Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1953 - Andras erfarenheter - Betning av rostfritt stål med natriumhydrid, av SHl - Böcker - Mémoires de l'Association Internationale des Ponts et Charpentes, bd 12, av Lars Östlund - Handbook of the collections illustrating marine engineering, bd 2, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606
TEKNISK TIDSKRIFT
Betning av rostfritt stål med natriumhydrid. Betning
med natriumhydrid (Tekn. T. 1950 s. 1166) är ett
förfarande som visat sig särskilt värdefullt vid behandling
av rostfritt stål och andra dyrbara legeringar. Processen är
snabb, metallen angrips inte, och man uppnår härigenom
besparing av legeringsmetaller och arbete. Metoden har
under två år tillämpats i en brittisk anläggning för
behandling av 75 t/dygn rör av rostfritt stål, enligt uppgift
med utmärkt resultat.
Bören tas i en korg av järntrådsnät, förupphettas med
hetluft (250°C) i en ugn och doppas sedan ned i ett bad
av smält natriumhydroxid innehållande högst 2 °/o
natriumhydrid. Kärlet för badet är av 25 mm mjuk stålplåt
8 m långt, 1,5 m brett upptill, 1 m nedtill och 1,5 m djupt.
Det rymmer 25 t smält natriumhydroxid som värms
elektriskt med 18 par elektroder, nedsänkta i smältan längs
kärlets ena långsida. Högsta effekt är 600 kVA.
Badtemperaturen regleras med termostat.
Längs kärlets andra långsida finns sju generatorer i vilka
natriumhydrid framställs genom reaktion mellan natrium
och vätgas. Metallen sätts till i form av 1,6 kg tackor, en
i varje generator med 20—30 min intervall. Vätgasen
erhålles genom krackning av ammoniak.
Bören hålls i badet ca 25 min. Denna tid bestäms
emellertid av övriga operationer; effektiv avskalning kan
uppnås på bara 7 min. Från natriumhydroxidbadet går rören
till ett kärl med rinnande kallt vatten och sedan till ett
med rinnande hett vatten för avlägsnande av resterande
natriumhydroxid. Samtidigt värms de upp så mycket att
de delvis torkar i luften.
Natriumhydriden reducerar oxidskiktet på rörens ytor till
metallpulver. En liten del av detta lossnar i hydridbadet,
och resten blåses nästan fullständigt bort av den vid
kylningen bildade ångan. Återstående metallpulver kan
tjänstgöra som underlag för smörjmedlet vid dragning av rören.
Har dessa slutgiltiga dimensioner, tas pulvret bort
fullständigt genom hastig doppning i ett bad av salpetersyra
och fluorvätesyra, följd av lätt borstning med kalkvatten.
Kromoxid Cr203 reduceras inte till metall i hydridbadet
utan till krommonoxid CrO. Denna blir emellertid också
pulverformig och avlägsnas lika lätt som metallen.
Det pulver som lossnar i hydridbadet samlas i slamfickor
vilka töms var fjärde vecka. Det siam som samlas i
kylvattenkärlet avlägsnas en gång i veckan, och
varmvattenkärlet tömmer man tre gånger i veckan för att undvika
anrikning av natriumhydroxid.
Förfarandet uppges ha betydande fördelar framför
syrabetning. Bördragningsverktygen slits t.ex. mindre tack vare
metallpulvrets förbättring av smörjningen. Ingen metall
förloras. Större mängder rör kan behandlas på en gång
(600—700 rör mot ca 100 vid syrabetning).
Hydridbetning-en utförs av 24 man, medan 54 behövdes för syrabetning.
Vidare ger den förra en produkt av högre kvalitet än den
senare, bl.a. därför att punktfrätning undviks helt och
hållet. Det är också omöjligt att beta för mycket i ett
hydridbad, därför att bara oxiden angrips av det (N L
Evans i Iron & Steel apr. 1953). SHl
Böcker
Mémoires de 1’Association Internationale des Ponts et
Charpentes, bd 12. Leemann, Zürich 1952. 324 s., ill.
Bandet innehåller 17 uppsatser av olika innehåll och
karaktär. I boken finns representerade
matematiskt-teore-tiska utredningar, experimentella undersökningar samt
beskrivningar av konstruktions- och byggnadsmetoder
gällande ett antal utförda byggnadsverk.
