Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 1 februari 1955 - Böcker - Vad menar du med demokrati? av J Tandberg - Likströmslära, av L Norlin - Prüfung der Elektrizitätszähler, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 februari 1955
97
jättemakterna för att riva ner Valhalls skyddsmurar och
beröva dess invånare friheten." Halvar Khennet granskar
demokratins svagheter och förtjänster med en patentmans
naturliga akribi. Sten Velander granskar den demokratiska
styrelseformen och slutar med kravet, att samhället skall
ordna rättsväsendet, garantera frihet intill de gränser, där
andra skadas, och garantera ett fast penningvärde. I övrigt
bör Staten icke bedriva affärsverksamhet eller någon
produktiv verksamhet. Jan-Henrik Kylberg betraktar
demokratin i förhållande till "den hela människan". Han
kommer med många kloka och allvarliga tankar, som böra
läsas utan utspädning eller förkortning. Donald
William-Olsson talar om demokratins trovärdighetskris, med
anknytning till Luther och kyrkan. Den tränade filosofen
av facket, Alf Nyman, bidrar med ett på stor beläsenhet
och lärdom baserat föredrag om den demokratiska
frihetens gränser. "Kommunisterna och demokratien"
behandlas sakkunnigt av Per Meurling, som känner bl.a.
Geijer, Marx, Engels, Lenin och Stalin. Han känner
ävenledes den aktuella verkligheten i öster. Gösta Ehrensvärd
betraktar "Demokrati i knapphetens tecken" och räknar
kallt med kalorier. Sådana skenbart obetydliga detaljer
som daggmaskar, spårelement och insektdödande ämnen (i
kloakvatten) kunna bli till allvarliga faktorer för
födoämnesproduktionen i världen. — Den stora larmklockan
klämtas med säker och allvarlig hand av Georg
Borgström, vars ropande röst icke får förklinga i öknen! Det
gäller vårt jordklots allt trängre utrymme på ytan och
markens rätta skötsel. Slutorden äro enkla och klara, som
klangen från en stor klocka: "Återigen framställer sig en
fordran på ett internationellt samarbete! Och utan ett
sådant kan i längden ingen demokrati i en enskild stat
upprätthållas och sunt utvecklas."
Robert Kristensson är talesman för "Konstruktiv idealism
i USA". Han har själv på ort och ställe tagit del av arbete
och önskemål, så att han förstår fuller väl, att man inte
skall sitta och kverulera över allt som är vrångt, man
skall själv hålla i plogen och hjälpa till att det goda
utsädet får gro, det som skall giva bättre levnadsstandard
genom bättre arbete och en bättre organisation av arbetet.
Han är även nog objektiv att varsebliva och erkänna goda
idéer och uppslag, som komma från sådana källor, som
kanske bedömts som skumma, giftiga eller
samhällsvåd-liga. — Boken avslutas med redaktionella reflexioner av
Georg Landberg, där han skärskådar demokratins
problematik.
Sammanfattande kan sägas, att boken innehåller så
många goda synpunkter och betraktelsesätt, att den blir
värdefull som en högt kvalificerad diskussion av en serie
aktuella problem, vilkas aktualitet —- får man hoppas —
kommer att bli levande under generationer framåt. Men
om någon diktator tar ledningen i hårda händer och
tänker åt oss — då ha alla våra ansträngningar varit utan
gagn, "då ringer demonen med rasande håg" — och då
skälver hela världen —–! J Tandberg
Likströmslära, av E T Glas. Natur och Kultur,
Stockholm 1954. 338 s., ill. 21 kr.
Boken är avsedd att tillsammans med förf:s 1952 utgivna
"Växelströmslära" utgöra en komplett lärobok i
elektricitetslära, svarande mot kurserna vid svenska tekniska
läroverk och fackskolor.
Bokens titel, som motiverats av redaktionella skäl, ger
en något missvisande bild av bokens innehåll. Förutom
den egentliga likströmsläran, som avslutas med ett relativt
fylligt kapitel om strömkretsteori, behandlar boken till
stor del även elektromagnetism och elektrostatik, där även
rätt avancerade teorier genomgås. Ett relativt stort
utrymme ägnas mätmetoder och mätinstrument. Boken
innehåller vidare några kapitel om atomfysikaliska
grundbegrepp och elektroniska fenomen med speciell
tillämpning på elektronrör och halvledare samt avslutas med ett
avsnitt om svängningskretsar.
