Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 10 november 1953 - Hänt inom tekniken - Arméns skyddsskola - Forskning och teknik - Kurs i fotogrammetri - TNC: 20. TNC 1 och SEN 2, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872
TEKNISK TIDSKRIFT
Gasskyddstjänst övas med senapsgas, första världskrigets
skräckgas. Orsaken till att så är möjligt är inte att den
är ett dåligt stridsmedel utan att man i dag har stor
erfarenhet om skyddet mot hittills använda stridsgaser. Vid
skolan övas indikering, avgasning, sanering och första
sjukvård. Man har nu goda indikeringsmedel inte bara för
de under första världskriget använda stridsgaserna utan
också för de senare uppfunna nervgaserna som är
särskilt svåra att upptäcka i tid då de är giftiga även i
mycket små koncentrationer.
Brandtjänsten är nästan uteslutande inriktad på försvar
mot napalm. Detta stridsmedel anser man vid skolan vara
mycket överreklamerat. Det är visserligen synnerligen
verksamt mot oskyddad trupp, men även enkla gropar ger
gott skydd, och känner soldaterna till napalmens
egenskaper, kan förlusterna utom närmast intill en
napalm-bombs nedslag minskas avsevärt. Utbildningen går ut på
att visa hur man kan skydda sig mot brinnande napalm
och hur den skall släckas.
Indikering av radiologiska stridsmedel övas genom att
eleverna med instrument får fastställa riskfritt avstånd
till preparat av kobolt 60. Normalt är dessa inneslutna
i strålskydd av bly och betong nedgrävda i marken.
Forskning och teknik är namnet på en monografiserie,
som Nordisk Rotogravyr har börjat ge ut. Avsikten är att
denna serie skall utgöra ett forum, där ingenjörer och
forskare skall kunna redovisa resultaten av sina arbeten.
Samtliga tekniska beräkningar i serien kommer att göras
enligt MKSA-systemet, så att man får samstämmighet i
fråga om måttsystem inom de olika ämnesområdena. Det
första häftet i serien behandlar fysikaliska och tekniska
beräkningar med tillhjälp av det rationaliserade
MKSA-systemet, och det andra häftet omfattar ångtabeller och
termodynamiska tabeller för vatten och ånga. Tredje
häftet behandlar virkesskador och virkesvård.
Kurs i fotogrammetri. Vid Tekniska Högskolan i
München anordnas våren 1954 "Münchener Photogrammetrische
Wochen" med syfte att bereda fackmän tillfälle att lära
känna de nyaste erfarenheterna och forskningsresultaten
samt de aktuella problemen inom det fotogrammetriska
området. Huvudvikten lägges på fotogrammetri för
topografiska, kataster- och skogliga ändamål. Föreläsningarna
hålles på tyska, men sammanfattningar ges även på
engelska och franska; diskussionsinlägg kan göras på vilket
som helst av de tre språken. Vetenskapliga ledare för
kursen är professorerna Finsterwalder och Schwidefsky.
Kursen är uppdelad i två avsnitt. Under det första
avsnittet, den 15—27 mars 1954, hålles föredrag,
diskussioner, demonstrationer av instrument och övningar. Det
andra avsnittet, den 29 mars—14 april, ger ett mindre
antal kursdeltagare möjlighet att arbeta med instrumenten;
för enstaka deltagare kan tiden, efter överenskommelse,
förlängas upp till två månader. Kursavgiften är 100 DM
per kursavsnitt.
Upplysningar om kursen erhålles genom Institut für
Photogrammetrie, Topographie und Allgemeine
Kartogra-phie der Technischen Hochschule, München 2, Walter
von-Dyck-Platz 1.
TNC
20. TNC 1 och SEN 2
TNC:s första publikation TNC 1, Internationella
bokstavsbeteckningar, utkom år 1942. Redan då arbetade inom
Svenska Elektriska Kommissionen en normkommitté med
uppgiften att modernisera den år 1929 utgivna och år 1935
med obetydliga ändringar omtryckta normskriften SEN 2,
Bokstavsbeteckningar för storheter och måttenheter inom
elektrotekniken. Detta arbete har nu resulterat i
normhäftet SEN 2-1953. En av orsakerna till att arbetet tagit
så lång tid är att Internationella Elektrotekniska
Kommissionen (IEC), Internationella
Standardiseringsorganisationen (ISO) m.fl. internationella organisationer efter
världskriget snart nog kunde återuppta diskussionen på
beteckningsområdet, vilket hade till följd att det svenska
motsvarande normarbetet hejdades och delvis måste göras om.
