Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1953 - Böcker - Die Kennlinien einer Freistrahlturbine im Triebgebiet sowie im Bremsgebiet und die Wirkungsgrade im Triebgebiet, av M Oledal - Feinstarbeit, Rechnen und Messen im Lehren-, Vorrichtungs- und Werkzeugbau, av O A - The atomisation of liquid fuels, av Wll - Methods of hydrodynamic compuation of ship propellers, av Erik Ullman - Approximate solution of simultaneous equations by means of transformation of variables. Applications to aeronautical problems
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 november 1953
901
provningsförloppet. Den provade peltonturbinen var
konstruerad för 80 m fallhöjd, 0,08 m3/s vattenmängd, 70 hk
effekt och varvtalet 750 r/m. Figurerna visar försöksturbin,
munstycke och skovel i sektion samt uppställnings- och
kopplingsschema. Resultatet av de utförda proven redovisas
i tabeller och diagram samt diskuteras.
I den sammanfattande avslutningen framhålles att
områdena u < 0 och u > Umax är av intresse därför att
broms-ning av ett turbinaggregat kan ske på sätt som motsvarar
endera av dessa, nämligen antingen med en bromsande
stråle mot baksidan av det ordinarie hjulets skövlar eller
mot ett särskilt peltonhjul monterat vid sidan av det
ordinarie men med motsatt arbetsriktning. Här lämnas även
anvisning om hur beräkning av erforderliga dimensioner
kan genomföras i de två fallen. — Det säges vidare, att på
detta sätt kan bromsturbinen för turbin-pumpaggregat i
stora ackumuleringsverk beräknas och konstrueras. Vid
övergång från turbindrift till pumpdrift tjänstgör denna då
först för bromsning av turbinen, som vid stopp
frånkopplas, och därefter för igångsättning av pumpen till synkront
varvtal då generatorn — motorn infasas på nätet.
Arbetet rör sig på ett ganska speciellt fält, som ej är så
särdeles aktuellt i Sverige. Som exempel på ett omsorgsfullt
genomfört forskningsarbete erbjuder det dock mycket av
intresse och det kan med behållning studeras ej bara av den
som sysslar med turbiner och bromsfrågor utan också av
den som arbetar med laboratorieförsök och provningar av
liknande art. M Oledal
Feinstarbeit, Rechnen und Messen im Lehren-,
Vor-richtungs- und Werkzeugbau, 2:a uppl., av E Busch &
F Kähler. Werkstattbücher, h. 86. Springer, Berlin 1951.
66 s., 107 fig. 3,60 DM.
Den som sysslar med konstruktion och tillverkning av
mätdon och uppspänningsanordningar för arbetsstycken
eller verktyg måste kunna utföra noggranna mätningar,
särskilt av avstånd och vinklar.
Föreliggande häfte består av en matematisk och en
teknisk del. I den förra förklaras algebrans, geometrins och
trigonometrins grundbegrepp. Den senare behandlar
metoder att bestämma konor, sfärer, hålavstånd och vinklar.
Läppningstekniken för bearbetning till noggranna mått
samt allmänna Verkstadstekniska råd har fått var sitt
kapitel. En vinkelfunktionstabell avslutar häftet.
Det kan rekommenderas verkstadsmannen för studium.
O A
The atomisation of liquid fuels, av E Giffen & A
Mu-raszew. Chapman & Hall, London 1953. 246 s., ill. 36 sh.
Vid förbränning av oljor såväl i eldstäder som i motorer
med insprutning av bränslet är oljans finfördelning eller
"atomisering" av mycket stor betydelse. Det är därför
fullt naturligt att denna process varit föremål för många
undersökningar och ett stort antal typer av brännare eller
spridare har också kommit fram. Man har dock saknat
en modern sammanfattning av forskningen på området.
Den nu utkomna boken behandlar problemet ur både
teoretisk och praktisk synpunkt.
Första kapitlet behandlar i anslutning till fotografier
mekanismen vid bränslets finfördelning till en bränsledimma.
Dennas storlek och form, dropparnas storlek och
genom-trängningsförmåga i gaser av olika tryck samt
fördelningen på olika droppstorlekar diskuteras härefter.
Inverkan av spridarens konstruktion på bränslespridningen
analyseras ingående.
