Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1953 - Normerade rördelar för höga temperaturer, av Tore J Hedbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Begränsningskurva för normerade rördelar av
stål 1430.
hetsfaktorn, dvs. förhållandet mellan
materialets hållfasthet och påkänningen, är lika för
samtliga tryckklasser och storlekar. Det är
under denna förutsättning givet, att varje rördel
får belastas till den gräns säkerhetsfaktorn
medger. Detta innebär, att belastningen, i detta fall
det högsta tillåtna inre trycket, är direkt
proportionell mot materialets hållfasthet. Denna är
i första hand beroende av legeringen och är
vidare en funktion av temperaturen.
Om t.ex. en rördel av stål 1430 håller för 32 at
inre övertryck vid 300°G så bör den vid 250°C
hålla för 38 at ö. Den med säkerhetsfaktorn
reducerade tillåtna påkänningen (fig. 5) är nämligen
9,7 kp/mm2 vid 300° C och 11,6 kp/mm2 vid
250° C, varvid man får
32
11,6
9,7
38 atö
Kritik av nu gällande norm
Utan att begå något större fel torde man kunna
anta, att stål 1430 motsvarar normmaterialet.
Det kan därför vara intressant att se, huru de
nuvarande normerna överensstämmer med detta
tryckkärlsståls materialegenskaper. Av en
trappstegskurva enligt 0,8-regeln, ritad med
utgångspunkt från grundtrycket 1,0, fig. 3, ser man att
om hållfasthetskurvan proportioneras så att den
går genom punkten 120°C och 1,0 (kurva A)
kan rördelen ej såsom normen förutsätter
användas vid trycket 0,8 och 300°C, utan
temperaturgränsen borde sänkas till ca 250°C. För
stål 1430 är hållfasthetsvärdena i området
mellan 325°C och 400°C tyvärr ej fullt klarlagda.
Det sannolika förloppet av kurvan har dock
utritats. Härvid observeras, att differensen till
normpunkten 400°C och 0,64 är väl stor. För
att ytterligare markera detta, har
hållfasthets-kurvan proportionerats utgående just från
denna punkt (kurva B). Vore rördelarna
dimensionerade med hänsyn till materialegenskaperna
vid 400°C, så borde man ur hållfasthetssynpunkt
vara berättigad att vid 120°C utnyttja de
normerade rördelarna till ca 1,9 gånger
grundtrycket. Detta förefaller dock vara absurt.
Utgångspunkten 400°C och 0,64 är sannolikt med
hänsyn till detta alltför oförsiktigt väld, även
om sparsamma erfarenheter med olegerade
normerade rördelar vid temperaturer uppemot 400°C
anses föreligga.
Till baspunkt för systemet har valts 300°C och
0,8, och hållfasthetskurvan har proportionerats
att gå genom denna punkt (kurva C). Det finns
nämligen en rätt lång positiv erfarenhet av
rördelar vid mättningstemperatur och området
däromkring vid tryck upp till 60 at ö.
Bestämmandet av utgångspunkten är grunden för hela
systemet och bör sannolikt vid omprövningen av
beräkningsnormerna för rördelar, vilken nu
försiggår inom Tryckkärlskommissionen, utsättas
för ytterligare kritisk granskning.
Man måste emellertid även ta hänsyn till en
annan hållfasthetssynpunkt. Rördelen
deformeras då den belastas. Deformationen behöver ej
betyda fara för brott eller skador, men vid
rör-förbindningar betyder en deformation risk för
läckning. Om man sålunda vid normerade
rördelar vill vara säker på att undvika läckning, bör
man sänka det tillåtna trycket i samma
proportion som elasticitetsmodulen sjunker.
Tyvärr är frågan om elasticitetsmodulens
temperaturberoende ännu ej fullt klarlagd.
Mony-penny3 anger vissa värden för
elasticitetsmodulen vid 20°C och påpekar att denna sjunker
praktiskt taget linjärt med 3—4 % per 100°C.
Denna regel gäller upp till åtminstone 500°C.
Fig. 4. Användningsområden för normerade rördelar av
stål U30-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
