Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Andras erfarenheter - Användning av ledande gummi, av SHl - Vattenlösliga skäroljors inverkan på hårdmetallfräsars livslängd, av Ulf Ljung - Böcker - Essentials of industrial education, av E Svedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
745
Fig. 1. Nålmikrofon med ledande
gummi; A nål, C ledande gummi.
deformeras utan att brista. Härigenom ändras avstånden
mellan de ledande partiklarna och därmed materialets
motstånd.
Man har funnit att motståndet också beror av
strömriktningen; förhållandet mellan strömstyrkorna i de båda
riktningarna kan vara av storleksordningen 2 000. Det är
därför tänkbart att använda ledande gummi för likriktning
inom radiotekniken. Vidare kan man lägga ett mycket fint
metalltrådsnät överdraget med ett tunt lackskikt mellan
gummit och elektroderna. En sådan anordning bör
fungera som triod.
Man kan också använda ledande gummi vid bestämning
av längd- och tryckändringar genom mätning av den ström
som passerar det, till reglerbara motstånd och till
mikrofoner. Man kan vidare använda ledande gummi i
apparater för bestämning av maskiners varvtal och för
spänningsreglering av t.ex. generatorfält. Ledande gummi har
nämligen visat sig ha stor känslighet och stabilitet, och
förhållandet mellan dess deformation och motstånd är
linjärt inom ett begränsat område.
Känsligheten växer med halten ledande partiklar.
Förhållandet mellan tryck och motstånd förblir konstant vid
relativt små amplituder, vilket utnyttjas i mikrofoner. En
skiva av ledande gummi läggs i kontakt med ett membran,
och packen placeras i en sluten kapsel. Mikrofoner av
denna typ med hög impedans kan konkurrera med gängse
konstruktioner på grund av gummits relativt låga pris.
För mikrofoner med låg impedans är ledande gummi
mindre lämpligt därför att värmeutveckling i det inte kan
undvikas.
I nålmikrofoner (fig. 1) placeras ett med nålen
förbundet silverstycke mellan två skivor av ledande gummi, och
yttre elektroder kopplas i Wheatstone-brygga med två
motstånd av samma storleksordning som gummiskivornas.
De erhållna utgående spänningarna blir tillräckliga för att
driva slutsteget i en förstärkare. Mikrofonen ger ca 100
mW och kan därför driva t.o.m. en högtalare. Bruset är
proportionellt mot spänningen och högst en tiotusendel av
denna. Vid användning av mycket väl polerade elektroder
kan det nedbringas till en miljondel av spänningen.
Gummits motstånd varierar med 0,1 "Vo per °C upp till
50°C. Vid högre temperatur minskar dess användbarhet
snabbt. Denna nackdel försöker man avlägsna genom att
ersätta naturgummi med en annan elast. Polysiloxangummi
kan sålunda användas vid högre temperaturer än
natur-gummi (Bevue Général du Cautchouc 1950 h. 6). SHl
Vattenlösliga skäroljors inverkan på
hårdmetallfrä-sars livslängd. Vid utslitningsprov med hårdmetallfräsar
i medelhårda stålkvaliteter har konstaterats att tillförsel
av en vattenoljeemulsion (40 delar vatten på 1 del olja)
ej ger någon ökning i verktygets livslängd och ej heller
någon förbättring av arbetsstyckets ytkvalitet.
Stålkvaliteterna SAE 3140, 4340 och 4145 har
provbearbe-tats, den sistnämnda med dels normal, dels något förhöjd
svavelhalt. Av varje kvalitet härdades och anlöptes
arbetsstycken till tre hårdhetsgrader, nämligen 200, 300 och 400
Brinell. Såsom skärmaterial användes hårdmetall av
vol-fram-titankarbidtyp. Verktyget var ett fräshuvud med
endast ett skär i arbete. Bearbetningen utfördes vid
hård-heterna 200 och 300 Brinell med skärhastigheten 131
m/min, matningen 0,28 mm per tand och skärdjupet 3 mm
samt vid hårdheten 400 Brinell med skärhastigheten 40
m/min, matningen 0,11 mm per tand och skärdjupet 3 mm.
För varje stålsort och hårdhet utfördes fyra olika prov,
nämligen utan skärolja, med oljeemulsion tillförd genom
ett munstycke riktat mot skärets släppningssida, med
oljeemulsion tillförd genom ett munstycke riktat mot skärets
släppningssida och ett riktat mot verktygets spånyta samt
med såväl fräs som arbetsstycke helt nedsänkta i
emulsionen.
I samtliga fall har bearbetning utan skärolja givit den
absolut längsta livslängden för verktyget, oavsett metoden
för skärvätskans tillförsel. Synnerligen låga värden på
livslängden erhölls med verktyg och arbetsstycke helt
nedsänkta i emulsionen. Tillförsel med ett munstycke riktat
mot skärets släppningssida visade sig vara lämpligast vid
användning av skärolja. Emulsionens rent skadliga
inverkan på verktygets livslängd antas kunna bero på
hårdmetallens känslighet för de upprepade hastiga
uppvärmningar och avkylningar, som verktyget utsätts för.
Förslitningsförloppet blev i regel gynnsammare vid fräsning
utan skärolja, då nedbrytning av den skärande eggen
sällan inträffade, i motsats till förhållandet vid bearbetning
med skärolja. Eftersom ej heller någon märkbar
förbättring av arbetsstyckets ytkvalitet i senare fallet kunde
påvisas, bör skäroljeemulsion i föreliggande fall ej användas
vid fräsning med hårdmetallskär.
Arbetsstyckets hårdhet kan ge riktvärden för bestämning
av bearbetningsdata, när erfarenhetsvärden eller resultat
av utslitningsprov ej är tillgängliga (J B Boubik i Iron
Age 23 okt. 1952). Ulf Ljung
Böcker
Essentials of industrial education, av Arthur B Mays.
McGraw-Hill, New York 1952. 248 s. 3,75
Boken är en grundlig omarbetning av en tidigare bok av
samme förf., som är professor i "industrial education" vid
University of Illinois. Mycket nytt material har
tillkommit, utarbetat av förf. för användning i universitetskurser
och täckande det mesta av modern utbildning för industrin
i USA.
Efter en historisk återblick och redogörelse för äldre
epokers utbildning av arbetskraft övergår förf. till att skildra
amerikansk utbildning inom detta viktiga område genom
tiderna.
Kapitlen 6—19 omfattar nutida problem, mål och vägar
för "industrial education" inom och utom industrin. Förf.
behandlar även de senaste tillskotten inom den rikt
förgrenade industriutbildningen.
I slutkapitlen behandlas administrationsfrågor och
utbildningen av lärare. Där ges även ett sammandrag av
utbildningsområdets frågeställningar och närmaste
expansionsbehov. Ett register i slutet innehållande ett stort antal
alfabetiskt ordnade nyckelord underlättar sökandet i
boken. Varje kapitel avslutas med sammanfattning och
slutledning, några väl formulerade frågor och uppgifter, som
är avsedda att stimulera läsarens tankeverksamhet, samt
en utvald samling referensei täckande det behandlade
avsnittet.
Arbetet ger en klar och fullständig framställning och är
lättläst. Bokens tryck och utstyrsel i övrigt är av god
kvalitet. Arbetet bör lämpa sig väl för alla
industriutbildare, chefer och lärare, men också för företrädare för
statliga och kommunala yrkes- och lärlingsskolor.
E Svedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
