betastrålar.

När radioaktiv strålning passerar materia
absorberas den i proportion till massan per
ytenhet. Detta förhållande kan utnyttjas för
mätning av tjocklek hos industriella bandmaterial
(Tekn. T. 1951 s. 428). Betastrålning har flitigt
utnyttjats och kan användas i området 1—700
mg/cm2 (motsvarande 0,01—7 mm gummi).

Transmissionsmetoden (fig. 5) som i princip
innebär att strålningskällan sitter på ena sidan
av bandmaterialet och detektorn (en
jonisations-kammare) på den andra, har tillämpats vid en
svensk instrumentkonstruktion16 (Tekn. T. 1952
s. 144). Denna från början rent
laboratoriemässiga metod kan användas i industriell skala
för kontinuerliga band, t. ex. papper, plast, textil,
gummi etc. (fig. 6). Som strålningskälla väljs
långlivade radioisotoper t.ex. Sr90 + Y90 med 25
års halveringstid eller för tunnare material TI204
med 3 års halveringstid. För tjockare skikt kan
mjuk /-strålning tillgripas.

Instrumentet är prövat på ett femtal platser i
landet och serietillverkas. I USA och
Storbritannien finns flera hundra dylika instrument i drift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free