Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Automatiska räknemaskiner i Sverige, av Jan Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1955
273
Automatiska räknemaskiner i Sverige
Tekn. lic. Jan Hult, Stockholm
621.395.66(485)
681.142(485)
681.177(485)
De automatiska räknemaskinerna kan uppdelas
i två helt skilda underavdelningar:
siffermaski-ner och analogimaskiner.
I siffermaskiner representeras tal och order av
diskreta kvantiteter, siffror, som kan vara av
10-talstyp (decimala), 2-talstyp (binära) eller
någon annan typ. I siffermaskiner löses
matematiska problem på principiellt samma sätt som
vid handräkning med papper och penna. I
maskinens räknande delar utförs nämligen endast
de fyra elementära aritmetiska operationerna:
addition, subtraktion, multiplikation och
division. Skillnaden är att hela räkneprogrammet
utförs mer eller mindre automatiskt. Här skall
beröras tre typer av siffermaskiner: universella
räknemaskiner, hålkortsmaskiner och
trafikmaskiner.
Med analogimaskin kan man helt allmänt mena
ett fysikaliskt system vars tillstånd beskrives
med matematiska samband av samma slag som
dem man önskar studera. I stället för att angripa
det matematiska problemet som sådant gör man
mätningar på det fysikaliska systemet och finner
ur mätresultaten det matematiska problemets
lösning. I en analogimaskin representeras de
matematiska storheterna således av mätbara
fysikaliska kvantiteter, t.ex. vridningsvinkel eller
elektrisk spänning, och det är alltså väsentligt
att klarlägga inverkan av de införda skalorna.
Ett stort antal olika typer av analogimaskiner
förekommer, en del av helt allmän natur och
andra avsedda för en enda speciell problemtyp.
Den senare typen vars ytterlighet är rena
modeller såsom vindtunnlar och skeppsrännor, är ofta
svår att avgränsa mot den första. Till typen av
analogimaskiner med allmän användbarhet hör
differential- och integralanalysatorer,
fourier-analysatorer och algebraiska ekvationslösare av
viss typ. Till modellerna hör olika slag av
potentialtankar och växelströmsmodeller av
kraft-linjenät, centralinstrument och bombsikten.
Översikter över de olika maskintyperna har
publicerats1-2-3 och beståndet av maskiner i
Sverige har inventerats 19504 och 19515.
Siffermaskiner
Universella räknemaskiner
Med universella räknemaskiner menas här
snabba automatiska siffermaskiner med möj-
lighet till intern programmering. Detta innebär
att maskinen själv ändrar sitt räkneprogram i
enlighet med räkningarnas resultat och
därigenom kan göras helautomatisk. Universella
räknemaskiner är utrustade med ett minne där olika
delresultat i form av tal kan lagras under
räkningarnas gång och vid behov hämtas ut till de
räknande enheterna. Stor snabbhet uppnås
genom att siffermaterialet behandlas på elektrisk
väg. Det binära talsystemet är speciellt lämpat
för talrepresentation i universella
räknemaskiner genom att dess två talsymboler, 0 och 1, kan
motsvaras av ett icke tillslaget resp. tillslaget
relä (relämaskin) eller ett strypt resp.
strömförande elektronrör (elektronrörsmaskin).
De första universella räknemaskinerna i
modern mening togs i bruk i USA i början av
1940-talet. I Sverige började
Matematikmaskinnämndens verksamhet 1948, och för närvarande finns
inom landet fyra universella räknemaskiner.
Bark6’7’8 (Tekn. T. 1950 s. 193), Mnär
automatisk relä-kalkylator, vid
Matematikmaskinnämnden i Stockholm har konstruerats under ledning
av C Palm och G Neovius. Den fungerade första
gången i februari 1950. Bark, som är en
elektromagnetisk relämaskin med ca 8 000 reläer,
räknar med tal av formen 2p • q där p är ett heltal
med 6 binära siffror och q ett bråk med 24
binära siffror. Detta motsvarar 7-siffriga decimala
tal i storleksområdet 10"19 till 10+19. Minnet består
av 100 reläregister som lagrar vardera ett tal,
200 manuellt inställbara register som lagrar
vardera ett tal och 50 permanenta register som
lagrar ofta förekommande konstanter.
Division är ej inbyggd som självständig
operation utan görs med ett iterationsförfarande
enligt ett kort program. Tiden för addition är ca
170 ms och för multiplikation ca 230 ms.
In- och utmatning sker med stansade hålremsor
med maximalt sju decimala siffror/s.
Utskrivning kan även ske med elektrisk skrivmaskin.
Instruktionerna kopplas med sladdar och
proppar på fem paneler före körningens början.
Bark har hittills bearbetat ca 50 uppdrag, vars
omfattning varierat från några timmar till över
ett år, och har under flera perioder körts dygnet
runt. Den har huvudsakligen använts för stegvis
integration av ordinära differentialekvationer,
men även för invertering av matriser, lösning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
