Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 8 februari 1955 - Andras erfarenheter - Sigmafas i svetsat rostfritt stål, av SHl - Anodoxidering av aluminium i fosforsyra före metallutfällning, av U T—h - Metylbromid mot förrådsskadeinsekter, av SHl - Metyletylketon förlänger DDT:s verkan, av SHl - Böcker - Bilismen i Sverige 1954, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEKNISK TIDSKRIFT
ser emellertid att svetsar i vissa stål måste ha en viss
ferrithalt för att inte spricka.
Reglering av sigmafasbildningen i rent austenitiska
svetsar, som har tendens till sådan, är ett allvarligt problem
då den spröda fasen utskiljs huvudsakligen i
korngränserna. Om stålet används vid hög arbetstemperatur, växer
mängden sigmafas så småningom och bildar till slut ett
sammanhängande nätverk varigenom materialet blir sprött.
Detta inträffar särskilt om arbetstemperaturen ligger nära
det kritiska temperaturintervallets undre gräns,
överensstämmer den däremot med den övre blir sigmafasen
mindre sammanhängande.
Det enda pålitliga sättet att hindra försprödning genom
bildning av sigmafas i rent austenitiska svetsar är
periodiskt återkommande värmebehandling av stålet vid hög
temperatur. Härvid agglomereras sigmafasen eller går i
lösning. Denna metod är dock föga tilltalande ur praktisk
synpunkt och är ibland ogenomförbar.
Prov har visat att försprödningen genom sigmafas är
mindre vid hög arbetstemperatur än vid rumstemperatur.
Stålets egenskaper vid denna kan emellertid inte lämnas
utan avseende då materialet måste tåla de spänningar, som
kan uppstå t.ex. vid avkylning, när en maskin stoppas, och
vid dennas uppvärmning när den sätts i gång (L K Poole
i Metal Progress juni 1954 s. 108). SHl
Anodoxidering av aluminium i fosforsyra före
metall-utfällning. Innan aluminium och dess legeringar kan
för-koppras förnicklas eller förkromas måste ytan rengöras
och förses med ett tunt zinkskikt genom doppning i
zinkat-lösning (Tekn. T. 1951 s. 687; 1953 s. 101). Denna procedur
kan ersättas av anodoxidering i oxalsyra
(Elytal-förfaran-det) eller i fosforsyra. Härvid är koncentration,
temperatur och strömtäthet viktiga. Det har visat sig att
fosforsyra medför bättre vidhäftning av metallen vid en
följande metallutfällning på grund av att oxidskiktet blir
porösare och lättlösligare; dess täthet blir 1—2 mot 2—2,5 i
svavelsyrabad.
Bästa resultatet erhölls i 25—30 °/o fosforsyra vid 25°C
och en anodströmtäthet av 1—2 A/dm2 under ca 10 min,
varvid erforderlig spänning blev 30—60 V. Omröring
genom luftinblåsning var fördelaktig. Det bildade
oxidskiktets tjocklek var ca 3 |x. På detta oxidskikt bör koppar
utfällas ur pyrofosfatbad som grund för andra
utfällningar; kopparbad med kaliumnatriumtartrat är däremot
olämpligt. Det går ej heller bra att direkt på den
oxiderade ytan fälla ut nickel ur Watts bad.
Mekanismen vid metallutfällningen på den oxiderade
aluminiumytan har studerats. Först fälls metall ut i porernas
botten där elektrisk kontakt fås. Sedan förstoras porerna
genom långsam upplösning av oxidskiktet samtidigt som
det utfällda metallskiktet växer. Förankringen blir på detta
sätt utomordentligt god. Ingen blåsbildning kunde iakttas
i den utfällda metallen.
Korrosionsmotståndet var utmärkt på aluminium som
belagts med koppar-nickel-krom. En beläggning av 12 fi Cu,
25 ix Ni och 0,3 [i. Cr var fullständigt oförändrad efter 500 h
i saltdimskåp. I industri- och havsluft har efter hittills
gjorda prov under fem månader inget korrosionsangrepp
iakttagits (R C Spooner & D P Seraphim i Transactions of the
Institute of Metal Finishing 1954 bd 31 s. 32). U T—h
Metylbromid mot förrådsskadeinsekter. Under senare
år har man i växande utsträckning använt gasning med
metylbromid mot skadeinsekter bl.a. i kvarnar. Gasen är
inte eldfarlig eller explosiv, har avsevärt större
genom-trängningsförmåga än cyanväte, är lika effektiv som
denna och enligt uppgift betydligt lättare att vädra ut efter
gasningen. Då den är ett andningsgift kan den inte
användas vid låg temperatur därför att insekternas
andningsintensitet är ytterst liten under sådana betingelser.
