Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1955 - Andras erfarenheter - Långlivad, radioaktiv aluminiumisotop, av SHl - Modellförsök på fyr, av G Lbg - Två läkemedel bättre än ett, av SHl - Liten och känslig fotocell, av SHl - Nya metoder - Gasturbinprocess med undertryck, av Iva Maasing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
TEKNISK TIDSKRIFT
Långlivad, radioaktiv aluminiumisotop. Åtminstone en
stabil eller radioaktiv isotop, lämplig för spårämnesteknik,
är nu känd för alla element i och med att en långlivad,
radioaktiv aluminiumisotop upptäckts. Bara en stabil
sådan ^Al är nämligen känd, och de tidigare påvisade
radioisotoperna ^Al, ^Al, ^AI och ^Al har halveringstider på
endast 6 s till 6,7 min och kan därför knappast användas
vid spårämnesundersökningar.
Man har emellertid nu upptäckt en form av ^Al med
mycket lång halveringstid, och kan man bara framställa
denna nukleid i tillräcklig mängd, bör den bli av stort
värde vid undersökningar inom kemi, metallurgi och
medicin.
Flera tidigare gjorda iakttagelser har antytt att den sedan
länge kända, kortlivade nukleiden ^Al är i ett metastabilt
tillstånd och att den icke erhållits i grundtillstånd. Genom
behandling av en magnesiumtarget, bestrålad med 15 MeV
deuteroner i cyklotron, isolerades en aluminiumbärare som
visade svag radioaktivitet. Denna kunde inte avlägsnas på
något sätt och måste därför härröra från en
aluminiumisotop som antogs vara ^Al i grundtillstånd.
Denna nukleid, som har halveringstiden ca 10® år, faller
sönder under avgivande av huvudsakligen positroner med
ca 1 MeV energi och y-strålning av 1,83 MeV (Chemical &
Engineering News 22 nov. 1954 s. 4657). SHl
Modellförsök på fyr. På uppdrag av Lotsverket har vid
KTH:s Vattenbyggnadslaboratorium utförts försök i avsikt
att för den nya fyrbyggnaden Ölands Södra Grund utröna
vågornas åverkan på bottenmaterialet och stenfyllningen,
fördelningen på upptrycket på fyrens bottenkonstruktion
samt vågornas tryck mot byggnadens cylindriska väggar
(Tekn. T. 1955 s. 98).
Proven visade att stenfyllningen i undergrunden skulle
borteroderas och fyrtornet demoleras av vågor med 10 m
höjd och 140 m längd, om det inte funnes någon
skyddande beklädnad på stenfyllningen. Block med 1—3 t vikt
lagda i släntlutning 1 :3 kunde inte motstå 8 m höga
vågor. Trycket mot fundamentets botten och sidor
överensstämde med vattnets statiska tryck. Vid plötsliga och
kortvariga tryckstötar av vågor uppträdde det högsta trycket
på byggnadens mot vågorna vända del. Mot sidorna avtar
trycket till halva maximitrycket.
Kontrollmätningar vid den färdiga fyren har visat god
överensstämmelse med de värden, som erhölls vid
modellförsöken (B Hellström & L Rundgren i KTH:s
Handlingar 1954 nr 76). G Lbg
Två läkemedel bättre än ett. Ett sätt att använda
antibiotika, som nu studeras intensivt och i någon mån börjat
tillämpas, är användning av två eller flera antibiotika
samtidigt (Tekn. T. 1950 s. 1143). Härigenom hoppas man
att kunna åstadkomma snabbare effekt varigenom
utveckling av resistenta bakterieformer och icke önskvärda
reaktioner hos patienterna bör kunna minskas eller undvikas.
Man har nämligen iakttagit att i vissa fall två antibiotika
tillsammans har större verkan än vart och ett ensamt.
Sådan samverkan har iakttagits vid användning av
neo-mycin och tetracykliner tillsammans. En likartad metod
är användning av ett antibiotikum tillsammans med ett
sulfapreparat. Lovande resultat har härvid uppnåtts med
tetracykliner eller polymyxin-B-sulfat med sulfa, och man
ger nu ibland penicillin tillsammans med ett
sulfapreparat. Den nyaste metoden är emellertid kombination av
antibiotika med hormoner, den uppges öppna stora
möjligheter.