I varje kapitel har lösta räkneexempel lagts in. Dessutom
avslutas boken med en stor exempelsamling (med facit)
samt ett antal laborationsuppgifter med utförliga
anvisningar.
Framställningen är klar och redig, vartill bidrar att de
talrika illustrationerna är instruktiva och tydliga och att
benämningar, beteckningar och positiva riktningar är klart
definierade. Förståelsen av kursen underlättas av de lösta
räkneexemplen. Emellertid är framställningen ofta rätt
koncentrerad och då det dessutom, t.ex. i fråga om
magnetism och elstatik, fordras relativt stora kunskaper i
matematik och fysik, torde boken enligt min mening vara
väl svårsmält för självstudier. Som kursbok under en god
lärares ledning bör den dock vara alldeles utmärkt. Den
rekommenderas därför varmt till elever och lärare vid
tekniska läroverk, fackskolor och institut, liksom till redan
utexaminerade ingenjörer från dessa läroanstalter, som vill
upprätthålla eller förkovra kunskaperna i teoretisk
elektroteknik. L Norlin
Prüfung der Elektrizitätszähler, 4:e uppl., av K
Schmie-del. Springer, Berlin 1954. 234 s., 183 fig. 24,50 DM.
Underlaget för de ekonomiska uppgörelserna mellan
elleverantören och elkonsumenten erhålles från olika slags
elmätare. Här i landet torde dylika mätningar ligga till
grund för en årlig debitering av storleksordningen 1 000
Mkr. Ett genomsnittligt mätarfel på endast 1 °/o ger alltså
upphov till en feldebitering av storleksordningen 10 Mkr.
per år. Mot bakgrunden av dessa siffror är det klart att
det bör vara ett stort intresse inom kraftverksindustrin
för att så långt som möjligt begränsa mätarfelen. Detta
kan ske endast genom en regelbunden kontroll och
justering av samtliga mätare. Litteraturen inom detta
specialområde är sparsam, och därför hälsas med
tillfredsställelse en moderniserad och utvidgad fjärde upplaga av
föreliggande bok om mätarprovning.
Moderna mätare har avsevärt mindre fel än äldre typer.
Eftersom det är önskvärt, att felen hos provutrustningen
endast utgör en tiondel av mätarnas fel, har kraven på
denna utrustning avsevärt skärpts. Ett stort utrymme ägnas
i den nya upplagan såväl åt de anordningar, som fordras
för generering, inställning och reglering av den mätarna
tillförda effekten under prov, som åt de mätutrustningar,
som används vid kalibreringen. Av speciellt intresse är
beskrivningen av vissa moderna mätutrustningar, t.ex.
utnyttjningen av likströmskompensatorns höga noggrannhet
även vid växelströmsmätningar samt användningen av
radiorör och kvartskristaller vid noggrann tidmätning.
Liksom i tidigare upplagor ägnas stort utrymme åt
uppkopplingen vid mätarproven. Tydliga och lättlästa scheman
anges såväl för alla normala kilowattimmätare för
växelström och likström som för mätare för reaktiv effekt.
Eftersom mättransformatorer ofta utgör en integrerande
del av en mätutrustning har provningen av dessa apparater
tagits med.
För kraftföretagen är mätarnas elektriska fel väsentligast.
Fackmannen, som skall justera mätarna, har dock stort
intresse av att kunna undersöka även andra egenskaper.
Lämpliga pVovningsmetoder genomgås därför för ett stort
antal mätaregenskaper, såsom vridningsmoment, friktion,
inverkan av yttre fält, temperaturkänslighet,
kortslutningssäkerhet, isolationshållfasthet och egenförbrukning.
Boken är utarbetad med stor noggrannhet. Typografin,
liksom utformningen av figurer och diagram, är
föredömlig. Med undantag av tre korta allmänna kapitel i början
är innehållet relativt koncentrerat, vilket sammanhänger
med att boken är skriven för fackmannen. Talrika
litteraturanvisningar, liksom särskilda namn- och sakregister
underlättar ytterligare studium av detaljfrågor. Vissa av
de beskrivna provningsmetoderna torde dock vara
föråldrade. De kunde med fördel ha ersatts av metoder för
provning och justering av de kontaktgivningsorgan, som
numera allmänt används för fjärröverföring av mätvärden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
