Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Elektricitetens roll i den totala energiförsörjningen, av Sven Lalander - Nya metoder - Luftkyld gasturbin, av Wll - Bärfrekvenskabel för fältbruk, av ESS - Flerpitotrörsmätare, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
742
TEKNISK TIDSKRIFT
användningsområden, som för närvarande anses
gynnsamma för elektrifiering. Detta förhållande kommer att
ytterliga accentueras vid den tidpunkt, då vattenkraften
börjat bli helt utbyggd, och ångkraftverk måste tillgripas för
att täcka den fortsatta förbrukningsstegringen.
Den väntade kostnadsutvecklingen inom svensk
elförsörjning gör det angeläget att söka komma till klarhet om
den mest rationella utnyttjningen av kvarvarande
vatten-kraftresurser. Detta synes ej kunna ske utan ett
grundligt studium av behovsutvecklingen inom den totala
energiförsörjningen.
Litteratur
1. World Energy Supplies in Selected Years, 1929—1950, United
Nations Statist. Pap. Ser. J No. 1, sept. 1952.
2. Velander, E & Simoxsson, L: De långa perspektiven på
Sveriges energiförsörjning, Sv. Elverksfören. Handl. 1953 h. X.
3. FransÉN, H: Bränsle och kraft i framtidsperspektivet, Sv.
Vat-tenkraftfören. Publ. 428 (1952:7).
4. Améen, E & Lannér, V: Elkraftens betydelse i den svenska
järnhanteringens energiförsörjning, Jernkontorets Tekniska
Diskussionsmöte 30 maj 1953.
5. Bauer, B: Die Rolle des Verbrauchers bei der
Energiepreisge-staltung in der Schweiz, Schweiz. Energie-Konsument, 1951 h. 9
och 10.
6. Energy uses and supplies, 1939, 19VJ and 1965 in USA, Bureau
of Mines Inform. Circ. No. 7582, okt. 1950.
7. Marchal, G H: Bilan énergétique de la Belgique, Ann. Mines
Belg., dec. 1952.
8. Rapport van de Commissie voor de bestudering van het
vraag-stuk van de toekomstige Energievoorziening in Nederland,
Konin-klijk Instituut van Ingenieurs, febr. 1952.
9. Der Energiefluss Deutschlands, Brennst. Wärme Kraft, 1950
h. 8.
Nya metoder
Luftkyld gasturbin. Vid okylda gasturbinhjul räknar
man med att med de för närvarande tillgängliga materialen
kunna ha gastemperaturer på högst 675’°G i maskiner för
stor livslängd och upp till ca 815°G i maskiner för kortare
livslängd. För att kunna ytterligare höja gastemperaturen
och därmed maskinens verkningsgrad måste man kyla
turbinskovlarna.
I Storbritannien har man byggt en enhjulig
experimentturbin, där ledskenor och skövlar kyls med luft. Målet
för konstruktionen var att kunna använda en
gastemperatur före turbinen på 1 200°C vid trycket 3 atmosfärer.
Turbinen är konstruerad för kylning av alla lägre
belastade delar till 900°C och av delar med stora påkänningar
till 600°C.
Det största problemet var att kyla skovlarnas rotända
till 600°C och topparna till 900°C eller lägre. Vid kyl-
5
Fig. 1. Luftkylningssystem; 1—5 lufttillopp.
<
Fig. 2. Luftkyld
skovel.
ningen måste förlusten i kylluft hållas låg. Kylluftens
temperatur antogs vara 200°C, och totala
kylluftförbruk-ningen borde inte överstiga 4 "/o av luftmängdens
från-kompressorer, dvs. 2 %> till ledskenorna och 2 ®/o till
skovlarna.
För att man skall få möjlighet att reglera in olika
mängder kylluft på skilda ställen i maskinen tillförs luften
genom olika kanaler, fig. 1. Skovlarna är gjorda med ett
stort antal hål med ca 1 mm diameter för kylluften, fig. 2,
och kylluften till skovlarna införs genom kanalen 5, fig. 1.
Skovlarna och ledskenorna är framställda av Vitallium på
pulvermetallurgisk väg (J Reeman & R W A Buswell i
Engineer 8 och 15 maj 1953). Wll
Bärfrekvenskabel för fältbruk. US Army Signal Corps
har utvecklat en ny bärfrekvenskabel som har fem gånger
så brett frekvensområde som de typer som användes under
andra världskriget och som har tio gånger så stor
motståndskraft mot mekanisk åverkan. Priset är dock bara
en tredjedel. Kabeln förutspås få stor användning i
militära taktiska operationer där den i framskjutna
stridsområden kan användas i fyrkanalsystem och i bakre
linjer för tolv kanalers bärfrekvensutrustning. Längsta
avståndet mellan överdragsförstärkarna uppges här till ca
45 km. Kabeln har en diameter på 9 mm, den väger 100
kg/km och kostar 350 $/km (enl. Bakelite Co.). ESS
Flerpitotrörsmätare. Speciellt för mätning av
luftmängder har man vid University of Illinois utexperimenterat en
flödesmätare med 20 pitotrör. över rörledningens eller
luftkanalens tvärsektion utplaceras de 20 pitotrören som
mäter det dynamiska trycket i resp. punkter.
Mätanord-ningen drar kvadratroten ur varje tryckvärde och tar
medelvärdet av dessa kvadratrötter, varefter man får fram
medelhastigheten, om man känner luftens täthet.
Pitotrören, som är enkla, tar upp totaltrycket, och man
har ett för samtliga rör gemensamt rör för det statiska
trycket. Varje pitotrör är anslutet till ett glasrör, som är
krökt enligt en viss kurva, och alla dessa rör är anslutna
till ett horisontellt rör, fig. 1. Glasrören har 4 à 5 mm
invändig diameter, vilket visat sig vara lämpligt vid en
specialolja som manometervätska. Man kan härvid räkna med
att vätskans menisk kommer i rät vinkel mot röret.
Kurvan för rören är beräknad så, att den vid ett
övertryck undanträngda vätskevolymen blir proportionell mot
kvadratroten ur trycket. Betecknas höjden med h och
den horisontella längdkoordinaten med x, får man den
undanträngda vätskevolymen
dV = A Y(dx)2 + (dh)2 (1)
där A är rörets tvärsektion. Vidare har man villkoret
V = K1Vh (2)
där K1 är en konstant. Differentieras denna ekvation, får
man
vilket med ekv. (1) ger
= {dxy + {dhr (4)
alltså
dx=V?h~ldh (5)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