Metylbromid anses inte lämpligen kunna användas vid
lufttemperaturer under 15°C.
Vid ett försök i Sverige 1952 gasades en stor
kvarnanläggning på sammanlagt 40 000 m3 fabriks- och
lagerutrymmen. Man använde 15 g/m3 metylbromid under 15 h
vid 20°C. Försökskärl, innehållande insekter i olika
utvecklingsstadier, hade placerats ut på sju ställen i fabriken.
Efter gasningen var samtliga av de ca 3 500 insekterna
döda. Gasen hade trängt igenom bl.a. ett 25 cm tjockt lager
av vete. Vid ett annat försök som utfördes 1954 var
lufttemperaturen bara 10°C och härvid överlevde 30 °/o av
rismjölbaggarna och 40 %> av mjölbagglarverna medan alla
kvarnmottlarver och kornvivlar avled.
Metylbromid är synnerligen giftig för människor och
särskilt farlig därför att den är praktiskt taget luktlös
även i hög koncentration. I USA brukar man därför sätta
till litet klorpikrin (tårgas) som varningsmedel (R
Math-lein i Växtskyddsnotiser aug. 1954 s. 30). SHl
Metyletylketon förlänger DDT:s verkan. Används DDT
i olja för besprutning, bildas en beläggning på växternas
bladverk, som har relativt liten varaktighet. Om man i
stället för olja använder ett mycket lättflyktigt
lösningsmedel, t.ex. metyletylketon, som avdunstar snabbt, blir
DDT-beläggningen betydligt varaktigare. Man har t.ex.
funnit att DDT i olja sprutat på barrträd är effektivt mot
flugor i mindre än 15 dygn mot 60 dygn för DDT i
metyletylketon ((Chemical & Engineering News 16 aug. 1954
s. 3259). SHl
Böcker
Bilismen i Sverige 1954. Sveriges
Automobilindustriför-ening. Stockholm 1954. 73 s., ill. 10 kr.
För tredje året i följd har nu detta intressanta statistiska
arbete utkommit. Titeln är kanske något missvisande, då
uppgifterna icke når fram längre än till den 31 december
1953 och boken icke har kommit i handeln förrän i
november 1954.
Tyngdpunkten i arbetet syns denna gång ha lagts på
bilismens betydelse för vägnätets utveckling och
modernisering. Bilskatterna beräknas under 1955 ge 825 Mkr.
Inkomsterna är så stora, att Väg- och Vattenbyggnadsverket
icke haft möjlighet att "bygga fatt" dem. Ett överskott på
ca 350 Mkr beräknas uppstå för budgetåret 1955/56.
Vid utgången av 1953 fanns det 542 000 inregistrerade
bilar i Sverige. Tyvärr saknas statistik över motorcyklar
och mopeder, bortsett från ett par uppgifter i
olycksfallsstatistiken. Antalet olyckor för mopederna i förhållande
till antalet sådana fordon är betydligt mindre, än vad man
kanske föreställt sig med anledning av dagspressuppgifter.
Specialstatistiken om trafikolyckorna kunde ha varit mera
genomtänkt och trafikolyckornas relation till trafiktätheten
är direkt missvisande av flera skäl. Trafikräkningarna i
130 punkter av landsbygdens vägnät ger icke någon
sannolik bild av trafiktäthetens genomsnitt i landet.
Trafikolyckorna i städerna, som uppgår till 60 °/o av totala
antalet, kommer icke med, polisundersökta trafikolyckor är
endast en del av samtliga m.m. Jämfört med t.ex.
amerikansk och engelsk statistik i detta avseende är den
svenska alltjämt mycket slentrianmässig och föga
bearbetad ur trafikteknisk synpunkt. Det hade nog varit
lämpligt med några upplysningar om dessa förhållanden.
Ytterligare några uppgifter ur boken kan nämnas: Antalet
kilometer belagda vägbanor har ökats endast 0,7 °/o sedan
1952 och uppgår till 7,5 °/o av totala vägnätet, som är något
över 91 000 km. Lastbilarna under 1 t och över 4 t last
ökar alltjämt i förhållande till mellanliggande
storleksklasser. Lastbilssläpvagnarnas antal uppgår till ca 20 000,
varav endast ca 1 300 är påhängsvagnar. Detta visar på
en viss teknisk efterblivenhet på detta transportområde.
Lastbilarnas antal har nu något överskridit 100 000, vilket
i förhållande till folkmängden är väsentligt mindre än t.ex.
i våra nordiska grannländer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
