Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1953 - Nya material - Glasfiberfilt med reglerad elasticitet, av SHl - Dimetylisoftalat till plaster, av SHl - Klibbremsor av plast, av SHl - Böcker - Mekanik, dynamik, bd 2, av Einar Hogner - Planläggning i landskommun, av Lars Åhstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
659
rullar på 30 m med 90 cm bredd och 19 eller 38 mm
tjocklek. Enligt uppgift kan det användas för isolering av
kalla eller varma rörledningar och ger då 25 "/o bättre
resultat än de flesta stela isoleringsmaterial. Materialet är
relativt billigt och lätt att anbringa; det lindas helt enkelt
kring röret och binds sedan på något sätt.
Glasfibermattan är mycket elastisk och kan därför
pressas samman vid lagring eller transport. Dess användning
begränsas av att den inte tål högre temperatur än 315°C.
På kalla rör fordras ett gastätt hölje för hindrande av
kondensation av vatten på röret (K Rose i Materials &
Methods apr. 1953, Chemical Engineering juni 1953). SHl
Dimetylisoftalat till plaster. Man har någon tid vetat
att isoftalsyra har vissa fördelar framför ftalsyraanhydrid
vid tillverkning av mjukningsmedel, alkyder och
polyme-rer, men den har inte varit tillgänglig i kommersiella
kvantiteter och till konkurrenskraftigt pris. En amerikansk
firma har emellertid nu börjat tillverka dimetylisoftalat i
halvkommersiell skala i en anläggning för ca 1 100 t/år.
Metylestern har låg smältpunkt och är reaktiv. De med
den erhållna mjukningsmedlen uppges vara mindre
flyktiga och ge plaster med bättre lågtemperaturegenskaper än
ftalsyraanhydrid; oljemodifierade alkyder sägs ge
varaktigare lackfilmer och laminat med större seghet.
Samtidigt med isoftalatet får man dimetyltereftalat. Detta är
dyrare och används som råmaterial vid tillverkning av
polyestrar för fiber och folier.
Dimetylisoftalat framställs genom oxidation av en billig
xylenfraktion. Reaktionen ger stort utbyte under milda
betingelser; enligt uppgift används varken kemiska
oxidationsmedel, högt tryck eller hög temperatur.
Tillverkningskostnaden blir så låg att man anser att isoftalat från en
fullstor anläggning skall kunna konkurrera med
ftalsyraanhydrid (Chemical Engineering apr. 1953). SHl
Klibbremsor av plast. I USA har man nu över 600
klis-tersorter, lämpliga som beläggning på klibbremsor, och ett
stort antal mjuka plaster som kan användas till själva
banden. Genom utnyttjande av dessa möjligheter och
variation av tillverkningsprocessen kan man framställa ett
imponerande antal olika typer av klibbremsor.
Vinylplast används mest till själva banden. Génom sina
goda elektriska egenskaper är den en utmärkt isolator.
Vidare står klibbremsorna gott emot syror, alkalier, salter,
vatten och smörjfett. De är mycket beständiga utomhus
och sega nog för att tåla betydande nötning. Då bandet
kan sträckas 150—200 "/o, kan det dras åt så att det väl
omsluter oregelbundna ytor.
I USA finns bl.a. en serie klibbremsor med band av
sam-polymerisat av vinylacetat och vinylklorid. De tunnare
kvaliteterna används för isolering av olika metaller och som
korrosionsskydd. Färgade är de bra till märkning av
trafikleder i fabriker. De tjockare kvaliteterna används
för fixering av tråd, stavar eller rör i önskat läge. En
klibb-remsa av vinylplast är avsedd att lindas på rörledningar
som korrosionsskydd.
Polyeten i orienterad form utnyttjas till band av en
firma och en annan använder strängsprutat, genomskinligt
polyetenfolium som är inert mot alla vanliga lösningsmedel
och används vid förslutning av polyetenkärl.
Acetatcellulosa kan användas till klibbremseband för
många olika ändamål i form av fiber, väv eller folium.
Fiberbandet består av ett skikt acetat klistrat på ett tunt
band av latexbehandlat papper. Klibbremsan är tunn (0,17
—0,18 mm), har stor rivhållfasthet och god resistens mot
fuktighet. Den används till förslutning av förpackningar.
