Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1953 - Debatt: STF:s stadgar, av Ivar Herlitz och Oskar Åkerman - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
976
TEKNISK TIDSKRIFT
räknade alla dem som under gångna år aktivt medverkat
i föreningen och dess avdelningar och vilkas erfarenhet
alltså borde vara särskilt värdefull för utformningen av
det kommande arbetet.
Vidare säges att man hoppas kunna samla all
intresseverksamhet inom Svenska Teknologföreningen, även om
man sedan säger, att den mest intressebetonade
verksamheten, nämligen förhandlingsverksamheten i löne- och
anställningsfrågor, skall omhändertas av ett särskilt
civilingenjörsförbund. Intet antydes om det ofta påpekade
förhållandet att olika fack bör ha möjlighet att gå fram
efter olika linjer och alltså även att bibehålla skilda
föreningar.
Det framgår vidare, icke minst av antydningarna om de
olika organens budget, att de nya specialföreningarna skall
överta hela de hittillsvarande riksförbundens verksamhet
med undantag av de rena förhandlingsfrågorna. Särskilt
har framhållits den omfattande statistikverksamheten, som
alltså även i framtiden förblir uppdelad på ett stort antal
föreningar. Olägenheterna härav kan visserligen minskas
genom centralisering av själva den mekaniska
utrustningen, men till en rationalisering av sådan art behövs ju inga
stadgeändringar. Ändringen innebär alltså ingen som helst
rationalisering ur materiell synpunkt utan snarare tvärt
om, då väl civilingenjörsförbundet knappast kan avstå
från att i konfliktsituationer eller vid andra kritiska
tillfällen ha en utredningsapparat av denna art till
förfogande.
De frågor som uppställer sig och på vilka man borde
kunna kräva klara och bindande svar från styrelsens sida,
innan en stadgeändring i det framlagda förslagets anda
kan accepteras, synes vara följande:
Huru kan föreningen säkerställa, att dess hittillsvarande
arbetsuppgifter över huvud taget blir beaktade inom
föreningar, vilkas huvuduppgifter blir helt andra, och vilka
därför måste välja sina funktionärer framför allt med
hänsyn till dessa nya huvuduppgifter?
Kan styrelsen garantera, att de avdelningar, som icke vill
sammanslå sig med motsvarande riksförbund, alltjämt får
ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet som
hittills?
Vilka möjligheter kommer föreningen över huvud taget
att ha att påverka specialföreningarnas arbetsuppgifter,
då dess styrelse till två tredjedelar består just av
representanter för dessa specialföreningar?
Vilka garantier har föreningen skaffat sig för att i
framtiden säkerställa specialföreningarnas neutralitet i
konfliktsituationer, då förhandlingsorganisationen till dem
överlämnat sitt i sådana fall kanske viktigaste vapen?
Vilka möjligheter har föreningen att i framtiden
påverka valet av medlemmar? Jag tänker härvid icke
närmast på risken för att de formella kompetenskraven skulle
kunna komma att obehörigt sänkas, utan snarare på att
formella kompetenskrav kan förhindra inval av värdefulla
medlemmar, som uppfyller de högsta krav på reell
kompetens.
Det förefaller mig, som om svar på dessa frågor endast
kan lämnas i form av klara avtal med de olika
intresseorganisationerna, och det borde vara ett minimikrav att
åtminstone utkast till sådana avtal kunde företes, innan
ett så valhänt och likväl uppenbarligen vittgående förslag
som det nu framlagda kunde godkännas.
I sin nuvarande form är de nya stadgarna oantagbara.
