Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 18 januari 1955 - Ett precisionsglidlager av blocktyp, av Gunnar Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 januari 1955
41
Ett precisionsglidlager av blocktyp
Professor Gunnar Wallgren, Göteborg
De ständigt ökade kraven på högre precision
och produktion måste inverka på
verktygsmaskinernas konstruktion och bearbetningstekniska
utförande. Sålunda kan nämnas, att för en
mångfald maskindetaljer krävs numera
toleransområden betydligt mindre än 10 [x och gäller det
yt-och formfel, så blir 0,1 |x mer och mer vanligt och
med en viss portion inöda uppnås värden
omkring 0,04—0,02 |x, vilka värden ändock ej
innebär något rekord. I hithörande frågor av
makro-geometrisk art är nog rakhetsproblemen svårast
att bemästra, inte minst när det gäller
uppmätningen.
Alla härmed sammanhängande uppgifter löses
ej med ett enda ingrepp, emedan
produktkvaliteten är beroende av en massa faktorer bl.a.
kvaliteten på såväl roterande styrningar som
rätstyrningar. Vidare inverkar vibrationer,
stabilitet, verktygskvalitet, bearbetbarhet osv. I detta
sammanhang skall endast roterande styrningar,
som representerar en betydande del av
problemkomplexet, behandlas. De stegrade kraven på
lagringsanordningar drabbar i första hand
ar-betsspindlar och då i synnerhet sådana för
fin-bearbetningsoperationer såsom slipning,
finborrning, diamantsvarvning.
Spelvariation i glidlager
Ju flera rörliga, och i vissa fall även fasta
detaljer, som måste användas för att bilda ett lager,
desto större blir svårigheterna att uppnå hög
precision, och desto större måste spelvariationen bli
Fig. 1. Glidlager utan
element mellan axel och
stativ.
Fig. 2. Glidlager med
lagerkropp; dt axeldiameter,
ds och D, lagerkroppens
invändiga och utvändiga
diametrar, Dt lagerhusets
invändiga diameter,
621.822.5
om ej detaljerna skall underkastas en dyrbar
sortering. Dessa spelvariationer påverkar i hög
grad läget av spindelns rotationsaxel, lagrets
temperatur m. m.
Minsta antal element mellan axel och stativ
erhålles med glidlager, och i ett utförande enligt
fig. 1 är detta antal noll. Detta utförande är
dock av många skäl sällan användbart. Framför
allt försvåras eller omöj liggöres ett riktigt
materialval och finbearbetningsproblemen kan även
bli omöjliga.
Det blir därför nödvändigt att anordna en på
ett eller annat sätt utformad lagerkropp mellan
axel och stativ, fig. 2. I traditionella
lagerkonstruktioner uppstår då spelvariationer som beror
på hur diametrarna di, d2, Di och D2 utfaller
inom toleransområdet.
Excentricitet, fig. 3, finns sålunda alltid i ett
"torrt" lager, dvs. då ingen hänsyn har tagits till
oljefilmens inverkan. Är exempelvis axelns
diameter di = 100 mm och lagerhusets diameter
D2 = 160 mm får man för toleranserna D2 =
= 160 H7, Di = 160 g6, di = 100 f6 och d2 =
= 100 H7, en variation av si mellan 0,086 och
0,025 mm. Tages dessutom hänsyn till inverkan
av kontaktytornas profildjup och till att
diametrarna d2 och Di inbördes kan vara excentriska
framgår att värdet för si ej svarar mot en
precisionslagring i ordets fulla betydelse.
Det vanligaste botemedlet mot denna
spelvariation är en ställbar konisk bussning, men även
denna är excentrisk och orund och konorna
passar ej heller exakt. Ett sådant utförande
omöjliggör dessutom den självinställning, som är
absolut nödvändig för en så tunn oljefilm, som
en precisionslagring kräver.
En teoretisk beräkning av oljefilmens tjocklek
Fig. 3. Excentricitet st i ett glidlager; A nominell, B verklig
centrumlinje för axeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