Acetatduk ger en av de bästa vävda klibbremsorna för
elektrotekniskt bruk. Remsan står emot hög luftfuktighet
och hög temperatur. Karakteristiskt för acetatband är gott
motstånd vid hög luftfuktighet, god genomslagshållfasthet
(5 000 V) och stort motstånd mot elektrolytisk korrosion.
Polyesterplast i form av Du Ponts Mylar (Tekn. T. 1953
s. 183) används till band. Dess elektriska egenskaper
är mycket goda. En 0,063 mm tjock klibbremsa har
5 000 V genomslagshållfasthet. I vanliga fall kan den töjas
50 %>, i en del fall upp till 120 "Vo. Materialet är segt och
står emot syror, alkalier, ketoner, kolväten och andra
vanliga lösningsmedel. Det har god böjlighet vid låg
temperatur och god volymstabilitet vid värme och
fuktighetsvariationer (Modern Plastics maj 1953). SHl
Böcker
Mekanik, dynamik, bd 2, av Hilding Faxén. Seelig,
Stockholm 1952. 331 s., ill. 30 kr.
Innehållet i boken utgör en fullständig omarbetning av
förf:s år 1942 och senare utgivna rotaprinttryckta
kompendium, som utgivits till stöd för studierna inom förf:s
läroämne vid KTH. Den är skriven så, att de kortare
kurserna för avdelningarna för elektroteknik och väg- och
vattenbyggnad enligt förf:s anvisningar kan utgripas ur
det mera omfattande stoff, som skall inhämtas av tekniska
fysiker, maskinbyggare, skeppsbyggare och flygare.
Undertiteln "Dynamik del II" ges i
innehållsförteckningen betydelsen "Kroppars dynamik". Denna behandlas
främst i de fyra första kapitlen, men hit hänförs även de
sex sista kapitlen ägnade åt relativ rörelse, stöt,
generaliserade koordinater (inklusive Lagranges ekvationer),
algebraisk lösningsmetod för differentialekvationer
(Laplace-transformationen), Hamiltons princip och virtuella
arbetets princip, kanoniska ekvationer. Problem och exempel
är fogade till varje kapitel med svar i slutet av boken.
Förf:s stora erfarenhet som lärare i mekanik spåras
överallt genom den tydlighet och den grundlighet, varmed
ämnet framställes. Inledningsvis ställer förf. de klassiska
mekaniska begreppen i belysning av de moderna
tankegångarna i relativitetsteori och kvantmekanik för att
åskådliggöra de klassiska lagarnas natur, vilket är mycket
nyttigt även för sådana studerande, som för sin framtida
verksamhet kan nöja sig med det klassiska
betraktelsesättet. Framställningen i det följande av både lättare och
svårare avsnitt synes mig väl avvägd.
Det är uppenbart, att i ett än så förträffligt arbete av
den vidd, som detta har, läsaren i en eller annan detalj
kan ha annan uppfattning än förf. Jag vill ifrågasätta,
huruvida det är fullt logiskt att inordna de sex sista
kapitlen med undantag eventuellt för det om stöt (jfr
ovan) under rubriken "Kroppars dynamik".
Bokens utstyrsel, tryck och figurer lämnar intet övrigt att
önska. Arbetet är ett värdefullt komplement till den
muntliga undervisningen icke blott vid de tekniska högskolorna
utan även vid universiteten. Utbildade ingenjörer och
lärare bör också kunna få nytta därav. Einar Hogner
Planläggning i landskonmmn, av B Bardel, M Elison
& S Erichs m.fl. Landskommunernas Förbund, Stockholm
1953. 84 s., 43 fig. 12 kr.
Landskommunernas Förbund har på senare år alltmera
visat intresse för planeringsfrågor. Som ett led i sin
strävan att lämna kommunerna råd och anvisningar i
planärenden har förbundet understött en diskussionsgrupp
yngre planfackmän och medverkat till sammanfattning och
publicering av en del synpunkter som framförts vid
gruppens överläggningar.
Resultatet har blivit ett häfte innehållande en samling
artiklar av upplysande och rådgivande art. Häftet
innehåller föga nytt för fackmannen utan är väl närmast att
betrakta som en orientering för lekmän.
Efter en svårläst inledning om behovet av
samhällsplanering följer en rad intressanta artiklar som belyser olika
faser i planeringsarbetet. Där lämnas besked om vart man
skall vända sig för att få diskutera skilda
planeringsspörsmål, hur inventeringsarbetet genomföres, vilket
kartunderlag som erfordras för olika ändamål etc. (Uppgiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