Ändringarna är dessutom onödiga, enär de nya stadgarna
icke möjliggör annan förändring av föreningens
verksamhetsfält än de nuvarande. Styrelsens förslag bör därför
på stämman den 15 december avslås. Ivar Herlitz
En kort kommentar i pressläggningsögonblicket:
Dr Herlitz frågar: "Hur kan föreningen säkerställa att
dess hittillsvarande arbetsuppgifter överhuvudtaget blir
beaktade inom föreningar vilkas huvuduppgifter blir helt
andra?" Erfarenheten ger intet belägg för att de special-
föreningar som kan bildas genom sammanslagning av
STF:s fackavdelningar och motsvarande riksförbund
kommer att få andra huvuduppgifter än de nuvarande
avdelningarnas. Arbetet inom de senare har kompletterats av
den för facket mera specialinriktade verksamhet på det
tekniska upplysningsområdet som bedrivits inom
riksförbunden. Samstämmiga uppgifter vittnar 0111 att denna
verksamhet är betydligt mera omfattande än den rena
in-tresseverksamheten. Vid sammanslagning förstärkes
sålunda i första rummet den ideella verksamheten för facket
ifråga.
Vidare: "Kan styrelsen garantera att de avdelningar som
icke vill sammanslå sig med motsvarande riksförbund
alltjämt får ekonomiska möjligheter att fortsätta sin
verksamhet som hittills?" Inom STF:s styrelse har man
förvissat sig om att riksförbunden hyser ett varmt intresse
för att de kvarstående avdelningarna skulle beredas
ekonomiska och andra möjligheter att med kraft fortsätta sin
hittillsvarande verksamhet.
Den tredje frågan kan besvaras i korthet sålunda: STF:s
styrelse består redan nu till två tredjedelar av
avdelningarnas representanter. Då det ligger i avdelningarnas
händer att själva avgöra om de skall samgå med motsvarande
riksförbund torde man kunna förutsätta att de nuvarande
avdelningarnas arbetsuppgifter blir väl tillgodosedda i de
nya organisationerna.
Herlitz’ nästa fråga gäller: "Vilka garantier har
föreningen skaffat sig för att i framtiden säkerställa
specialföreningarnas neutralitet i konfliktsituationer?" Som
förutsättning för samarbetet gäller att Sveriges
Civilingenjörsförbund (CF), den organisation som skall överta löne- och
anställningsfrågorna, i sina stadgar intar följande passus:
"Sådan riksorganisation ( = specialförening) äger icke
under eget namn föra förhandlingar angående löne- och
anställningsfrågor." Medlem i specialförening är fri att
ansluta sig till eller stå utanför CF och är i senare fallet
givetvis belt obunden av de direktiv som CF i
konfliktsituationer kan komma att föreskriva sina medlemmar.
I nästa fråga berör Herlitz det förhållandet att de
nuvarande riksförbunden i vissa avseenden har mer
skärpta intagningsbestämmelser än STF. Han uttrycker
den farhågan att välkvalificerade men icke
högskoleutbildade medlemmar i fortsättningen icke alls eller på
sämre villkor skulle kunna vinna anslutning till
specialföreningarna än till de nuvarande avdelningarna.
Anmärkningen är riktig om Herlitz tänker på deras
anslutning till CF. I specialförening och därigenom i STF äger
dock denna medlemskategori samma rättigheter som
övriga medlemmar.
Till sist: De avtal med de olika intresseorganisationerna
som Herlitz efterlyser kan endast träffas sedan
förutsättningarna för ett successivt samgående mellan
avdelningarna och motsvarande riksförbund skapats.
Stadgeändringsförslaget avser att öppna vägen för dylikt samgående
men lägger i avdelningarnas och STF:s styrelses hand att
för varje fack träffa det för detsamma lämpligaste
avtalet. De av de olika fackens speciella struktur betingade
förhållandena och medlemmarnas önskemål kan bäst
tillgodoses genom att stor frihet i samarbetsformen beredes
inom den större samorganisationens ram.
STF:s nuvarande styrelse har en sammansättning av
fullmäktigekaraktär, och i den mån styrelsen åtnjuter
föreningens förtroende torde den med sin sakkunskap och
tyngd bättre än någon annan instans inom föreningen
kunna tillvarataga alla de intressen inom föreningens
medlemskår som har berättigade anspråk på att bli hörda i
detta sammanhang. Oskar Åkerman
Rättelse. I uppsatsen "Dextran — en svensk
plasma-ersättning" (Tekn. T. 1953 s. 863) uppges på s. 865 att
högsta tillåtna koncentration av metanolånga i luft är 200
mg/1. Denna siffra skall vara 0,26 mg/1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
