Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 4 januari 1955 - Registrering av snabba förlopp, av J H - Elektrolytisk utfällning av porösa metaller, av U T—h - Gasers inverkan på termoelement, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 januari 1955
15
Fig. 2.
Strål-gdng i
fler-strålerör
med
elektrostatisk strål-klyvning.
ett normalt katodstrålerör vid direkt anslutning har full
känslighet upp till ca 100 MHz.
Med efteraccelerationsanordning kan lineariteten
utsträckas till ca 500 MHz men känsligheten blir då avsevärt
lägre. Då elektronernas löptid påverkar lineariteten vid
dessa höga frekvenser har man sökt att studera
ultra-snabba förlopp med mikrooscillografer där
avlänknings-systemet utförts som ett vågledarsystem och där skärmen
betraktas i en förstoringsapparat, övre gränsfrekvensen
för en sådan oscillograf har beräknats till 3 200 MHz.
Olika typer av flerstråleoscillografer har utvecklats.
Elek-tronkopplaren innehåller en multivibrator som växelvis
inkopplar två separata förlopp på avböjningsplattorna.
Förloppen tecknas på skärmen i form av tättliggande punkter
som för ögat sammanfaller till linjer.
Multivibratorfrekven-sen anger övre gränsfrekvensen. I en typ med flera
separata elektronkanoner och avlänkningssystem i ett rör
undviker man inbördes påverkan mellan de olika förloppen,
men härigenom kan icke önskvärda fasskillnader i
tid-axelåtergivningen uppstå, varjämte röret blir dyrbart.
En länge använd princip för dubbelstråleoscillograf med
gemensam elektronkanon och en anod där elektronstrålen
klyves i två har utvecklats till en typ med ett
elektrostatiskt fokuseringssystem som delar upp strålen i fyra lika
strålar (fig. 2). Med gemensam tidsavlänkning för hela
systemet får alla fyra strålarna samma nollpunkt och
fasläge. Trots uppdelningen på fyra strålar blir
ljusintensiteten fullt tillfredsställande på grund av linssystemets
stora öppningsvinkel (Ziemens Zeitschrift nov. 1951 s. 240,
april 1954 s. 125, Elektrotechnische Zeitschrift april 1954
s. 109). J H
Elektrolytisk utfällning av porösa metaller. Man kan
fälla ut metaller i högporös form, som har god
vidhäftning till grundmetallen. Detta har tidigare tillämpats inom
förbränningsmotortekniken där cylinderväggarna enligt
van der Horsts metod elektrolytiskt belagts med porös
krom som har självsmörjande karaktär.
Vid Battelle Memorial Institute har man funnit att en
tillsats av kolloidal grafit (Aquadag) till ett surt
metallutfäll-ningsbad åstadkommer en vidhäftande metallutfällning
med genomgående porer som utbildas vinkelrätt mot
ka-todytan. Porositeten kan bli upp till 70 %> då pordiametern
ligger mellan 50—200 Med lägre porositet följer mindre
pordiameter. Porösa rör av koppar, nickel eller zink med
2—3 mm väggtjocklek kan framställas om man som
katod använder en stålbult som beläggs med ett separerande
grafitskikt. Rören släpper igenom såväl gaser som vätskor.
En olägenhet är att rören blir sköra.
Ett lämpligt kopparbad innehåller 150 g/1 CuS04 • 5 H20,
150 g/1 H2S04, 65 g/1 Aquadag och ca 20 g/1 gelatin.
Aquadag är en dispersion av grafit i vatten med 22 %>
torrsubstans samt vissa stabiliseringsmedel, såsom tannin och
ammoniak. I sura lösningar är grafitpartiklarna positivt
laddade och överförs alltså elektroforetiskt till katoden.
De är negativt laddade i neutral eller alkalisk miljö. För
att hindra koagulering måste elektrolyten röras om
kraftigt genom luftinblåsning. Katoderna bör även rotera.
Lämplig badtemperatur är 30°C och strömtäthet 7,5—12
A/dma.
För porösa nickelutfällningar anges som lämplig
elektrolyt 330 g/1 NiS04 • 6 H20, 45 g/1 NiCl2 • 6 H20, 40 g/1 H3B03
och 60 g/1 Aquadag. Vid 60 g/1 Aquadag erhålls högsta
porositet (45 o/o); denna blir mindre vid både lägre och
högre mängd Aquadag. Vid konstant Aquadagmängd ökar
porositeten proportionellt mot strömtätheten och omvänt
proportionellt mot temperaturen. Som lämplig temperatur
och strömtäthet anges 60°C och 12 A/dm2.
För porösa zinkutfällningar används 300 g/1 ZnS04 • 7 H20,
15 g/1 NaOOCCH3 ■ 2 H20, 30 g/1 NH4C1 och 50 g/1 Aquadag
vid 33°C och 10 A/dm2. Porositeten avtar med sjunkande
pH och blir högst vid pH ca 5,5.
Elektrolyternas livslängd anges till 10—20 dygn, emedan
grafiten sedan koagulerar. Ny tillsats av Aquadag hjälper
egendomligt nog inte. Man har prövat andra kolloidala
grafitprodukter men Aquadag har visat sig bäst (Ch. Faust
& W Safranek i Transactions of the Institute of Metal
Finishing 1954 s. 369). U T—h
Gasers inverkan på termoelement. Vid val av
termoelement (Tekn. T. 1954 s. 307) för temperaturmätning i
ugnar och eldstäder måste man ta hänsyn till olika gasers
inverkan på olika termoelementmaterial.
Jäm-konstantan-element kan med gott resultat användas
upp till 750°C så länge kolhalten i järnet inte ändras.
Elementet är sålunda inte lämpligt i en kraftigt reducerande
atmosfär, där man riskerar uppkolning av järnet, vilket
skulle ge en minskning av termokraften.
C hr o me l-Al ume l-e lementet, som är mycket tillförlitligt i
oxiderande atmosfär, påverkas ogynnsamt i reducerande
atmosfär. Det är särskilt känsligt för fuktigt väte och
kolmonoxid, som påverkar Chromel-tråden. Termokraften kan
härvid sjunka mycket snabbt, fig. 1, och även med
skyddsrör kan man få en försämring av termoelementet, emedan
gasen tränger genom rörmaterialet. Genom ventilation av
skyddsröret med luft kan man, om luftcirkulationen är
tillräckligt kraftig, eliminera de farliga gasernas inverkan.
Fig. 1. Avläst temperatur på termoelement av 1,83 mm tråd
i starkt reducerande atmosfär vid 1 093°C; 1—6
Chromel-Alumel, 7 nickel-nickelmolybden; 1 öppet skyddsrör, 2
slutet skyddsrör av kolstål, 3 slutet skyddsrör av kromstål
(28 °/o Cr), A, 5 och 6 slutna skyddsrör av kromnickelstål
(16 »/o Cr, 36 °/o Ni), Sillimanit och Inconel; 7 slutet
skyddsrör av kromnickelstål (16 °/o Cr, 36 °!o Ni), tätat med glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
