Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1953 - Vingkonstruktioner för framtidens jaktlan, av Olle Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1953
613
Fig. 6. Moderna typer av nitade paneler.
Fig. 7. Saab-paneltyper.
optimala. Därvid spelar även vingens absoluta
bygghöjd en viss roll.
Utmed N—A-kurvorna fig. 5 har inlagts de
ungefärliga skaltjocklekar i millimeter, som
erhålles för aluminium enligt
torsionsstyvhets-kraven vid ett dimensionerande strömtryck qmax
= 6 600 kp/m2 (M0 = 0,96). De streckade ytorna
i båda diagrammen representerar egenskaper hos
några olika typer av vingpaneler i
aluminiumlegeringar och visar på ett schematiskt sätt vilka
panelkonstruktioner, som blir optimala inom
resp. områden av specifik panelbelastning
(vänstra diagrammet) och geometriska
parametrar (högra diagrammet), vid samtidig
hänsyn tagen till torsionsstyvhetsfordringar. Man
konstaterar exempelvis att vid de tunnaste
vingarna med relativt stort sidförhållande blir en
flercellig" tjockskalskonstruktion" med stor
spry-geldelning optimal. Generellt gäller att ju
tunnare vinge, desto större andel av den
lastbärande strukturen måste utnyttjas i torsion, vilket
nödvändiggör införande av nya
konstruktionsprinciper, exempelvis nämnda
tjockskalskonstruktion.
Deltavingfamiljen har en i förhållande till
profiltjockleken mycket låg specifik
panelbelastning, vilket tillåter val mellan ett flertal
konventionella äldre paneltyper, vilka dock med hänsyn
till släthetskraven vid aktuella farter måste
utformas med tillräckligt hög bucklingsspänning
i tryck och skjuvning. I deltavingens ytterparti
är den verkliga bygghöjden så liten, att det
åtminstone vid tunna jaktplansvingar blir
omöjligt att bygga ytterringen med konventionella
stringerpaneler och kordledsspryglar. Här blir
återigen den flercelliga konstruktionen med tätt
placerade spännviddsbalkar och stor
sprygeldel-ning fördelaktig, särskilt som optimala
torsions-styvhetsegenskaper för deltavingar innebär
användning av relativt tjockt skal i vingens
ytter-partier. Denna konstruktionsprincip har kommit
till användning i Saab-210.
Utvecklingstendenser för vingkonstruktioner
Moderna nitade lättmetallpaneler
Nitade paneler i aluminiumlegeringarna 24S
och 75S (fig. 6 och 7) har använts tidigare och
ger fortfarande goda resultat, särskilt då de
utförs i den höghållfasta 75S-legeringen,
åtminstone för den övre (tryckbelastade) vingpanelen.
Under de senaste åren har en mängd data för
dessa paneltyper publicerats. Speciellt för Z- och
Y-förstyvade paneler enligt fig. 6 finns mycket
goda underlag för optimal dimensionering, som
exempelvis innebär ganska tät stringerdelning.
Y-stringerpaneler har bl.a. på grund av sin goda
"inbyggda" torsionsstyvhet visat sig vara särskilt
effektiva för tryckpaneler, men kan dock endast
bli fördelaktiga för ganska stora eller tjocka
vingprofiler. Då man försöker använda
Y-string-rar för moderna, mycket tunna vingar, finner
man att böj tröghetsmomentet för vingsektionen
blir mycket ogynnsamt, då ju stringrarna i övre
och undre panelen närmar sig neutralaxeln. Man
leds då automatiskt in på en lösning, som
beskrivs i det följande.
Korrugerade dubbelskalspaneler enligt fig. 6
möjliggör stor balk- och sprygeldelning och det
berömda jaktflygplanet North American "Sabre"
(Tekn. T. 1948 s. 845) är ett bra exempel på
till-lämpningen av denna princip.
I några Saab-paneltyper (fig. 7) har man vänt
"hattprofilerna" med de dubbla flänsarna inåt
från skalet i stället för att nita dem till detta.
På så sätt har man, utan att göra nämnvärt
avkall på önskemålet om hög bucklingsspänning i
skalet och hög brottknäckspänning i panelen som
helhet, kunnat vinna en hel del i enkelhet vid
sammanbygganden av panelerna mot
sprygelske-lettet och i ökad sprygeldelning gentemot den
motsatta hattprofilplaceringen.
Flercellig "tjockskalskonstruktion"
Mycket fördelaktig vid tunna vingar är
flercellig tjockskalskonstruktion (fig. 8) då vid
denna erforderligt torsionsmaterial närmar sig
till eller blir lika stort som erforderligt
böjningsmaterial. För optimal dimensionering av
tjock-skalskonstruktioner av denna och liknande ty-
Fig. 8. Exempel på flercelliga tjockskalskonstruktioner, A
idealiserad struktur, B och C praktiska exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
