- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
381

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 26 april 1955 - Automatteknik. Vad är automatteknik? av Bertil Håård - Automatteknikens medel och möjligheter, av Laszlo von Hámos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 april 1955

381

Automatteknik

Vad är automatteknik?

Tekn. lic. Bertil Håård, Stockholm

Ordet automat kommer från det
gammalgrekiska adjektivet "automatos", vars betydelse är
"som tänker och handlar av sig själv". I
modernare språkbruk användes ordet automat först
om mekaniska dockor och liknande leksaker,
som kunde röra sig och gå med hjälp av ett
inbyggt fjäderverk. Numera har väl en automat
närmast betydelsen "något som tycks göra något
av sig självt", gärna med bibetydelsen
"mekaniskt"’ eller omedvetet, "automatiskt". Det hela
skall åstadkommas av någon i allmänhet icke
synlig mekanism.

Orden automatisk och automatisering har
däremot en något annorlunda och ganska speciell
innebörd i det att man här vanligen tänker sig
något som gör någonting självt och därmed
ersätter någon form av mänskligt handlande,
vilket handlande samtidigt innebär en intelligent
eller logisk operation, t.ex. urval eller
jämförelse. Vi har t.ex. automatisk volymkontroll och
telefonautomatisering. Ordet automat i tekniska
sammanhang borde ha denna speciella betydelse,
gärna med särskild tonvikt att däri skall ingå
logiska operationer.

Man skulle sålunda ur allmännaste synpunkt
kunna definiera en automat som en anordning
med instorheter och utstorheter, där
utstorheter-na på visst sätt är beroende av instorheterna och
av ett tillfört eller inbyggt program.
Instorheterna kan vara av mycket enkelt slag, t.ex. en
startimpuls, som utlöser en eller en serie av
operationer, eller mer komplicerade, t.ex. primärdata för
ett program, som matas in i en stor
siffer-maskin.

Automatteknik är vetenskapen om automaters
konstruktion och funktion. Man skulle i stället
kunna använda det kortare ordet automatik eller
t.o.m. autonik. Automattekniken har blivit
aktuell därför att utvecklingen inom teleteknik och
elektronik skapat förutsättningar för
konstruktion av komplicerade automater. Vidare har det
utvecklats ett mycket stort behov av
rationalisering av många processer på så sätt att det
mänskliga tänkandet och handlandet ersätts av

Bearbetning av föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den
6 november 1953 och i avd. Industriell Ekonomi och Organisation
den 1 december 1953.

621-52

en automat, som kan utföra samma sak billigare,
säkrare, snabbare och noggrannare.

Exempel på automater, som har teknisk
användning, är: matematikmaskiner, speciella
logiska maskiner, såsom bokföringsmaskiner o.d.,
komplicerade reglerings- och styrningsmaskiner,
såsom automatisk eldledning för luftvärn,
automatisk navigering, autopiloter o.d.,
trafikövervakning för flyg, fartyg, järnväg och
tunnelbanor, produktionskontroll m.m. inom industrin,
fjärrkontroll av t.ex. kraftverk, överföring av
mätstorheter (fjärrmätning från t.ex. flygplan),
helautomatiskt signalsystem för t.ex. järnvägar.

Betydelsen av automatisering måste anses vara
mycket stor, icke minst ur ekonomisk synpunkt.
Speciellt gäller detta industrin, vars fortgående
rationalisering i mycket hög grad kommer att
bygga på automater. Även inom försvaret
kommer automatiseringens betydelse att bli allt
större speciellt i ett litet land, som vill ha ett
effektivt försvar med begränsade personalresurser.

Många torde hävda att det finns en viss risk
för att människan i många fall kommer att bli
överflödig vid en höggradig automatisering. Detta
torde vara i grund felaktigt, i det att avsikten
icke är att helt ersätta människan eller allt
mänskligt tänkande och handlande utan endast
operationer av rutinkaraktär, varigenom den
mänskliga arbetskraften kan frigöras för mer
kvalificerade uppgifter. Naturligt är dock att vid
en alltför hastig automatisering av vissa
områden svårigheter för den friställda
arbetskraften kan uppträda, men i detta avseende torde
t.ex. Televerkets personalpolitik vara ett gott
exempel på att en automatisering går att
genomföra utan nämnvärda friktioner.

Automatteknikens medel
och möjligheter

Docent Laszlo von Håmos, Stockholm

Automattekniken bygger på kunskap från flera
tekniska vetenskapsgrenar. Mättekniken är till
hjälp när människans sinnesorgan skall ersättas
med apparater. Information måste befordras,
lagras och eventuellt modifieras i apparater på
samma sätt som i ett mänskligt nervsystem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free