Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1953 - Teknik vid godsmottagning, lagring och utlastning, av Erik J Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1000
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. överbyggnad på hamnmagasin i New York för
fastsättning av linskivor vid lastning och lossning av fartyg.
Har företaget eget stickspår kan det, där
terrängen tillåter, vara ekonomiskt fördelaktigt att
schakta ned detta spår så att järnvägsvagnarna
kommer i nivå med på marken liggande
lagerbyggnader. Man kan då köra direkt ombord på
järnvägsvagnarna som vid vanlig lastkaj.
Kostnaderna för denna nedschaktning får jämföras
med de ekonomiska fördelar man kan uppnå vid
en placering av byggnaden med bottenvåningens
golv i markplanet.
Vid lossning av bulkmaterial från öppna
järnvägsvagnar användes vid stora anläggningar med
hög frekvens ofta "vagnstippare", varvid hela
järnvägsvagnen tippas i sid- eller längsled och
på det sättet snabblossas. Bulklast kan också
lossas med ett schaktbjad soin är monterat på en
lång arm, vilken uppbäres av en
lastningstraktor, gaffeltruck e.d. Lossningsarbetet med denna
anordning utförs så att sidolemmarna på
järnvägsvagnens ena långsida fällas ned,
schaktbladet lyfts över de uppstående sidolemmarna på
andra sidan järnvägsvagnen och sänks ned ome-
delbart innanför. Traktorn kör därefter rakt
fram och schaktbladet skjuter av materialet som
ligger på järnvägsvagnen. På detta sätt förflyttar
sig traktorn fram och tillbaka och i sidled så att
hela vagnsflaket blir tömt. Om lastningstraktor
eller truck redan finns tillgänglig inom företaget
blir denna lossningsmetod ekonomiskt mycket
fördelaktig även om endast ett fåtal
järnvägsvagnar per vecka skall lossas, jämfört med
kostnaderna för lossning för hand med skyffel.
Lossning från fartyg
I alla större svenska hamnar lossas och lastas
fartyg nästan undantagslöst med hamnkranar.
Vanligen placeras det ankommande godset med
kranens hjälp endera på järnvägsvagn eller
annat transportfordon uppställt på kajen under
kranen eller också lägges godset av på kaj
området innanför kranspåret. Det kan slutligen också
placeras på lastaltanen på hamnmagasin som
ligger innanför kranspåren. En karakteristisk
bild för våra svenska storhamnar är långa rader
av förnämliga hamnkranar som står sysslolösa
under en stor del av året. Väldiga investeringar
krävs för denna utrustning och därtill kommer
stora belopp som åtgår för den dyrbara
kaj-konstruktion som de tunga kranarna fordrar.
Här finns ej utrymme för en närmare analys av
dessa förhållanden. Nämnas bör emellertid att i
New Yorks hamn används inga hamnkranar med
undantag för ett fåtal pontonkranar. Lossning
och lastning sker med fartygens egna vinschar
och bommar kompletterade med vissa enkla
tekniska arrangemang i anslutning till de
omedelbart intill fartyget liggande hamnmagasinen.
Fig. 8 visar hur linan från ett fartygs ena vinsch
lagts i ett block som är fastsatt vid en uppbyggd
järnkonstruktion på hamnmagasinet. Denna lina
arbetar i samspel med linan från bommen över
lastluckan och på detta sätt kan godset med de
båda vinscharna spelas upp från fartygets inre
och till lastplattformar vid magasinets olika
våningsplan. På moderna fartyg har man flyttat
manöverorganen till vinscharna fram till kanten
av lastluckan och utformat dem så, att en man
kan sköta båda vinscharna, samtidigt som han
kan se ned i luckan och alltså själv avgöra vilka
manövrer som skall utföras. Härigenom behöver
luckbasen ej dirigera varje rörelse och
lossnings-eller lastningsarbetet går fortare.
Traktortåget har i många avseenden
revolutionerat transport- och hanteringstekniken såväl i
hamnarna som på andra lastageplatser. Det
består av en dragtraktor och ett varierande antal
släpvagnar, fig. 9. Om transportsträckan endast
omfattar horisontella eller mycket svagt lutande
körbanor, får traktortåget en betydande
transportkapacitet. En liten dragtraktor kan då lätt
förflytta lastmängder på 30 t eller därutöver
fördelade på släpvagnarna. Traktortåget medför
Fig. 9. Traktortåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
