Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Den svenska automatiska räknemaskinen Besk, av Erik Stemme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 mars 1955
291
Fig. 17. üielektrisk remsläsare.
från neutraliseringskondensatorn tar ut
varandra. Då man har papper i luftgapet får man
däremot en ingångsspänning på förstärkaren
och därmed en likspänning från detektorn.
Remsan läses med högst 400 rader per sekund
och då läsningen avslutats stannar remsan på
kortare tid än 1 ms genom att en magnetisk
koppling mellan motor och framdrivningsrulle
lösgöres samtidigt som en elektromagnetisk
broms griper fast om remsan.
Utenheten
Resultaten skrivs ut på elektriska
skrivmaskiner som manövreras av ett antal solenoider, en
för varje typarm. Den genomsnittliga hastigheten
vid utskrift uppgår till 12 tecken per sekund.
Detta är en i förhållande till räknehastigheten
mycket låg utskriftshastighet. Det vore önskvärt
att finna en avsevärt snabbare metod och arbete
härmed pågår. Utskriften sker i decimalsystem
vilket innebär att maskinen översätter från
binär till decimal form med hjälp av en
översättningssekvens (en grupp av instruktioner) som
matas in i maskinen samtidigt med
instruktioner och övriga data. I den elektroniska enheten
till skrivmaskinen ingår bl.a. en matris som
översätter den kodifierade decimalsiffran (i
binär form) till en spänning som med hjälp av
so-lenoiderna utlöser ett av de 24 tecken som för
närvarande används. Utom de 10
decimalsiffror-na måste man nämligen kunna ge order om
mellanslag, vagnretur, tecken m.m.
Kontrollbordet
Kontrollbordet varifrån maskinen manövreras
innehåller start och stoppanordningar,
indikeringslampor för de olika registren i maskinen
samt knappar för manuell inmatning till dessa,
fig. 19. För att underlätta felsökning är det
möjligt att låta maskinen arbeta steg för steg eller
med en variabel frekvens mellan 1—1 000 Hz.
Det är också möjligt att dela upp en instruktion
i de olika stegen eller tempona och kontrollera
resultatet av var deloperation. En multiplikation
t.ex. kan delas upp i 46 deloperationer.
Kontrollbordet innehåller också tidur som
anger hur länge olika spänningar stått på samt
maskinens totala räknetid. En förstärkare och
högtalare kan kopplas till ett register i aritmetiska
enheten och man kan höra rytmen av de olika
sekvenserna i programmet. Man kan t.ex. höra
om maskinen råkat fastna i en räkneprocess som
ej konvergerar.
Likriktarenheten
Likriktarenheten matas med trefasspänning
direkt från nätet. Från denna erhålls glöd- och
anodspänning. Den förra höjs vid tillslag
automatiskt i tre steg under 5 min för att
glödtrådarna skall skyddas. De övriga spänningarna är
reglerade med hjälp av tyratroner,
högvakuum-rör eller vakuumstabiliserade aggregat. Vid höga
strömmar används sexfasiga tyratronregulatorer
med elektronisk reglering av
tändningsögon-blicket. Följande spänningar används:
+ 300 V, 3,2 A
+ 225 V, 1,5 A
+ 150 V, 15 A
+ 100 V, 6,5 A
— 30 V, 3 A
— 200 V, 11,5 A
— 400 V, 0,3 A
— 1 700 V, 0,05 A
— 2 400 V, 0,01 A
— 2 800 V, 0,05 A
Med undantag av högspänningsaggregatet där
största möjliga stabilitet fordras är kraven på
stabilitet ca 0,2—0,5 %.
Samtliga spänningar är variabla vilket medger
marginalundersökningar. Dessa går till så att
Fig. 18. Principschema för dielektrisk remsläsare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
