Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Varför behövs detaljerade kraftbehovsprognoser? av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
725
Varför behövs
detaljerade kraftbehovsprognoser?
Byrådirektör Sven Lalander, Stockholm
Den svenska kraftverksindustrin investerade
1950 ca 450 Mkr. för nyanläggningar. Detta
utgjorde ca 22 % av hela industrins investeringar.
För samma år har Kommerskollegium
uppskattat värdet av den distribuerade elektriciteten till
ca 700 Mkr., vilket motsvarar endast 3 % av det
totala värdet av industrins salutillverkning.
Dessa siffror visar klart kraftverksindustrins
stora kapitalbehov jämfört med andra industrier.
Enklast kanske förhållandet uttryckes så, att de
nödvändiga kapitalinvesteringarna för
elektriciteten omsättes ca 2 gånger per år, medan
investeringarna för industrin som helhet omsättes 12
gånger på ett år.
En detaljerad genomgång visar, att kraftverken
kräver väsentligt större kapitalinvesteringar i
förhållande till produktionsvärdet än någon
annan industrigren.
Det stora behovet av anläggningskapital inom
kraftverksindustrin inverkar starkt på
elkostnaderna. Ränta och avskrivning av detta kapital
torde således här i landet ofta uppgå till 50 %
av de totala kostnaderna för distribuerad
elektricitet. Även en stor del av den resterande
kostnaden måste betraktas såsom fast, oberoende av
eventuella produktionsändringar. Häri ingår
fastighetsskatt, större delen av
administrationskostnaden och en viss del av drift- och
underhållskostnaden. De egentliga rörliga kostnaderna
utgör därför en relativt obetydlig del av de totala
elkostnaderna. Härav kommer sig kraftverkens
starkt betonade önskemål att fördela de fasta
kostnaderna på största möjliga antal
konsumtionsenheter, dvs. utnyttja produktions- och
distributionskapaciteten så fullständigt som
möjligt.
Den snabbt stigande efterfrågan på elektricitet
i kombination med kravet på full utnyttjning av
produktionskapaciteten har gjort det nödvändigt
för kraftverken att ägna belastningsutvecklingen
stor uppmärksamhet. Sedan lång tid tillbaka
utföres omfattande undersökningar av den
sannolika förbrukningsstegringen under den närmaste
framtiden och försök göres även att uppskatta
utvecklingen på längre sikt. En liknande
systematisk efterfrågeforskning torde knappast ge-
621.311.153(485)
nomförts inom någon annan industri i vårt land.
Med hänsyn till de fasta kostnadernas tilltagande
betydelse även inom många andra industrier
torde av kraftverksindustrin utarbetade metoder
vara av intresse även för icke krafttekniker.
Elektriciteten utgör endast en av de många
former i vilka naturenergin omformas för att
nyttiggöras inom näringslivet eller i hushållen. Den
mest ekonomiska fördelningen mellan de olika
energiformerna erhålles sannolikt vid fri
konkurrens, då prissättningen får bestämmas enbart
med ledning av tillgång och efterfrågan. I
praktiken påverkas emellertid ofta den fria
prissättningen av andra faktorer såsom subventioner av
olika slag, skatter, andra statliga restriktioner
eller tvångsbestämmelser på det ekonomiska
området, militära säkerhetsskäl etc. För att
klargöra dylika faktorers inverkan på landets
energiförsörjning är det nödvändigt att de olika
energiformernas andel av den totala
energiförsörjningen fastställes och att deras tekniska och
ekonomiska fördelar vid olika användningsområden
klarlägges. Härför fordras främst en detaljerad
statistik över produktionen och förbrukningen
av de olika energiformerna.
En energistatistik för det förflutna ger även
väsentligt förbättrade möjligheter att förutspå den
framtida utvecklingen, att göra upp
energiprognoser. Dylika prognoser har sitt berättigande
dels som grund för en rationell energipolitik från
statens sida, dels för bedömning av utvecklingen
av efterfrågan på olika energiformer. Speciellt
för elenergi, där efterfrågan hittills vuxit mycket
snabbare än den totala energiförbrukningen, är
det av betydelse att erinra om att mättnad
nödvändigtvis måste inträda i en framtid, även om
övergången från användning av andra
energiformer till elektricitet skulle komma att helt
genomföras.
Långsiktiga energiprognoser kan även i god
tid ge en antydan om sådana förändringar i
kostnadsrelationerna mellan olika energiformer,
som betingas av en uttömning av vissa
nationella energireserver eller utnyttjningen av nya
sådana reserver. Exempel härpå är den
successiva tillväxten av ångkraftandelen i svensk kraft-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
