Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Flygplatsens bullerproblem, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
692
överhuvudtaget gäller att högfrekventa ljud
dämpas mer av direkta hinder eller klimatiska
faktorer än lågfrekventa. När man avlägsnar sig
från en sammansatt bullerkälla, förefaller
ljudet därför att bli dovare och dovare, dvs. alltmer
lågfrekvent.
Det är synnerligen viktigt för planeringen av
framtida flygplatser, att man känner till de
klimatiska faktorernas inverkan på ljudets
spridning liksom inflytandet av skuggbildning från
större föremål. Med de flygplanstyper vi har att
vänta synes dessa bullerfrågor aktualiseras i
snabb takt.
Flygbullerproblem i Sverige
Här i landet är flygtrafiken ännu inte så
intensiv, att den åstadkommit några mer allmänna
klagomål på bullerstörningar, åtminstone inte
vad beträffar start, landning eller överflygning
av trafikplan. I vissa mindre städer har
klagomål förekommit på låga överflygningar av
militärflygets reaplan isynnerhet nattetid, men man
har oftast kunnat komma till rätta med besväret
genom att piloterna instruerats att undvika
särskilt känsliga områden. Speciella yrkesgrupper
kan naturligtvis besväras till och med av
trafikflygets verksamhet; sålunda visade det sig
vid en undersökning av sömnen hos
skiftesarbetare8, att de ofta väcktes på dagen av
överflygande trafikplan. Något liknande torde vara
fallet för sjukhus. I regel har allmänheten dock
en lika positiv inställning till flygtrafiken som
till andra trafikmedel. Det är ju här för de flesta
— om man undantager personer som bor
mycket nära en flygplats med stor trafik — fråga
om ett visserligen kraftigt men tillfälligt ljud,
som mer eller mindre regelbundet återkommer
i likhet med ljud från förbipasserande tåg eller
spårvagnar. När ljudet eller trafikmedlet anses
mindre nödvändigt, exempelvis bullret från
små sportplan på låg höjd, är opinionen
knappast så gynnsam, även om nog inte samma
inställning föreligger som till
lättviktsmotorcyk-listers nöjeskörning.
Däremot har verksamheten på marken gett
upphov till klagomål. Det gäller i första hand
varmkörningen av flermotoriga flygplan på
Bromma flygplats, som verkar störande inom
angränsande bostadsområden. På grund av
anslutningen till andra flyglinjer i Europa måste
de flesta planen starta relativt tidigt på
morgonen och större delen av varmkörningen äga rum
kl. 3—7, en tidpunkt då andra störningar inte
förekommer och då ljudets inverkan på
nattsömnen är störst. De. många klagomål, som
framförts till K. Luftfartsstyrelsen, har också i
stort sett visat sig berättigade för de närmast
angränsande områdena, där avståndet är så
litet, att de klimatiska förhållandena — i första
hand vindstyrka och -riktning — ej ens med-
för lindring i besväret vissa nätter, som fallet är
för områden på något större avstånd. På
uppdrag av Luftfartsstyrelsen har undersökningar
utförts för att utröna, om bullret kan minskas
för de närmast boende. Modellundersökningar
visade, att skärmanordningar skulle kunna
åstadkomma omkring 20 dB i bullerminskning,
vilket kan anses vara ett rimligt minimibehov
för berörda områden.
Det förtjänar påpekas, att störningsintrycket
inte endast är beroende av bullrets objektiva
styrka. Ofta kan andra omständigheter spela in
vid klagomålens uppkomst. Sålunda var i
Bromma-fallet anslutningen till klagomålen nära nog
hundraprocentig från villorna i det angränsande
området. Ett villasamhälle är mycket känsligt
som granne till en flygplats — ett eget hus är ju
en stor investering för de flesta människor, man
byter inte gärna bort det och man känner mera
personligt för det än de flesta gör inför en
förhyrd lägenhet. Många av villorna har också
funnits före flygplatsens tillkomst eller åtminstone
innan trafiken och varmkörningen fick sin
nuvarande omfattning. I detta sammanhang är det
intressant att jämföra med förhållandena i ett
nyuppfört hyreshus inom samma område med
ett tjugotal lägenheter. Sedan hyresgästerna bott
i lägenheterna ett par år, tillfrågades de — i
samband med en opinionsundersökning av
ljudisolering i stockholmstrakten — om
ljudstörningar i allmänhet. De tillfrågade fick själva
ånge vilka störningsmoment de irriterades mest
av. Härvid angav endast 12 % av de tillfrågade,
att de stördes av varmkörningsbullret. Vid direkt
förfrågan — då man ju aktualiserar problemet
hos den tillfrågade — angav dock 35 %, att de
blev störda både dag och natt av
flygplatsverksamheten. Vid direkt förfrågan angav emellertid
53 %, att de inte ansåg sig störda eller att de
hade vant sig vid bullret. Anmärkningsvärt är
att bullret vid start och landning ej nämnts som
störningsmoment.
Även utomlands synes dessa problem snabbt
aktualiseras. I London Airport finner man ett
parallellfall till Bromma. I USA står dock
militärflygplatserna med stora reaplan och
flygplanstillverkarnas provningsfält främst på
kla-golistan. Denna utveckling bör noga följas av
den som svarar för planeringen av liknande
anordningar här i landet.
Hur bekämpa flygbullret?
Det komplicerade bullerproblem, som flyget
förelagt oss, kan inte väntas bli löst på kort tid
med någon enkel metod. Här behövs medveten
strävan från många grupper, bland vilka kan
nämnas flygplanstillverkare, flygbolag,
flygplatsledning, piloter och inte minst
samhällsplanerare.
Direkt bekämpande av bullret vid källan fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