Vid jämförelse mellan TNC 1 och SEN 2-1953, i fråga om
beteckningarna för de storheter och måttenheter som
förekommer i båda, framträder bl.a. följande skillnader; för
enkelhetens skull anges sistnämnda normskrift som SEN,
utan siffror.
Elektrisk spänning, elektrisk potentialskillnad, har
visserligen som förut i TNC 1 huvudbeteckningen U, men
reservbeteckningen har ändrats från E till V; detta är en
eftergift för IEC.
Mmk, magnetomotorisk kraft, magnetisk spänning, har
fått reservbeteckningen &, emedan huvudbokstaven M även
användes i andra betydelser, som ibland kan tänkas vålla
missförstånd.
Den välkända magnetiska storhetsbeteckningen H har
behållit sin innebörd, men storhetens förutvarande namn
"magnetisk fältstyrka" vill många numera på grund av
ändrade fysikaliska betraktelsesätt i stället använda för
den storhet, som av gammalt betecknas B och som
fortfarande även kan kallas magnetisk flödestäthet. Något
nytt invändningsfritt namn för storheten H har inte
framkommit, varför den i SEN står namnlös, definierad genom
sitt samband med andra storheter.
I TNC 1 förekom storheten "magnetiseringsintensitet"
med beteckningen J. Enligt senaste IEC-normer svarar mot
beteckningen J namnet "magnetisering", och storheten
räknas vara av //-dimension. SEN nämner dels
magnetisering M, av H-dimension, dels inducerad flödestäthet J,
av B-dimension. I en not påpekas att för dessa båda
storheter internationell oklarhet råder i fråga om såväl
benämning som beteckning.
För antalet polpar (i en maskin) angav TNC 1
beteckningen p enligt IEC, men påpekade i en not att SEN 2 med
p menade antalet poler. SEN 2-1953 har behållit det
svenska skrivsättet p för antalet poler.
Temperatur över isens smältpunkt har ändrat beteckning
från t med reserv till t? med reserv t. Förut var S
reservbeteckning för absolut temperatur, men denna storhet
har nu kvar endast huvudbokstaven T, medan O fått
betydelsen temperaturskillnad.
Ljusflöde har ändrat beteckning från <P till F.
Ljustäthet, som nu hellre kallas luminans, har fått
huvudbeteckningen L i st.f. B, som blivit reserv.
Rymdvinkelns enhet 1 steradian betecknas 1 sr, i st.f.
1 str.
Längdenheten 1 mikron, 1 [i, får nu även kallas 1
mikrometer och betecknas 1 [a m.
Frekvensenheten 1 hertz skall betecknas 1 Hz, icke 1 hz
som i TNC 1; beteckningen har fastställts av nionde
allmänna konferensen för mått och vikt i Paris år 1948.
Kraftenheten 1 pond, 1 p, har införts, med 1 000-falden
1 kp; TNC 1 angav för denna större enhet namnet "1
kraftkilogram", utan beteckning.
Kraftenheten 1 newton, som inte fått någon beteckning
i TNC 1, skall betecknas 1 N.
Måttenheten för ljusstyrka, 1 candela, för vilken TNC 1
angav 1 c, skall i stället betecknas 1 cd.
Måttenheten för luminans (ljustäthet) var förut 1 stilb,
1 sb = 1 cd/cm2; nu har i stället införts den betydligt
mindre enheten 1 nit, 1 nt = 1 cd/m2.
En del storheter och tillhörande beteckningar som stod
upptagna i TNC 1 förekommer ej i SEN, som däremot
innehåller mycket som inte fanns i TNC 1. Skillnader av
detta slag kan emellertid inte redovisas här.
Publikationen TNC 1 är slutsåld och har genom
utgivningen av SEN 2-1953 förlorat sin giltighet. Huruvida den
kommer att ersättas av en ny TNC-publikation är ännu
ej bestämt. JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
