Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1955 - Statistik och teknik, av Nils Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRIFT
Undervisning i statistiska metoder
Kunskapen om de statistiska metoderna bör få
ökad spridning. De kan på intet sätt betraktas
enbart som en formell teknik, som man lär sig
handha på kurser eller i läroböcker. Det är
väsentligt att man tillgodogör sig det statistiska
tänkesättet och lär sig att tänka i variationer i
stället för precisa mått samt lär sig att analysera
och schematisera. Det torde vara omöjligt att
öka den statistiska undervisningen vid de
tekniska högskolorna så att detta krav tillgodoses.
"Variationstänkandet" kan också förväntas i
viss grad kollidera med den övriga tekniska
undervisningens metoder. Den statistiska
undervisningen måste i ännu högre grad än vad fallet är
med den övriga undervisningen enbart bli rent
grundläggande. Huvudparten av skolningen bör
äga rum vid vederbörandes konfrontation med
verkligheten.
I samverkan mellan Svenska
Teknologföreningen och Statistiska Forskningsgruppen vid
Stockholms Högskola har ordnats en serie kurser i
statistik. De har rönt ett stort intresse från
teknisk-industriellt håll och har gett klart besked
om att de statistiska metoderna nu på allvar
håller på att tränga in i industrin. Intresset talar
också sitt tydliga språk i fråga om lämpligheten
av att fortsätta med denna verksamhet. Frågan
är emellertid om det inte finns ett behov även av
andra former för kontakt mellan statistiker av
facket och tekniker som sysslar med dess
till-lämpningar. Det finns säkerligen intresse för att
anordna smärre konferenser, som inte behöver
ha karaktären av undervisning utan där man
under fria former kan ta upp problem till debatt.
Ett exempel härpå utgör i viss mån den kurs i
kvalitetskontroll som anordnades 2—3
december 1954. Tiden borde nu också vara mogen för
att på allvar ta upp frågan om startandet av en
särskild tidskrift för statistikens användningar
inom tekniken.
De åtgärder som nämnts är huvudsakligen
sådana som redan vidtagits eller som kan vidtas
utan dröjsmål, även om man kan fråga sig om
de skall överlämnas till mer eller mindre privat
initiativ i stället för att organiseras centralt.
Konsulterande verksamhet
Konsulterande verksamhet bedrivs vid alla
universitets- och högskoleinstitutioner för statistik,
där den fyller ett rent vetenskapligt behov,
nämligen att befrukta en forskning som till sin natur
bör vara knuten till praktiska frågeställningar.
En på privat initiativ baserad
konsultationsverksamhet förekommer även och denna form
för kontakt mellan industri och statistik torde
komma att svälla.
Båda formerna lämnar sitt bidrag till
framåtskridandet, men ingen av dem är helt fri från
brister. I en vetenskap, sådan som den mate-
matiska statistiken, som nu och under en lång
tid framöver kommer att vara stadd i stark
utveckling, måste en helt kommersiellt organiserad
konsultationsverksamhet få svårigheter att hålla
sig aktuell och att undvika att stagnera. Den
universitetsdrivna konsultationsverksamheten
torde ej i det långa loppet kunna tillfredsställa
industrins krav på service. Därtill är resurserna
för små. Dessutom torde en
universitetsinstitution inte i alltför stor utsträckning böra ägna sig
åt serviceverksamhet, med risk att forskningens
nivå sänkes. En uppriktig vilja till service kan
inte förenas med en renodlat forskningsmässig
inställning till ämnet. Å andra sidan bör
naturligtvis en universitetsinstitution kunna lämna en
modernare service än ett kommersiellt företag,
eftersom man där bättre följer med ny
forskning. Detta är åtminstone fallet om forskningen
är inriktad på för industrin aktuella problem.
Den statistiska forskningens inriktning
Den moderna statistikens metoder växte till en
början fram i intim kontakt med
jordbruksforskning och medicinsk-biologisk forskning.
Minnena från barnaåren har i hög grad satt sin
prägel på metodernas utformning. För de
tekniskindustriella tillämpningarna, som är av betydligt
senare datum, har detta betytt att man i stor
utsträckning fått hålla till godo med metoder som
inte säkert alltid varit de mest ändamålsenliga.
Jordbruksforskaren har begränsad tid till
förfogande för själva experimenten men desto mer
tid för planering och för utvärdering av
försöksresultat. Han inriktar sig därför på stora och
komplicerade försöksplaner. Inom industrin
torde i huvudsak det motsatta förhållandet råda.
Numeriska data kan presteras med hög takt och
man har inte tid att vänta någon längre tid på
utvärderingen därav, varför tyngdpunkten
förflyttas till enkla men effektiva metoder.
Efter de hälsosamma barnaåren på landet
skickades statistiken till universitetsutbildning och
hamnade hos matematikerna. Detta hände på
1930-talet som markerar den stora vändpunkten
inom statistiken. Följden blev en våldsam
utveckling, såväl beträffande logiska grundvalar
som metoder, och den pågår ännu med
oförminskad styrka. Matematikernas insats kan
knappast överskattas. Man kan dock fråga sig om det
i längden är lyckligt att den rena teorin får inta
en så dominerande ställning i en vetenskap med
så utpräglad praktisk förankring. Det är långt
ifrån säkert att de problem som matematikerna
ställer upp alltid har den största praktiska
betydelsen. Man kan t.ex. peka på
signifikanskri-teriernas dominerande ställning, där den
teoretiska frågeställningen trängt undan den
praktiska. Det är också för en statistiker nästan en
smula genant att finna att vissa praktiska
frågeställningar av mycket enkel och vanlig natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