Man har sålunda vid Food & Drug Administration bl.a.
konstaterat att cortison eller hydrocortison kan användas
tillsammans med antibiotika. Detta har tidigare ansetts
olämpligt, men det har nu visat sig att cortison
tillsammans med ett rätt valt antibiotikum har mycket snabb
effekt med mindre giftverkan än cortison ensamt. Arbetet
med utforskning av läkemedels samverkan har just börjat,
med de preliminära resultaten sägs lova mycket för
framtiden.
Ett annat sätt att utnyttja en kombination av antibiotika
är användning av ett som är effektivt någon tid, och ge
ett annat när en mot det första resistent bakterieform
utvecklats. Man använder då först ett specifikt antibiotikum
och därefter ett med brett verkningsområde (Chemical &
Engineering News 8 nov. 1954 s. 4473). SHl
Liten och känslig fotocell. Man har framställt en
fotocell av germanium, ca 2 mm tjock och 9 mm lång som
sägs vara känsligare än en hundra gånger så stor
vakuum-fotocell. Germaniumcellen reagerar särskilt starkt för
infrarött ljus och anses därför lämplig för kontroll och
reglering vid uppvärmning. Cellen ger vidare relativt stor
el-effekt varigenom den är särskilt användbar inom
industrin. Det påstås att den kan utnyttjas för direkt
manövrering av reläer till skillnad från selen- och vakuumceller
vilkas elimpulser först måste förstärkas.
Germaniumcellen består av en glaslins och en tunn
ger-maniumskiva i kontakt med en bit metalliskt indium,
alltsammans inneslutet i en metallhylsa. Germaniumskivan är
förbunden med en yttre ledning genom en fjädrande
nålkontakt (Engineers Digest dec. 1954 s. 501). SHl
Nya metoder
Gasturbinprocess med undertryck. En termodynamisk
arbetsprocess, fig. 1, som bl.a. kan användas i
gasturbinanläggningar är sammansatt på följande sätt: Värme
tillförs (A—> B) vid konstant tryck p1 (atmosfärstryck).
Gaserna expanderar polytropiskt (B —> C) från p1 till p2,
varefter de kyls (C—► D) vid det konstanta låga trycket p2.
Härefter komprimeras gaserna isotermiskt (D —► A) från
Pi till />!, dvs. till atmosfärstryck.
Denna arbetsprocess lämpar sig väl för
liktrycksgastur-biner då de roterande kompressorerna och turbinerna kan
la hand om de stora gasmängder som det vid dessa låga
tryck blir frågan om. En kolvmotor skulle bli för otymplig.
I ett förslag till praktiskt utförande av en gasturbin
arbetande enligt denna process, fig. 2, uppvärmes luften i
brännkammaren 1 vid atmosfärstryck. Gasen expanderar vid
genomgången av turbinen 2 till trycket p2 i
undertryckskammaren 3. Gasen komprimeras därefter i kompressorn 4 till
atmosfärstryck. I undertryckskammaren sprutas in vatten
för kylning av gaserna, vilket även sker i kompressorn, för
att man skall få en tillståndsförändring så nära den
iso-terma som möjligt. Denna avkylning kan även utföras på
andra sätt, t.ex. som indirekt kylning.
Arbetsprocessen kan kombineras med de nu allmänt
utnyttjade processerna, t.ex. på följande sätt. Man låter
expansionen i en vanlig gasturbin, arbetande enligt
Ericsson-eller Joule—Brayton-processen, fortsätta under
atmosfärstrycket, varefter gaserna kyls och komprimeras. Man kan
även utnyttja avgaserna från en kolvmotor på samma sätt.
Denna arbetsprocess bör ge goda värden på termisk
verkningsgrad då kompressionen sker nära nog isotermt, det
negativa arbetet är litet och tryckförhållanden upp till 20
kan användas.
Följande uppenbara nackdelar vidlåder denna gasturbin-
Fig. 1.
Tryck-volymdiagram för
gasturbinprocess med
undertryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
