Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1953 - Vingkonstruktioner för framtidens jaktlan, av Olle Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 12. Experimentvinge av Durestos; upptill det inre
skelettet, nedtill Durestos-panelerna med lokala
förstärkningar.
kontinuerligt stöd åt skalet, så att de tidigare
vanliga svårigheterna med skalbuckling, "oil
canning" och plåtfältsvibrationer i
avlösningsområden eller orsakade av "buffeting", kan
elimineras. Starka och lätta skumplaster för
"foam-ing-in-place" och med hög värmebeständighet
kommer att fylla ett verkligt behov, inte minst
för att underlätta tillverkningen av förstyvade
dubbelkrökta skrovenheter.
Vingar av plast
Man har numera tillgång till en mängd
högvärdiga fiberarmerade plastmaterial. Många av
dessa har förbluffande hög specifik hållfasthet,
så hög att de kan komma i fråga som ersättning
för nyare höghållfasta aluminiumlegeringar,
särskilt om man tar hänsyn till den speciella
formningsflexibiliteten hos plastmaterialen, som
medger uppbyggande av stora integralförstyvade
strukturenheter med komplicerad dubbelkrökt
form och optimal variation av tvärsnittsareorna.
För några år sedan byggdes i USA i
experimentsyfte några vingar helt i plast, utförda med
sandwichpaneler med skal av glasfiberarmerad
poly-ester och kärna av skumplast. Emellertid tycks
ännu så länge utvecklingen i USA av dylika
till-lämpningar ha avstannat, även om man som
bekant i stor utsträckning använder dessa material
för radar- och antennkåpor (t.ex. i fenspetsar
och vingframkanter), där deras goda dielektriska
egenskaper är av stor betydelse. Nya
glasfibermaterial med mycket god värmehållfasthet
håller dock på att utvecklas och för skroven till
mycket snabba flygplan kommer de säkerligen
till användning i framtiden.
I Storbritannien har man bedrivit ett intensivt
forskningsarbete för utveckling av plaster för
konstruktionsändamål och mycket goda resultat
har redan uppnåtts med ett material benämnt
Durestos, som presenterades 1951 av J E Gordon
vid Royal Aircraft Establishment (RÅE).
Durestos består av asbestfibrer, impregnerade med en
fenolplast, och levereras i mjuka filtliknande
skivor, som är lätta att forma före härdningen.
Denna kan utföras med vakuummetoder och
kräver uppvärmning till endast 75°C. Efter
härdningen blir specifika vikten så låg som 1,27.
Materialets specifika hållfasthet vid dragning och
tryck ligger dock betydligt under moderna
högvärdiga aluminiumlegeringars, men på grund av
möjligheterna till effektivare och enklare
strukturuppbyggnad och även med hänsyn till bättre
värmebeständighet hos Durestos, bör detta kunna
tävla med aluminiumlegeringar i framtiden.
För mycket tunna vingar, där torsionsstyvheten
är kritisk, kan Durestos dock knappast ersätta
lättmetaller, emedan det har en ganska låg
specifik skjuvmodul. Jämför man torsionsstyvheten
hos två vingar med lika geometri och
torsions-materialvikt, utförda i aluminium resp. Durestos,
finner man att den senare har blott 40—50 %
av den förras styvhet. Ur fladdersynpunkt är
dock den betydligt högre materialdämpningen
hos plaststrukturen förmånlig.
En intressant deltavinge (fig. 12), konstruerad
av Gordon, RÅE, och utförd helt i Durestos
visades på Farnboroughutställningen 1951. Att döma
efter vingens dimensioner förefaller den att ha
byggts för prov med det lilla
forskningsdelta-flygplanet Fairey F.D.l.
Mycket höga farter kräver nya material
Några av de största svårigheter som möter
konstruktörer av överljudsflygplan för varaktig
flygning med höga överljudsmachtal orsakas av den
aerodynamiska uppvärmningen. Det är ett
välkänt faktum att gränsskiktet upphettas avsevärt
vid höga farter och att denna upphettning blir
störst vid stagnationspunkter (t.ex. nära
framkanter). Förutsätts adiabatisk kompression vid
omvandling av det dynamiska trycket till sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
