- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
31

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1955 - Laddning av borrhål, av Carl Hugo Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 januari 1955

31

För att undersöka risken för initiering då ett
laddrör som fastnat i borrhålet rycks loss med
våld har försök utförts13 med en apparat (fig. 7),
som består av ett kraftigt stativ av stålrör med
ett bord av U-järn på vilket en granitplatta med
en halvcylindrisk ränna är fastkilad. I rännan
placeras ett 60 cm långt rör med en dragstång i
ena änden. Vid dragning pressas röret mot
rännans botten av en spännarm med vridcentrum i
stativets topp. Därvid ökar trycket och
motståndet mot dragningen ända tills spännarmen
passerat symmetriläget.

Spännarmens längd och därmed maximala
tryckkraften kan varieras med en gängad hylsa.
Dragstången är kopplad till en
fjäderdynamo-meter och en draglina med en uppgillrad vikt
på 113 kg. Då en spärr öppnas faller vikten fritt
tills draglinan blir spänd; den ger då ett kraftigt
ryck i dragstången, så att spännarmen passerar
symmetriläget. Den maximala dragkraften
bestämdes vid försöken genom mätning av
fjäderns maximala längd under rycket. Den
varierades mellan 100 och 300 kp. Genom särskilda
försök med trådtöjningsgivare och
katodstråloscillogram4 fastställdes att detta motsvarar
maximalkraften då 1—3 man kraftigt rycker i
en stång (fig. 8).

Av försöken framgår att lokalt begränsade
explosioner kunde uppkomma i LFB, om
sprängämnet lades på omedelbart efter det att stenen
tvättats med aceton och torkats med blåslampa.
Om stenen fick stå över natten i luft med 60—
65 % relativ fuktighet innan sprängämnet
smetades på, uteblev emellertid alla
explosionsverkningar. Då stenen är våt torde även
spränggela-tin med 95 % NG1 uthärda denna
friktions-påkänning. Om murbruk var inblandat i
spräng-gelatinet hördes visserligen i några fall ett
knastrande ljud, men sannolikt alstras detta av små
lokala explosioner som icke kan sprida sig till
omgivningen.

Borrningskostnad och laddningsfördelning

Vid pallsprängning med en eller flera hålrader
är den per borrmeter utsprängda bergmassan

g=VEK/H

(4)

där V är försättning, E hålavstånd, K pallhöjd
och H håldjup.
Den maximala försättningen har beräknats en-

Fig. 9. Maximal
försättning vid olika
packningsgrad och håldiameter.

ligt Langefors7 som funktion av packningsgrad
p och håldiameter d vid borrhålets botten (fig.
9). Beräkningen har utförts för LFB-dynamit
(5 = 1), normala värden på sprängbarhet (c =
0,4) och hålavstånd (E/V — 1,25), lodräta
borrhål (/ = 1) samt minimivärdet på K/H (K = 2
V, H = 2,3 V). Med dessa värden kan
ovanstående ekvation skrivas.

<7 = 2,2 [(d/30)» — 0,1] (P — 0,05) (5)

där g är bergmassa i m3/m borrhål, d
håldiameter vid bottnen i mm (25—40 mm) och p
packningsgrad vid bottnen i kg sprängämne per
dm3 borrhål (0,6—1,4 kg/dm3).

För borrningskostnaden inom området 25—40
mm håldiameter avger Janelid9 värden enligt
vilka

r = 0,062 (d + 10)

(6)

Fig. 8. Kraft-tiddiagram då 1, 2 eller 3 man med kraft
rycker samtidigt i en stång.

där r är borrningskostnad i kr/m (ca 5 m
håldjup) och d håldiameter vid botten i mm.
Divideras r med g, fås borrningskostnaden i kr/m3
berg (fig. 10). Av diagrammet framgår att
borrningskostnaden faller hastigt då packningsgrad
och håldiameter ökas. Den ökning av
försättningen som detta innebär t.ex. från 1,3 m vid
30 mm håldiameter och 1,0 kg/dm3
packningsgrad till 2,1 m vid 40 mm resp. 1,4 kg/dm3,
behöver inte medföra större styckefall, ty detta
bestäms främst av sprängämnesmängd per
volymsenhet berg7.

Erfarenheten från storpallar med 100—250 mm
borrhål visar att styckefallet i regel kan hållas
nere även om försättningen är så stor som 6—
8 m15>16.

Den pneumatiska laddapparaten är ett
värdefullt hjälpmedel när man vill uppnå hög
packningsgrad. Enligt Ahrenfelt17 minskades
sprängningskostnaden med 20 % då laddapparaten
prövades av Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
vid flerradssprängning med nedåtriktade borr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free