Inom första gruppen behandlas till största delen statiska
och elasticitetsteoretiska problem. Sålunda behandlas i olika
uppsatser följande områden: Skjuvdeformationer i
fackverkskonstruktioner med huvudvikten vid
avstyvningsbal-kar till hängbroar (Crosthwaite), Vierendeelbalkens statik
(Demirdash), teori för kontinuerliga prismatiska skaltak
i skivkonstruktion (Gruber), tvådimensionella
spänningstillstånd orsakade av periodiskt varierande temperatur
(Lardy), en snittmetod för beräkning av moment i plattor
(L’Hermite), skjuvningsmedelpunkt och torsion (Stüssi).
De övriga teoretiska uppsatserna behandlar en
approximativ beräkningsmetod inom plasticitetsteorin och
jord-trycksteorin byggd på maximiegenskaper hos avgörande
snittstorheter (Craemer) och inverkan av kabelfriktionen
vid förspänd betong (Swida).
Av de redovisade experimentella undersökningarna
behandlar två modellförsök rörande inverkan av vind på
hängbroar (Farquharson och Vincent). Vidare behandlas i
en uppsats experimentella undersökningar av
förspän-ningsförluster på grund av krypning och krympning vid
förspänd betong (Dawance). Till denna grupp kan även
räknas ett studium av korrosionen hos betong utfört vid
ett antal franska vattenkraftverk (Chevrien & Houbas).
De till den tredje gruppen hörande uppsatserna har i
huvudsak följande innehåll: Delvis förspända
betongkonstruktioner, byggda i Eastern Begion of British Bailways
1948—1952, en beskrivning av principer, försök och
utförande (Abeles), två speciella typer av prefabricerade
betongelement, betongplattor för läktare till idrottsplatser
o.d. samt heraklithplattor (ett slags träullsplattor) i
kombination med betong (Baravalle-Brachenburg),
konstruktion av mindre järnvägsbroar i England med speciell
hänsyn till byggnad och underhåll under trafik (Berridge),
användning av överhöjning av stöden vid kontinuerliga
stålbalkbroar med betongfarbana för att minska
sprickbildningen i betongen, tillämpningsexempel med
provningsresultat från tre broar i Frankrike (Oudotte & Guérin),
beskrivning av tillverkning och montering av "Dome of
Dis-covery", byggd 1951 för Festival of Britain.
Uppsatsernas standard är genomgående hög såväl vad
beträffar innehåll som bildmaterial. Till följd av bokens
varierande innehåll torde de flesta kunna finna uppsatser
som intresserar. Lars östlund
Handbook of the collections illustrating marine
en-gineering, bd 2: Descriptive catalogue, av H P Spratt.
Her Majesty’s Stationery Office, London 1953. 160 s., 13
fig. 7 sh. 9 d.
Denna handbok är den senast publicerade bland de många
kataloger, som utgivits av det världsbekanta Science
Museum i South Kensington i London.
Boken behandlar utförligt framdrivningsmaskineriernas
utveckling på fartyg från de tidigaste försöken med
skovelhjul och enkla ångmaskiner fram till de modernaste
anläggningarna med ångturbiner, dieselmotorer och
gasturbiner, varjämte även en avdelning om hjälpmaskiner
ombord finnes med. Inalles upptar katalogen över 400
nummer av museets hithörande samlingar, varje nummer
med beskrivning och viktigare data.
Bland illustrationerna av museiföremålen märks bl.a. en
teckning av Patrik Miller’s första ångbåt, byggd 1788, med
dubbelskrov och skovelhjulen placerade i en öppning i
däcket mellan de undre skroven och försedd med en av
William Symington konstruerad ångmaskin.
Vidare är en modell av Bobert Fultons första ångbåt
avbildad. Denna farkost hade vid skrovets sidor anbragta
skovelhjul. Båten byggdes i Paris och gjorde 1803 under
en provtur på Seine 4,5 knop.
Intressant är också bilden av en
trippelexpansionsång-maskin om 18 000 ihk med Stephensons kulissreglering och
installerad 1900 i brittiska slagskeppet "Duncan".
Även visas det första, 1894 byggda maskineriet till C A
Parsons omtalade experimentbåt "Turbinia" och en
modell till en sexcylindrig tvåtakt 3 000 ahk dubbelverkande
dieselmotor av Burmeister & Wain’s 1936 års tvärstyckstyp.
En intressant modell visar en längdgenomskärning av
maskin- och pannrummen på "Queen Elizabeth" med denna
atlantångares 180 000 ahk turbinmaskineri (1938).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
