Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1953 - Fakta om olja, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Världsproduktionen av viktiga råvaror 1860—1950
enligt l Högbom; de båda världskrigen markeras med
streckade fält; kurvor markerade med kors innefattar ej
Sovjetunionen.
Världsproduktionen av råolja, som 1938 var 271,6 Mt,
hade 1951 stigit iill 593,7 Mt med Nordamerika hela tiden
som största producent, tabell 3. Produktionsökningen från
1948 till 1951 i Mellersta Östern är särskilt framträdande.
Fastän produktionen i Persien från 1950 till 1951 gått ned
från 32,3 till 16,7 Mt har man även för 1951 fått en
stegring av produktionen, främst på grund av kraftiga
produktionsökningar i Kuwait och Saudi Arabien.
Raffineringsindustrin måste givetvis avpassa sin
kapacitet efter råoljeproduktionen. För att kunna möta
perioder av toppbelastning eller en plötslig ökning av
efterfrågan måste raffinaderierna ha en reserv i
produktionskapacitet över den årliga råoljeproduktionen. Denna reserv
var 1939 ca 30 °/o, vilket kunde betraktas som normalt.
Härvid låg emellertid ca 150 raffinaderier helt nere,
huvudsakligen i USA. Den verkliga utnyttjningsgraden vid de
i gång varande raffinaderierna var därför avsevärt högre
än genomsnittssiffran som var 71,5 ®/o.
Reservkapaciteten har emellertid på senare år blivit
mindre på grund av att utbyggnaden av raffinaderierna ej
gått i fullt samma takt som ökningen av
råoljeproduktionen. Sålunda var raffinaderiernas utnyttjningsgrad
85,0 %> 1947 och 87,5 °/o 1950. Reservmarginalen 1950 på
12,5 »/o medgav ytterst ringa rörelsefrihet för
raffinaderierna.
Man kan bygga raffinaderier såväl i ett
råoljeproduktionsland som i ett importland. Medan man tidigare så
gott som uteslutande byggde raffinaderierna i
produktionsländerna har man på senare år byggt betydande
anläggningar i importländer, främst i Västeuropa. Den
bearbetade råoljemängden fördelade sig 1950 på USA med 56,5 °/o,
Karibiska området 12,2 °/o, Mellersta östern 8,5 °/o,
Sovjetunionen 8,0 %, Västeuropa 7,6 °/o och övriga 7,2 *Vo.
Förutom motordrivmedel, eldningsoljor och smörjoljor
får man ur råoljan en mångfald olika produkter, varav ett
flertal sedan förädlas vidare till mycket värdefulla
slutprodukter, tabell 4.
Tabell 4. Några viktigare produkter ur råolja och exempel på deras användningsområden
Hövudfraktion Produkter Användning
Raffinaderigaser .............. Bränslegas Industrier, hushåll (flaskgas)
Råvaror för petrokemikalier Syntetiskt gummi, plaster, bedövnings- och läkemedel, sackarin
Alkoholer, estrar, ketoner Lösningsmedel, kylarvätskor, aceton, glycerin
Bensinfraktioner Ingrediens i flyg- och motorbensiner
Kimrök Gummi- och färgindustrier
Råbensin ..................... Flygbensiner Drivmedel för flygmotorer
Motorbensiner Drivmedel för bil- och båtmotorer m. m.
Industribensiner och White Spirit Färgindustrier, tinners, fettextraktion, kemisk tvätt, hushållsbruk
Råvaror för petrokemikalier Toluen, sprängämnen, syntetiska tvättmedel
Råfotogen ..................... Lysfotogener Belysning, uppvärmning
Flygfotogen Drivmedel för reaktionsmotorer
Motorfotogen Drivmedel för traktor- och båtmotorer
Brännoljedestillat ............. Naftensyror Kemisk-tekniska industrier, bekämpningsmedel
Dieseloljor 1 Drivmedel för diesel- och tändkulemotorer
Motorbrannolja f
Tunna eldningsoljor (Eo 1 och 2) Bränsle för fastigheter och industrier
S ör" 1’edestillat Vita ol’or ^ medicinska Salvor, kosmetika, mediciner
^ tekniska Livsmedels- och kemisk-tekniska industrier, bekämpningsmedel
Processoljor Textil-, läder-, stål- och metallbearbetning, malmflotation, härd-
nings- och anlöpningsoljor
{Paraffin Förpackningsindustrier, wallboard-, tändsticks- och ljustillverkning,
hushållsbruk
Fettsyror Ljus- och tvåltillverkning
Fettsulfonat Syntetiska tvättmedel, gummiindustrier
| tunna Transformator-, spindel- och symaskinsoljor
Smörjoljor1 { medium Turbin- och motorsmörjmedel
( tjocka Transmissions- och cylinderoljor
Vaselin / Salvor, kosmetika
1 teknisk Rostskyddsmedel, gummiindustrier
Destillatrester ................ Tjocka eldningsoljor Industri- och fartygsbränsle
! asfaltlösningar Ytbehandling av vägar, isoleringsmaterial
ångdestillerad Gatu- och vägbeläggningar
oxiderad Takpapptillverkning, isoleringsmaterial
Sulfonsyror Emulgeringsmedel, syntetiska tvättmedel
Petroleumkoks Elektrod- och brikettillverkning
1 Genom tillsättning av metallsåpor framställs smörjfetter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