Förf. behandlar teoretiskt förloppet i en virvelspridare
av vanlig typ och beräkningsresultat jämförs med resultat
från prov, och dimensionsanalys införes för korrelation
av resultaten. Vidare undersöks inverkan av vätskans
egenskaper, täthet, viskositet och ytspänning, inverkan av det
gasformiga mediets egenskaper, främst täthet eller tryck,
och av dess rörelse samt inverkan av insprutningstrycket.
Olikheter och likheter mellan intermittenta insprutnings-
förlopp i motorer och kontinuerliga i eldstäder påvisas,
och slutligen ges en översikt över experimentella metoder
för undersökning av bränsledimmor.
Litteraturförteckningen är på 7 s.
Den väl skrivna och väl illustrerade boken kommer med
säkerhet att läsas med stort intresse av den som vill ha
en fylligare framställning av atomiseringsförloppet än vad
man får i de vanliga böckerna om oljeeldning. Wll
Methods of hydrodynamic computation of ship
propellers, av Jörgen Marstrand. Träns. Dan. Acad. of
Technical Sciences nr 1 1952. Gad, Köpenhamn 1952. 112
s., 6 fig., 2 diagr., 27 tab. 10,50 dkr.
Föreliggande arbete som är förf:s doktorsavhandling
tillkom med tanke på att undersöka hittills uppställda
propellerteorier och möjligheterna att med deras hjälp kunna
beräkna en propeller.
Faktorer som påverkar en propeller är bl.a.- medström,
bladantal, profilmotstånd, gittereffekt, strålundertryck och
kontraktion av propellerstålen. Emellertid har ingen av
de hittills framförda teorierna samtidigt tagit hänsyn till
alla dessa egenskaper. Det har därför varit arbetets mål
att åstadkomma en teori i vilken hänsyn tas till dessa
egenskaper, och att kontrollera teorin genom praktiska
försök.
I inledningen lämnas en historisk översikt över de olika
propellerteorier som uppställts. Därvid särskiljs tre
huvudteorier: bladelementteorin, impulsteorin och
cirkulationsteorin.
I första kapitlet behandlas den grundläggande principen
för impulsteorin, samt de olika forskningsresultat som har
framkommit. Teorin har utvidgats så att den tar hänsyn
till medström, profilmotstånd, gittereffekt, strålundertryck
och kontraktion men däremot inte till antalet blad,
emedan den förutsätter ett oändligt antal blad.
Andra kapitlet behandlar cirkulationsteorin för
propellrar. Fördelen med denna metod framför den föregående
är att man här även kan ta hänsyn till propellerns
bladantal.
Med dessa utgångspunkter undersöks i tredje kapitlet
förutsättningarna för att man skall kunna få en
stigningsfördelning så att propellern skall få bästa verkningsgrad.
I fjärde kapitlet redogöres för den praktiska
tillämpningen av de erhållna resultaten, och som exempel har tagits
två likformiga propellrar som tillverkats speciellt för
ändamålet och provats vid Statens Skeppsprovningsanstalt i
Göteborg. Resultaten har sammanförts i tabellform i slutet
av boken. Vid jämförelse mellan beräknade och uppmätta
värden på propellertryckkraft och -moment erhålles vid
gitterkorrektion enligt Gutsche en avvikelse på ca 10 °/o.
Om gitterkorrektionen utföres enligt Schoenherr minskar
dock skillnaden avsevärt.
Dessa jämförelser avser blott en enda propeller i två
skalor. Förf. varnar därför för att dra alltför vittgående
slutsatser av resultaten. Han framhåller dock
gitterkorrek-tionens stora betydelse.
Det huvudsakliga resultatet är enligt förf. att det med
hjälp av de framlagda beräkningsmetoderna är möjligt att
studera de olika faktorernas inverkan sinsemellan.
Erik Ullman
Approximate solution of simultaneous equations by
means of transformation of variables. Applications to
aeronautical problems, av B Langefors. Saab TN 7,
Linköping 1952. 26 s., 2 fig.
G Kron har visat att elektriska och dynamiska system kan
analyseras med hjälp av geometri i en n-dimensionell
rymd. De tvång som sammanbinder systemets ekvationer
definierar en delrymd med m—n dimensioner, vilket också
är innebörden i Lagrange’s metod där delrymden
representeras av de generaliserade koordinaterna. Benämningen
"generaliserade" har för övrigt enligt modernt
betraktelsesätt ej längre någon motivering. För linjära system leder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
